Maria Emtell

Maria är spindeln i nätet som ser till att det blir en bok av det manus som författaren har skrivit. Hon har kontakt med textredaktörer, formgivare, korrekturläsare och tryckerier och ser till att tidplanerna hålls. Hon bistår också förlagschefen med läsa och kommentera manus i olika skeden – allt för att ge författaren det stöd hen behöver. 

 

• maria.emtell@lararforlaget.se
• 08-737 66 38

Eva-Lotta Wennström

Eva-Lotta arbetar som koordinator. Det är oftast henne du pratar med om du ringer eller e-postar en fråga till oss via vår info-adress eller möter oss ute på konferenser och mässor. Elo ansvarar för förlagets administration, delar av distribution, fakturering, referensex osv.

• eva-lotta.wennstrom@lararforlaget.se
• 08-737 66 45

Johanna Appelquist

Johanna Appelquist är förskollärare och arbetar på en förskola i en av Stockholms södra förorter. Tillsammans med sin kollega Helena Marken, som sedan några år är biträdande förskolechef i stadsdelen, har hon skrivit boken Göra demokrati – projekterande arbetssätt med förskolans yngsta.

De båda författarna möttes på Lärarhögskolan i Stockholm 1995 när de båda hade flyttat till Stockholm från andra städer för att läsa till förskollärare. Under många år arbetade de sedan tillsammans på en förskola i södra Stockholm. Där formades de av den historia och den kultur som den förskolan och hela stadsdelen andas och genomsyras av.

Efter ett antal år blev Johanna Appelquist och Helena Marken tillfrågade om att ingå i ett utbytesprojekt tillsammans med några förskolor i England och den engelska motsvarigheten till Reggio Emilia-institutet, Sightlines Initiative. Utbytet skedde genom resor där de besökte varandras verksamheter och genom digital kontakt. För att lättare kunna utbyta erfarenheter och observationer valde de ett gemensamt fokus och namn för projektet; Children's relations to places.

Eftersom de just skulle påbörja ett år med siktet inställt på de allra yngsta barnen, bestämde de sig för att fokusera på några av de överenskomna punkterna från englandsprojektet; relationer till platser, föräldraarbete och pedagogisk dokumentation. I arbetet med att utforska platser och hur barnen skapar relation till olika platser kom den demokratiska aspekten att hela tiden vara i fokus.

Tillsammans med ettåringar arbetade de med att utforska, leva och öva på demokrati. Det resulterade i Ulla-Britta Bruuns stipendium 2015 och därmed blev det även möjligt för dem att skriva en bok. I motiveringen till stipendiet står det:

”Stipendiaternas sätt att arbeta, där de verkligen lyssnar också på dem som ännu inte har det talade språket, är inspirerande och kreativt. Ett arbetssätt som är värt att sprida vidare!”

Författarna själva sammanfattar sitt gemensamma synsätt så här:
”Vi tycker att förskolans arbete bör handla lika mycket om hur man skapar ett demokratiskt förhållningssätt hos barn som om att skapa trygghet och omsorg.”

Anette Barr

Förskollärare och vidareutbildad i läs- och skrivutveckling samt matematik, utomhuspedagogik och naturvetenskap. Medförfattare i Naturförskola – lärande för hållbar utveckling.
Ulla-Britta Bruunstipendiat 2009.

Katarina Bjärvall

Författare till Pedagogikens pionjärer.

Moa Bäversten

Moa Bäversten har tillsammans med Emilia Larsson Samoladas skrivit böckerna Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta och Språkrika utemiljöer i förskolan.

Moa Bäversten är legitimerad förskollärare med många års erfarenhet av förskolans värld, numera även författare och föreläsare. 2020 tilldelades hon tillsammans med Emilia Larsson Samoladas Skapande Pedagogiks stipendium Förskolans Språkmiljö. 

Moa brinner för de yngsta barnens möjligheter och förutsättningar att bli en språkande individ: 

”Att skapa språkliga och språkrika sammanhang med stöd av förskolans miljö är något som engagerar mig.

Tillsammans med Emilia har jag format ett arbetssätt där barns kommunikativa strategier står i fokus. Att hitta och erbjuda varje barn kommunikativa verktyg för att uttrycka sig är en viktig del i ett språkstimulerande arbete. Det handlar om att ge barnen rika möjligheter att språka genom ett kreativt, lyhört, inlyssnande och öppet förhållningssätt."

Maria Elbrand

Maria Elbrand är legitimerad förskollärare, pedagogisk utvecklingsledare i Södertälje, fil.mag i den praktiska kunskapens teori och ateljerista. Maria är en stor inspiratör för många pedagoger runt om i landet genom sin blogg ”den förundrade” och på instagram där hon delar med sig av vardagsarbetet och sina tankar.

Maria har skrivit boken till Förändringsprocesser i förskolan tillsammans med Therés Åkerblom.

Franziska Forssander

Franziska Forssander är legitimerad förskollärare. Hon har även arbetat som barnskötare, förskollärare, förskolechef och lokalpolitiker.

”Jag har alltid varit en sökare som vill veta anledningen till saker och ting, förstå sammanhang. Samtidigt är jag en relationsmänniska som tycker att det mest spännande som finns är att få lära känna andra människor. Därför har jag i mitt pedagogiska arbete fokuserat på att ge barnen möjlighet att själva skapa sin framtid utifrån vad de upplever som meningsfullt. Med tiden insåg jag att det ofta medförde att gå bortom det vedertagna och det som alltid har gjorts på samma sätt. Min tro är att det går att förändra till det bättre. Det är vad mitt engagemang för demokratiuppdraget och mångfaldsarbetet bottnar i.”

Franziska har tillsammans med Aisha Lundgren Aslla skrivit boken Vi gör olika - undervisning om mångfald och demokrati i förskolan.

Ewa Hedenkvist

Förskollärare på förskolan Trollet i Kalmar. Medförfattare till Bygga en plats för möten.

Janusz Korczak

Janusz Korczak (1878–1942) var pedagog, barnläkare och författare. Under mellankrigstiden drev han ett barnhem för föräldralösa barn i Warszawa.

Författare till Hur man älskar ett barn, som genomsyras av Janusz Korczaks djupt humanistiska livssyn. Med stor ödmjukhet och uppriktig nyfikenhet närmar han sig barnets – den lilla människans – värld.

Boken utkom ursprungligen 1918 och Korczaks teser lade grunden till Barnkonventionen. 2016 års reviderade nyutgåva har bearbetats av Sven Hartman, professor och medlem i Svenska Korczaksällskapet, tillsammans med Ros Mari Hartman.

Emilia Larsson Samoladas

Emilia Larsson Samoladas har tillsammans med Moa Bäversten skrivit boken Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta och Språkrika utemiljöer i förskolan.

Emilia Larsson Samoladas har tidigare studerat pedagogik vid Mälardalens högskola och är utbildad förskollärare, numera även författare och föreläsare. 2020 tilldelades hon tillsammans med Moa Bäversten Skapande Pedagogiks stipendium Förskolans Språkmiljö. Hon brinner för frågor som rör barns rätt till en likvärdig utbildning med fokus på språk och kommunikation:

”Forskning visar hur viktigt språket är för barnens fortsatta skolgång. Därför har det blivit intressant att se hur vuxna i förskolan kan skapa goda förutsättningar för att barn ska få möjlighet att utveckla sitt språk och sin kommunikation.

Förskolläraryrket är fantastiskt på det sättet att man som pedagog hela tiden kan växa och utvecklas genom att inspireras av och inspirera varandra. Det är precis det jag hoppas göra genom att berätta om vårt arbete. Utifrån barns egna kommunikativa strategier och lärprocesser försöker vi hitta vägar till en språkstimulerande utbildning. Då kan vi samtidigt arbeta med alla läroplanens olika områden.”

Bettan Lorentzon

Förskollärare på förskolan Trollet i Kalmar. Medförfattare till Bygga en plats för möten.

Aisha Lundgren Aslla

Aisha Lundgren Aslla är pedagogisk utvecklingsledare i Nacka. Hon har tidigare arbetat som barnskötare, förskollärare, genuspedagog och pedagogisk handledare.

I tio år har Aisha hållit utbildningar för pedagoger och ledningsgrupper i demokratiarbete, lika rättigheter och normkritisk pedagogik i förskola och skola. Hon är också medförfattare till boken Normkritisk pedagogik – perspektiv, utmaning och möjligheter (Björkman & Bromseth (red) 2019, Studentlitteratur).

Aisha har tillsammans med Franziska Forssander skrivit boken Vi gör olika - undervisning om mångfald och demokrati i förskolan.

Helena Marken

Helena Marken är förskollärare och sedan några år arbetar hon som biträdande förskolechef i stadsdelen Skarpnäck i södra Stockholm. Under många år som förskollärare var hon kollega med Johanna Appelquist och tillsammans har de skrivit boken Göra demokrati – projekterande arbetssätt med förskolans yngsta.

De båda författarna möttes på Lärarhögskolan i Stockholm 1995 när de båda hade flyttat till Stockholm från andra städer för att läsa till förskollärare. Under många år arbetade de sedan tillsammans på en förskola i södra Stockholm. Där formades de av den historia och den kultur som den förskolan och hela stadsdelen andas och genomsyras av.

Efter ett antal år blev Johanna Appelquist och Helena Marken tillfrågade om att ingå i ett utbytesprojekt tillsammans med några förskolor i England och den engelska motsvarigheten till Reggio Emilia-institutet, Sightlines Initiative. Utbytet skedde genom resor där de besökte varandras verksamheter och genom digital kontakt. För att lättare kunna utbyta erfarenheter och observationer valde de ett gemensamt fokus och namn för projektet; Children's relations to places.

Eftersom de just skulle påbörja ett år med siktet inställt på de allra yngsta barnen, bestämde de sig för att fokusera på några av de överenskomna punkterna från englandsprojektet; relationer till platser, föräldraarbete och pedagogisk dokumentation. I arbetet med att utforska platser och hur barnen skapar relation till olika platser kom den demokratiska aspekten att hela tiden vara i fokus.

Tillsammans med ettåringar arbetade de med att utforska, leva och öva på demokrati. Det resulterade i Ulla-Britta Bruuns stipendium 2015 och därmed blev det även möjligt för dem att skriva en bok. I motiveringen till stipendiet står det:

”Stipendiaternas sätt att arbeta, där de verkligen lyssnar också på dem som ännu inte har det talade språket, är inspirerande och kreativt. Ett arbetssätt som är värt att sprida vidare!”

Författarna själva sammanfattar sitt gemensamma synsätt så här:
”Vi tycker att förskolans arbete bör handla lika mycket om hur man skapar ett demokratiskt förhållningssätt hos barn som om att skapa trygghet och omsorg.”

Mia Mylesand

Mia Mylesand är förskollärare, ateljerista och datapedagog och arbetar i förskoleenheten Trollet i Kalmar.

Hon har under många år intresserat sig för ämnet bygg och konstruktion, speciellt ur ett jämställdhetsperspektiv. Hennes arbete är inspirerat av förhållningssättet i Reggio Emilias förskolor.

I Trollets förskolor har pedagogerna utvecklat en miljösäkring med tankar om basmiljöer utifrån vad barn har rätt att möta, vilket också innefattar en digital basmiljö. 

I sitt arbete i ateljén har hon under åren inkorporerat digitaliteten i sitt arbete tillsammans med barnen och pedagogerna, ett arbete som handlar om förbindelser och en ateljé där digitala verktyg finns lika tillgängliga som analoga. 

År 2004 mottog Mia Mylesand Ulla-Britta Bruunstipendiet och 2007 Loris Malaguzzipriset. 2007 kom boken Bygg & konstruktion i förskolan, vars innehåll har påverkat många pedagogers medvetenhet kring barns konstruerande och lärmiljö.

Så här säger Mia Mylesand om sitt arbete:
“Bygg och konstruktion är ett av de språk barnen i förskolan kan använda när de utforskar sin omvärld och skapar sin egen identitet. Ett verktyg de har tillgång till för att bygga förståelse för olika fenomen i samhället. Det handlar om bild och skapande, estetik och geometri, matematik och språk, empati och förhållningssätt. Allt hör ihop och alla delar är lika viktiga!"

Ann Nordberg

Ann Nordberg är i grunden logoped med mångårig erfarenhet av att arbeta med språkstöd till förskolebarn och handleda förskollärare. Hon är verksam inom specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Hennes forskning är inriktad på sambandet mellan språkstöd från vuxna och vilken betydelse det har för barns språkutveckling och deras framgång i att lära sig läsa och skriva.

Ann har skrivit boken Språkutveckling på gång! Möten som får barns språk att växa.

Tillsammans med forskarkollegan Karin Rönnerman har hon också skrivit Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning.

 

Nina Odegard

Norska Nina Odegard är förskollärare och har arbetat som förskolechef. Hon är författare till boken Återbruk som kreativ kraft och har också varit projektledare för etableringen av ett kreativt återanvändningscenter i Norge. Efter att ha skrivit sin doktorsavhandling blev hon biträdande professor på universitetet i Oslo.

Nina Odegard vill inspirera och bidra till kunskap om återbruk i förskolan utifrån etiska, kreativa, politiska och filosofiska perspektiv. Hon brinner verkligen för gjenbruk, som det heter på norska, och i sin forskning har hon studerat barns estetiska utforskande i mötet med olika typer av återvinningsmaterial.

Anna Rosdahl

Lärare i naturvetenskap och vidareutbildad i utomhuspedagogik, läs- och skrivutveckling samt matematik/språk med specialpedagogiskt fokus. Medförfattare för Naturförskola – lärande för hållbar utveckling.
Ulla-Britta Bruunstipendiat 2009.

Cecilia Sandback

Förskollärare i stadsdelen Örgryte i Göteborg. Medförfattare för Aktionsforskning i förskolan – trots att schemat är fullt.
Ulla-Britta Bruunstipendiat 2008.

Ebba Theorell

Ebba Theorell är lektor i estetiska ämnens didaktik med inriktning mot dans och film på Stockholms universitet, Institutionen för ämnesdidaktik. Hon är konstnär och filmare och har sedan 1999 arbetat som konstnärlig handledare i både forskningsprojekt och praktikutvecklande projekt tillsammans med barn och pedagoger på förskolor och skolor runtom i Stockholm. 

 

Ebba har skrivit boken Se krigsleken.

 

Camilla Vahlberg

Camilla Vahlberg är föreläsare, författare och inspiratör kring samspelskompetens i förskolans arbetslag med fokus på kvalitet, hälsa och välmående. Hon har stor erfarenhet från förskolan, i roller som förskollärare, specialpedagog, förskolechef och hälsocoach.

Camilla är författare till Det hållbara arbetslaget - samspel och självledarskap i förskolan

Tuula Vourinen

Tuula Vuorinen är utbildad beteendevetare och verksam som universitetslektor i pedagogik med inriktning förskola vid Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap (HumUS). Hennes forsknings- och undervisningsintresse är främst riktat mot samverkan mellan hem och förskola.

Tuula är, tillsammans med Eva Ärlemalm-Hagsér, redaktör för boken Förskolläraren - en profession i rörelse.

Elisabeth Wiersma Larsson

Elisabeth Wiersma Larsson är förskollärare på Bikupans förskola i Sollentuna utanför Stockholm.

Hon har utvecklat ett arbetssätt där varje barn får stå i fokus inför sin åldersgrupp genom att leda ett eget tema under två förmiddagar. Barnet får planera, förbereda, genomföra och utvärdera temat utifrån ett eget intresse och sin egen kunskapsnivå.

Arbetet med Barnens egna teman har pågått i många år, med hittills över 200 genomförda teman. De har handlat om vitt skilda saker, exempelvis Pacman, marsvin, simning, matematik, brandkåren och arabisk dans. Detta noggrant utprovade arbetssätt passar lika bra i förskoleklass och grundskolans första år.

År 2017 fick hon Ulla-Britta Bruuns stipendium för att sprida arbetssättet som ett gott exempel. Hon skrev då boken Barnens egna teman, där hon delar med sig av sina erfarenheter. Så här säger hon själv:

"De allra mest magiska stunderna är ögonblicken då barnets stjärnögon tänds och jag känner att ett barn växer." 

Therés Åkerblom

Therés ”Tessan” Åkerblom är legitimerad förskollärare, föreläsare, författare, tidigare utbildningsledare och nu rektor i Uppsala. Hon är även lärarfortbildare.  Hon är känd inom förskolan som ”Paddagogen”.

Therés har skrivit boken Förändringsprocesser i förskolan tillsammans med Maria Elbrand.

Hon har också varit redaktör för och medförfattare i antologin Utmana och stötta - undervisning i förskolan och även medverkat i Mediepedagogik på barnens villkor. 

 

Margareta Öhman

Margareta Öhman är barnpsykolog, konsult och föreläsare. Hon har skrivit en rad böcker med ett relationellt perspektiv och är redaktör för antologin Att bryta mönster - relationer, normer och barns rätt.

Annika Andreasson

Annika Andréasson är förskollärare och har varit verksam i förskoleklass. Senare har hon arbetat som verksamhetsutvecklare inom Göteborgs stad med frågor som rör förskola/förskoleklass. 

Med förskolans lekfulla pedagogik som grund utvecklade hon tillsammans med  Birgit Allard ett framgångsrikt arbetssätt för sexåringarnas lärande. 

De båda mottog Ulla-Britta Bruuns stipendium 2014 och har beskrivit sitt sätt att arbeta boken Lärande lek i förskoleklass.

Jessica Ekberg

Arbetar i förskoleklass i Karlstad. År 2017 fick hon tillsammans med Monika Lång Helgepriset för sitt arbete med bokstavstema. 
Medförfattare till Bokstavstema i förskoleklass.

Johan Lungström

Johan Lungström har under sina 20 år som fritidspedagog varit drivande i skolors trygghetsarbete och har även erfarenhet av undervisning i musik och idrott. Han har verkat inom grundskolans samtliga stadier samt som skolcoach med inriktning på enskilda samtal. Idag arbetar han som mentor på Realgymnasiet i Karlstad.  Oavsett yrkesroll lägger han tyngdpunkten på socialt samspel, relationsskapande och samtal. Relationen till eleven och vilken betydelse den har på såväl individ- som gruppnivå, är den bärande tanken i Johans yrkesvardag.

 

Johan har tillsammans med Anna-Carin Bredmar skrivit boken Fritidshemmets och skolans relationsarbete.

Alexander Skytte

Alexander Skytte är lärare i idrott och hälsa och har även arbetat i fritidshem. Han har diagnoserna adhd och autism och hans egen skoltid var turbulent - han hamnade ofta i konflikt med sina lärare och klasskamrater, men önskade inget hellre än att bli förstådd. 

Som vuxen utbildade han sig till lärare och såg att det fortfarande finns många brister i kontakterna mellan lärare och elever med npf, inte minst i bemötandet. Alexander Skytte har nu en mission: att göra skolan tillgänglig för alla barn. 

För att öka förståelsen för barn med npf bloggar han på facebooksidan Bokstavspedagogen, han föreläser om npf i skolan och han är författare till boken Pojken med extra allt.

"Min förhoppning är att boken ska bidra till att öka acceptansen för barn och vuxna som inte följer normen. Att vidga perspektiven."

Elisabeth Wiersma Larsson

Elisabeth Wiersma Larsson är förskollärare på Bikupans förskola i Sollentuna utanför Stockholm.

Hon har utvecklat ett arbetssätt där varje barn får stå i fokus inför sin åldersgrupp genom att leda ett eget tema under två förmiddagar. Barnet får planera, förbereda, genomföra och utvärdera temat utifrån ett eget intresse och sin egen kunskapsnivå.

Arbetet med Barnens egna teman har pågått i många år, med hittills över 200 genomförda teman. De har handlat om vitt skilda saker, exempelvis Pacman, marsvin, simning, matematik, brandkåren och arabisk dans. Detta noggrant utprovade arbetssätt passar lika bra i förskoleklass och grundskolans första år.

År 2017 fick hon Ulla-Britta Bruuns stipendium för att sprida arbetssättet som ett gott exempel. Hon skrev då boken Barnens egna teman, där hon delar med sig av sina erfarenheter. Så här säger hon själv:

"De allra mest magiska stunderna är ögonblicken då barnets stjärnögon tänds och jag känner att ett barn växer." 

Veronica Gustafsson

Veronica Gustafsson är lärare, specialpedagog och föreläsare. Hon vill öka medvetenheten om hur nedsatta exekutiva förmågor som motivation, impulskontroll och initiativförmåga påverkar elevernas skolvardag. I boken Elever som utmanar oss visar hon hur lärare i grundskolans verksamheter kan bemöta sina elever för att  kompensera och stötta. 

”Alla individer är unika. Alla elever är unika. Vi som jobbar i skolan vet att merparten av våra elever är mottagliga för det skolsystem vi har i dag och de anpassar sig väl efter de förväntningar som finns på dem. Denna bok handlar uteslutande om de elever som utmanar oss som lärare, men som framför allt utmanar vårt skolsystem – de som håller oss vakna om nätterna, men som i slutänden gör oss till bättre pedagoger.”

Jenny Jakobsson Lundin

Jenny Jakobsson Lundin är legitimerad förskole- och skolpsykolog. Hon har under flera år arbetat i Haninge kommun, där elevhälsan har valt att arbeta proaktivt med att coacha lärare snarare än att utreda diagnoser. I kommunens förskolor har hon implementerat ICDP, ett program som syftar till att främja goda samspelssituationer.

Tillsammans med kollegan Tuija Lehtinen har Jenny skrivit Psykologi för klassrummet. Hon är också ensam författare till boken Samspelets psykologi i förskolan.

Anne-Marie Körling

Anne-Marie Körling är lärare, handledare, föreläsare och författare. 2015 -2017 var hon utsedd till Sveriges läsambassadör och hon fortsätter att skriva böcker om pedagogik. 2014 kom Läraren inom mig – pedagogiska berättelser och och hösten 2015 kom uppföljaren Undervisningen mellan oss – pedagogiska utmaningar. Därefter skrev hon Textsamtal & bildpromenader (2017), där läsaren får konkreta tips på hur man kan arbeta med texter och bilder i undervisningen.

Hon har fått Svenska Akademiens svensklärarpris 2006, Microsofts Innovativa lärarpris 2007 samt Hedersdiplom för läsfrämjande insatser SCIRA 2013 och hon har 2018 års Ingvar Lundbergpris för hennes outtröttliga arbete att motivera barn och unga att läsa och för att hon gör läsning till en lustfylld, gemensam angelägenhet. 

Helen Larsson

Helen Larsson är speciallärare och IKT-pedagog i åk 1-6. Hon har erfarenhet från både grundskolan och den anpassade grundskolan. 

Hennes norm är olikheter, där alla tillåts vara sitt unika jag. Helen inspireras och brinner för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever genom att använda digitala verktyg som en naturlig del av undervisningen. Genom detta arbetssätt som hon förespråkar, använder hon en anpassad grundpedagogik som ger färre speciallösningar för enskilda elever. Undervisningen är digilog, en härlig mix mellan både digitalt och analogt lärande!

Helen fick 2:a pris i Guldäpplet 2021 och har skrivit boken Det digiloga klassrummet - undervisning som inkluderar

Martina Lundström Rylander

Martina Rylander Lundström  är lärare i slöjd och svenska. Hon är redaktör för boken Slöjd i en digital skola, där nio lärare och forskare ger sina perspektiv på hur digitaliseringen påverkar slöjdämnet. Martina har även arbetat med skolbibliotek och digitala fortbildningar.

Så här säger hon om sitt intresse för slöjdämnet:
"Slöjd är ett roligt och viktigt ämne, som inte alltid har den status det förtjänar. Nu är det mycket fokus på PISA och där syns inte de estetiska ämnena alls. Jag vill att slöjdlärare ska sträcka på sig och känna att de gör ett bra jobb.

Jag vill också skapa ett intresse för slöjden inom andra ämnen. Pratar man om att skapa ett makerspace i skolan finns det redan lokaler för det i slöjden och man kan ha bra samarbeten med andra lärare, inte minst inom teknikämnet.

Jag gillade slöjd i skolan och tycker om att arbeta med olika uttryck. Sedan gick jag en teknisk inriktning i gymnasiet och sydde egna kläder på fritiden innan jag kom på att jag ville bli lärare. Som slöjdlärare började jag engagera mig i skolans digitalisering och det ledde till att jag började jobba heltid med skolutveckling inom slöjd och digital teknik."

John Steinberg

John Steinberg är fil dr i pedagogik och tidigare rektor. Han är en flitigt anlitad föreläsare och författare till Lektionen är helig – när undervisningen står i centrum, Befria lärarna och ett 50-tal andra böcker om lärande, värderingar, skolutveckling och ledarskap.

Så här beskriver John Steinberg sin filosofi och sitt arbete:

"Mitt livstema är och har alltid varit ”empowerment” – att människor ska känna att de kan påverka sin framtid – sitt lärande, sina arbetsplatser och sina liv. ALLT som jag gör går i denna riktning.

Jag vill medverka till att sprida goda idéer för skolutveckling och annan arbetsplatsutveckling. Framför allt är jag en utvecklingsoptimist och är känd för mitt engagerande och praktiska sätt att både föreläsa och skriva."

Maria Wiman

Maria Wiman är högstadielärare i svenska och SO i Huddinge utanför Stockholm. 

Två år i rad har hon prisats av Huddinge kommun för sin förmåga att ta in omvärlden i undervisningen. Men hon ser sig absolut inte som någon eldsjäl – hon knorrar bara till det lite.

Maria är kolumnist och författare till böckerna Värdeskapande lärande och Första tiden som lärare. Hennes vassaste knep och roligaste exempel från klassrummet varvas här med aktuell forskning som både nya och erfarna lärare kan ta stöd i.

Maria Brandin

Maria Brandin är ämneslärare i engelska och svenska.

Maria har skrivit boken Formellt skrivande i alla ämnen på gymnasiet - att utveckla undervisning tillsammans med Suzanna Parmenius Svärd, Daniel Poland och Stina Widell

Andreas Fejes

Professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet. Medredaktör för boken Yrkesdidaktikens mångfald.

Viveca Lindberg

Docent i didaktik och lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Medredaktör för boken Yrkesdidaktikens mångfald .

Daniel Poland

Daniel Poland är ämneslärare i biologi och naturkunskap, med en doktorsexamen i marinbiologi.

Daniel har skrivit boken Formellt skrivande i alla ämnen på gymnasiet - att utveckla undervisning tillsammans med Suzanna Parmenius Svärd, Maria Brandin och Stina Widell

Maria Wiman

Högstadielärare i svenska och SO i Huddinge utanför Stockholm. Hennes vassaste knep och roligaste exempel från klassrummet varvas här med forskning om motivation och värdeskapande studier.
Författare till Värdeskapande lärande och Första tiden som lärare.

Anne Berit Emstad

Anne Berit Emstad är professor i skolledarskap och innovationschef på Institutionen för lärarutbildning vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU). Tjänsten är kopplad till universitetets skolsamarbete i Trondheim, och hennes uppgifter är till stor del relaterade till FoU-projekt inom skol- och lärarutbildning, i samarbete mellan skola och universitet. Hon har doktorsexamen i skolledarskap och är forskare inom ledning och skolutveckling, lärarutbildning och nyutbildade lärare, men är också aktiv inom forskning som rör kulturskolan. Anne Berit har publicerat artiklar och böcker inom dessa områden både nationellt och internationellt. Hon är en forskare som håller sig nära praktiken, är involverad i flera forskningsprojekt som rör utvecklingen av lärande ledarskap och professionella lärande gemenskaper.

Max Hjorton

Max Hjorton har de senaste åren arbetat i Göteborgs stad som övergripande specialpedagog och processledare med fokus på problematisk skolfrånvaro och samverkan.

Max har varit redaktör för Aktiv samverkan för ökad skolnärvaro, tillsammans med Sirkka Persson.

Anna Lund

Anna Lund har en bred erfarenhet från både förskolan och sin roll som chef och ledare. Hon har och har haft rollen som rektor, biträdande rektor, pedagogista och förskollärare. Hon har erfarenhet från både mindre och större förskolor, nybyggda som äldre, i storstad, på mindre orter och på landsbygden. Anna har arbetat både i sociokulturellt utsatta och starka områden, med förskolor med en hög inskrivningsgrad av barn med andra modersmål samt i förskolor där merparten av barnen har svenska som modersmål.

Utvecklingsarbete är något som har intresserat Anna Lund under hela hennes yrkesverksamma liv och i de olika ledarroller hon haft har hon samlat erfarenheter från förändringsprocesser hon lett.

Genom att fokusera på barnens rätt till likvärdig undervisning av hög kvalitet och samtidigt lägga stor vikt vid personalens arbetsmiljö och utveckling, har Anna Lund format en lärande förskola.

Arbetet resulterade i att Karlbergs förskolor mottog ett hedersomnämnande inom ramen för Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2021.

För sina insatser som ledare har Anna Lund också nominerats till Årets rektor 2021, ett pris instiftat av Lärarförbundet Skolledare och Lärarstiftelsen, samt varit en av finalisterna i Framtidsverkets utmärkelse Årets hjälte 2020.

 

Ur motiveringen för Årets hjälte

”Anna är en mycket uppskattad rektor. Hon är en tydlig, trygg, lyhörd, nytänkande och självreflekterande ledare som värnar om ett nära ledarskap i en stor organisation. Genom samtal och ett strukturerat systematiskt kvalitetsarbete har hon förankrat sin pedagogiska vision hos sina medarbetare, vilket skapat tydlighet i deras uppdrag.”

 

Vid sidan av sitt arbete är hon också fortbildare och föreläser med fokus på utveckling och ledarskap inom utbildningsområdet. Hon är författare till boken Reflektion som motor i förskolans arbete (2022) och hon driver instagramkontot @rektor_anna, där hon delar med sig av inspiration, tankesnurror och sin vardag som rektor i skolvärlden.

 

Anna Lund har för Lärarförlaget skrivit boken Att leda en lärande förskola.

Lena Lindblad Petersen

Lena Lindblad Petersen har varit rektor under många år. Efter sin tid på Sjöstadsskolan i Hammarby sjöstad blev hon projektledare för skolutveckling i Järvaområdet, i helt olika delar av i Stockholm. Därefter har hon återigen arbetat som rektor på olika skolor inom Stockholms stad.

Hon har en handledarutbildning i learning study och en magisterutbildning i utbildningsledning.

Tillsammans med Gunilla Pettersson Berggren har hon skrivit boken Lärardriven skolutveckling, där de beskriver arbetet med att utveckla undervisningen på Sjöstadsskolan under mer än tio års tid.

Viviane Robinson

Viviane Robinson är organisationspsykolog och professor emerita vid University of Auckland på Nya Zeeland. Hon har specialiserat sig inom utbildningsområdet och frågor som rör skolutveckling, ledarskap och relationen mellan forskning och förbättringar i skolors praktik. Där är hon en internationellt ledande forskare.

Hon är författare till ett antal böcker, inte minst Elevnära skolledarskap, som är en evidensbaserad redogörelse för hur rektorer kan göra större skillnad för elevernas måluppfyllelse – och vilka kunskaper och färdigheter de behöver för att uppnå det.

Viviane Robinson är också gästförfattare till två kapitel i Lärande ledarskap, där två norska forskare har bedrivit empiriska studier på hur hennes modell kan omsättas i praktisk handling.

Hon har också medverkat i ett stort antal böcker och vetenskapliga tidskrifter.

Karin Rönnerman

Karin Rönnerman har en förskollärarutbildning och arbetade i förskolan innan hon fortsatte studera och började arbeta på Umeå universitetet. Hennes forskarstudier har hela tiden varit inriktade mot lärares lärande och professionella utveckling. När hon disputerade 1993, kom hon i kontakt med aktionsforskning och har sedan dess fördjupat och utvecklat området i samarbete med lärare i förskolan och skolan. Hon är i dag professor emerita och seniorforskare vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet där hon bland annat utarbetat kurser om aktionsforskning.

Boken Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning - en introduktion till ELSA-modellen har Karin skrivit tillsammans med Ann Nordberg.

I boken Att leda från mitten - lärare som driver professoinell utveckling har Karin Rönnerman samarbetat med forskarna Christine Edwards-Groves och Peter Grootenboer från Australien och de har ägnat sig åt ”mellanledare”, det vill säga lärare som både arbetar i verksamheten och handleder sina kollegor. 

Karin Rönnerman är också medförfattare till boken Aktionsforskning i förskolan – trots att schemat är fullt, då hon var handledare för de tre förskollärare som skrev boken.

Helen Larsson

Helen Larsson är speciallärare och IKT-pedagog i åk 1-6. Hon har erfarenhet från både grundskolan och den anpassade grundskolan. 

Hennes norm är olikheter, där alla tillåts vara sitt unika jag. Helen inspireras och brinner för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever genom att använda digitala verktyg som en naturlig del av undervisningen. Genom detta arbetssätt som hon förespråkar, använder hon en anpassad grundpedagogik som ger färre speciallösningar för enskilda elever. Undervisningen är digilog, en härlig mix mellan både digitalt och analogt lärande!

Helen fick 2:a pris i Guldäpplet 2021 och har skrivit boken Det digiloga klassrummet - undervisning som inkluderar