Vi är Lärarförlaget - lärarnas eget förlag

Vi på kontoret

Anna Maria Thunman

Förlagschef

Författare förskola

Malin Videkorp (f. Andersson)

Johanna Appelquist

Johanna Appelquist är förskollärare och arbetar på en förskola i en av Stockholms södra förorter. Tillsammans med sin kollega Helena Marken, som sedan några år är biträdande förskolechef i stadsdelen, har hon skrivit boken Göra demokrati – projekterande arbetssätt med förskolans yngsta.

De båda författarna möttes på Lärarhögskolan i Stockholm 1995 när de båda hade flyttat till Stockholm från andra städer för att läsa till förskollärare. Under många år arbetade de sedan tillsammans på en förskola i södra Stockholm. Där formades de av den historia och den kultur som den förskolan och hela stadsdelen andas och genomsyras av.

Efter ett antal år blev Johanna Appelquist och Helena Marken tillfrågade om att ingå i ett utbytesprojekt tillsammans med några förskolor i England och den engelska motsvarigheten till Reggio Emilia-institutet, Sightlines Initiative. Utbytet skedde genom resor där de besökte varandras verksamheter och genom digital kontakt. För att lättare kunna utbyta erfarenheter och observationer valde de ett gemensamt fokus och namn för projektet; Children's relations to places.

Eftersom de just skulle påbörja ett år med siktet inställt på de allra yngsta barnen, bestämde de sig för att fokusera på några av de överenskomna punkterna från englandsprojektet; relationer till platser, föräldraarbete och pedagogisk dokumentation. I arbetet med att utforska platser och hur barnen skapar relation till olika platser kom den demokratiska aspekten att hela tiden vara i fokus.

Tillsammans med ettåringar arbetade de med att utforska, leva och öva på demokrati. Det resulterade i Ulla-Britta Bruuns stipendium 2015 och därmed blev det även möjligt för dem att skriva en bok. I motiveringen till stipendiet står det:

”Stipendiaternas sätt att arbeta, där de verkligen lyssnar också på dem som ännu inte har det talade språket, är inspirerande och kreativt. Ett arbetssätt som är värt att sprida vidare!”

Författarna själva sammanfattar sitt gemensamma synsätt så här:
”Vi tycker att förskolans arbete bör handla lika mycket om hur man skapar ett demokratiskt förhållningssätt hos barn som om att skapa trygghet och omsorg.”

Moa Bäversten har tillsammans med Emilia Larsson Samoladas skrivit böckerna Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta och Språkrika utemiljöer i förskolan.

Moa Bäversten är legitimerad förskollärare med många års erfarenhet av förskolans värld, numera även författare och föreläsare. 2020 tilldelades hon tillsammans med Emilia Larsson Samoladas Skapande Pedagogiks stipendium Förskolans Språkmiljö.

Moa brinner för de yngsta barnens möjligheter och förutsättningar att bli en språkande individ:

”Att skapa språkliga och språkrika sammanhang med stöd av förskolans miljö är något som engagerar mig.

Tillsammans med Emilia har jag format ett arbetssätt där barns kommunikativa strategier står i fokus. Att hitta och erbjuda varje barn kommunikativa verktyg för att uttrycka sig är en viktig del i ett språkstimulerande arbete. Det handlar om att ge barnen rika möjligheter att språka genom ett kreativt, lyhört, inlyssnande och öppet förhållningssätt."

Lena Edlund

Lena Edlund är pedagogisk utvecklare i förskolan. Hon har arbetat som förskollärare, pedagogisk handledare, fortbildare, förskolechef och kvalitetsledare.

Hon är redaktör för och medförfattare i antologin Den röda tråden och handlar om progression i förskolan.

De yngsta barnens lärande i förskolan är i fokus för Lena Edlund och hon har skrivit böckerna De yngsta barnen och undervisningen och De yngsta barnen och läroplanen samt De yngsta barnen och värdegrunden.

Så här säger hon om undervisningsbegreppet i relation till de yngsta i en intervju för Lärarförlaget: ”Det är upp till pedagogen att tolka begreppet och göra det till sitt. Det måste inte vara pratundervisning. Det kan lika gärna vara estetisk eller kroppslig undervisning, man kan måla eller dansa. Och den ska ske på ett lustfyllt sätt. / ... / Det handlar om att tänka efter och bli medveten om sin undervisning. Ett första steg är att man frågar sig vad syftet är med aktiviteterna man gör med de minsta barnen – varför ska de måla, ha utflykt eller ha samling? Är det bara sysselsättning, trygghetsskapande, för att de ska ha roligt eller finns det något annat syfte?”

Podden Förskolefundror handlar om de allra yngsta i förskolan. Här kan du lyssna till Lena Edlund, när hon medverkar i poddavsnitt fem (maj 2020).

Lena Edlund är utbildad fritidspedagog men har arbetat i förskolan större delen av sitt yrkesliv. 1991 startade hon ett föräldrakooperativ tillsammans med några andra föräldrar. Hon fick tidigt kontakt med Reggio Emilia och har haft med sig den filosofin under 20 års tid i olika förskolor, stora som små. Under kortare och längre perioder har Lena Edlund också fortbildat förskolepedagoger inom ramen för Lärarfortbildning AB. På senare tid har hon också varit kvalitetsledare för Pysslingen förskolor.

Maria Elbrand

Marie Eriksson

Marie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad med lång erfarenhet som förskollärare. Hon arbetar med skrivande på många olika sätt, bland annat som krönikör i tidningen Förskolan och som redaktör för pedagogsajten Pedagog Mölndal.

Marie är också författare till flera uppskattade böcker utgivna på Lärarförlaget. Aktuella böcker som du hittar här på vår webbplats är:

Musik i förskolan, Naturvetenskap och matematik, Med luppen på verksamheten, Barnbokens magi, Språkets alla möjligheter och Digital kompetens i förskolan

Marie är mån om att barnen i förskolan ska få rika möjligheter att göra sina röster hörda och kommunicera genom många olika uttrycksformer.

”För mig handlar kommunikation mycket om lekfullhet, glädje och humor. Ett leende eller ett skratt är nästan omöjligt att inte spegla eller besvara på något sätt – liksom när vi möts av medryckande musik eller någon tar ett par danssteg. Då blir vi lätt smittade och kommunikation uppstår. Denna lekfulla dimension bygger mycket på fantasi och föreställningsförmåga vilket många gånger är inkörsporten till barns kontaktskapande med varandra. Barn låtsas och möts i imaginära världar där allt kan hända och i den här låtsasdimensionen ryms även många möjligheter för oss pedagoger att skapa kontakt och bygga relationer. Även böcker och berättelser kan bli nyckeln till olika typer av språkande tillsammans med barnen. Orden och bilderna kan leda till en delad uppmärksamhet där vi möts i kommunikation på olika sätt. Det är just mötet och samtalet runt det lästa som kan göra skillnad för barns språkutveckling.”

Franziska Forssander

Franziska Forssander är legitimerad förskollärare. Hon har även arbetat som barnskötare, förskollärare, förskolechef och lokalpolitiker.

”Jag har alltid varit en sökare som vill veta anledningen till saker och ting, förstå sammanhang. Samtidigt är jag en relationsmänniska som tycker att det mest spännande som finns är att få lära känna andra människor. Därför har jag i mitt pedagogiska arbete fokuserat på att ge barnen möjlighet att själva skapa sin framtid utifrån vad de upplever som meningsfullt. Med tiden insåg jag att det ofta medförde att gå bortom det vedertagna och det som alltid har gjorts på samma sätt. Min tro är att det går att förändra till det bättre. Det är vad mitt engagemang för demokratiuppdraget och mångfaldsarbetet bottnar i.”

Franziska har tillsammans med Aisha Lundgren Aslla skrivit boken Vi gör olika - undervisning om mångfald och demokrati i förskolan.

Hege Hansson

Hege Hansson är högskolelektor vid Høgskolen i Sørøst-Norge och undervisar i kunskapsområdet Konst, kultur och kreativitet och ämnesområdet Lek, drama och teater.

Hon arbetade under ett år i en förskoleavdelning i ett arbetslag där rum, material, form och iscensättning var viktiga komponenter för verksamheten.

Projektet fokuserade på lekens möjligheter och man använde sig av 24 resväskor, ett utomhusgalleri och massor av åkerbruksmaterial. Detta skapade stort engagemang, intresse och utmaningar hos både barn, pedagoger och föräldrar och beskrivs i boken Att ge form åt förskolans innehåll.

Hege Hanssons ställer frågor om förskolans rum: Hur arrangerar vi våra rum? Varför ger olika rum olika möjligheter? Hon beskriver sina tankar så här:

”Ett bra skrivet rumsmanuskript är rikt på förbindelser som kan både utvecklas och invecklas. Det är en text som har ett syfte.”

Ewa Hedenkvist

Jenny Jakobsson Lundin

Jenny Jakobsson Lundin är legitimerad psykolog och har under flera år arbetat med att stötta pedagoger i förskola och skola. Hon är författare till boken Samspelets psykologi och tillsammans med skolpsykologen Tuija Lehtinen har hon också skrivit boken Psykologi för klassrummet.

Jenny har även varit utbildare i programmet Vägledande samspel – ICDP och har implementerat det i Haninges samtliga kommunala förskolor. ICDP står för International Child Development Programme och går ut på att öka relationskvaliteten mellan barn och deras omsorgsgivare.

Så här säger hon om sin syn på samspel:

”Jag vill belysa samspelets betydelse för barns utveckling, hälsa och lärande. Därför fokuserar jag på det relationella i mötet mellan barn och de viktiga vuxna som finns i barnens närhet.

Det kan kännas svårt att vända en negativ utveckling hos en individ eller i en grupp, men de stora förändringarna sker ofta med ganska enkla medel och det är i relationen det händer. Det handlar om vanlig enkel pedagogik, men med en särskild relationskvalitet. Och det är relationell psykologi som jag tycker är mest intressant inom det psykologiska forskningsfältet.

Tappa inte hoppet! Barn är så förändringsbenägna och de flesta situationer går att vända.”

Janusz Korczak

Erika Kyrk Seger

Erika Kyrk Seger arbetar som rektor Lerums kommun. Digitalisering och verksamhetsutveckling är Erikas styrkor och hon är även en eftertraktad föreläsare och utbildningskonsult inom dessa områden.

Hon är författare till boken Att vara ledare i förskolan - hållbarhet och självreflektion tillsammans med Katinka Vikingsen. Erika har också varit redaktör för och kapitelförfattare i antologin Digitalt meningsskapande i förskolan och hon medverkar i antologin Mediepedagogik på barnens villkor och Den röda tråden. Alla böckerna är utgivna på Lärarförlaget.

Erika Kyrk Seger driver bloggen "Lärande Framtid", och hon är aktiv i sociala medier där hon delar tankar om förskolan. Hennes texter kan gälla allt från organisation, digitalitet, dilemman till aktuella händelser som hon funderar kring.

Det som skiljer Erikas inlägg från många andra är att inläggen framförallt handlar om hennes egen praktik och den osäkerhet och tivel som alltid måste finnas med när en pratar om lärande. Syftet med Erikas kanaler är att ödmjukt dela tankar och det som försätter tanken i reflektion med förhoppning om att den som läser också kan få tankarna att snurra.

Erika Kyrk Seger är utbildad lärare för tidigare åldrar och har en bakgrund inom såväl förskola som skola, men har valt att fokusera på förskolan som utbildningsarena där hon har en bred erfarenhet. Erika har arbetat både som förskollärare, verksamhetsutvecklare och med olika fortbildningsinsatser nationellt.

Emilia Larsson Samoladas

Emilia Larsson Samoladas har tillsammans med Moa Bäversten skrivit boken Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta och Språkrika utemiljöer i förskolan.

Emilia Larsson Samoladas har tidigare studerat pedagogik vid Mälardalens högskola och är utbildad förskollärare, numera även författare och föreläsare. 2020 tilldelades hon tillsammans med Moa Bäversten Skapande Pedagogiks stipendium Förskolans Språkmiljö. Hon brinner för frågor som rör barns rätt till en likvärdig utbildning med fokus på språk och kommunikation:

”Forskning visar hur viktigt språket är för barnens fortsatta skolgång. Därför har det blivit intressant att se hur vuxna i förskolan kan skapa goda förutsättningar för att barn ska få möjlighet att utveckla sitt språk och sin kommunikation.

Förskolläraryrket är fantastiskt på det sättet att man som pedagog hela tiden kan växa och utvecklas genom att inspireras av och inspirera varandra. Det är precis det jag hoppas göra genom att berätta om vårt arbete. Utifrån barns egna kommunikativa strategier och lärprocesser försöker vi hitta vägar till en språkstimulerande utbildning. Då kan vi samtidigt arbeta med alla läroplanens olika områden.”

Linda Linder

Linda Linder är förskollärare och ateljerista i Lerums kommun. Hon är också fortbildare, nätverkare och kulturarbetare och har varit miljöpedagog på REturen - kreativt återvinningscenter i Göteborg. Antologin Pedagogisk miljö i tanke och handling, som Linda är redaktör för och medförfattare i, är omåttligt populär och har tryckts i ett stort antal upplagor.

Med stort engagemang, glöd och mod vill hon förändra och förbättra förskolans pedagogiska verksamhet. Linda har ett stort intresse för och kunnande om pedagogisk miljö, estetik, pedagogisk dokumentation och projekterande arbetssätt i förskolan. Hon arbetar med stort fokus på barns och ungas delaktighet och inflytande över sin utbildning. Hennes blogg Kullerbyttan är välbesökt och 2015 och 2016 blev Linda Linder utnämnd till en av Sveriges tio ledande och mest inflytelserika pedagogikbloggare av Cision.

När hon ska ge ett råd till pedagoger i förskolan säger hon så här:
"Det första man behöver göra är att gemensamt komma underfund med hur man ser på förskolan som plats och hur man ser på barnen, vad de ska göra där. Att hitta en gemensam syn på uppdraget, helt enkelt. Vill vi att barnen ska vara aktiva behöver vi titta på om miljöerna fungerar så.

En vanlig fallgrop är att man inte tar med barnen i utvecklingsarbetet. Vi behöver förstå hur barn förstår saker och prata med barnen om det vi gör. Miljön måste byggas av dem som är i den."

Bettan Lorentzon

Anna Lund

Anna Lund har en bred erfarenhet från både förskolan och sin roll som chef och ledare. Hon har och har haft rollen som rektor, biträdande rektor, pedagogista och förskollärare och idag biträdande skolchef. Hon har erfarenhet från både mindre och större förskolor, nybyggda som äldre, i storstad, på mindre orter och på landsbygden. Anna har arbetat både i sociokulturellt utsatta och starka områden, med förskolor med en hög inskrivningsgrad av barn med andra modersmål samt i förskolor där merparten av barnen har svenska som modersmål.

Utvecklingsarbete är något som har intresserat Anna Lund under hela hennes yrkesverksamma liv och i de olika ledarroller hon haft har hon samlat erfarenheter från förändringsprocesser hon lett.

Genom att fokusera på barnens rätt till likvärdig undervisning av hög kvalitet och samtidigt lägga stor vikt vid personalens arbetsmiljö och utveckling, har Anna Lund format en lärande förskola.

Arbetet resulterade i att Karlbergs förskolor mottog ett hedersomnämnande inom ramen för Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2021.

För sina insatser som ledare har Anna Lund också nominerats till Årets rektor 2021, ett pris instiftat av Lärarförbundet Skolledare och Lärarstiftelsen, samt varit en av finalisterna i Framtidsverkets utmärkelse Årets hjälte 2020.

Ur motiveringen för Årets hjälte

”Anna är en mycket uppskattad rektor. Hon är en tydlig, trygg, lyhörd, nytänkande och självreflekterande ledare som värnar om ett nära ledarskap i en stor organisation. Genom samtal och ett strukturerat systematiskt kvalitetsarbete har hon förankrat sin pedagogiska vision hos sina medarbetare, vilket skapat tydlighet i deras uppdrag.”

Vid sidan av sitt arbete är hon också fortbildare och föreläser med fokus på utveckling och ledarskap inom utbildningsområdet. Hon är författare till boken Reflektion som motor i förskolans arbete (2022) och hon driver instagramkontot @rektor_anna, där hon delar med sig av inspiration, tankesnurror och sin vardag som rektor i skolvärlden.

Anna Lund har för Lärarförlaget skrivit boken Att leda en lärande förskola.

Aisha Lundgren Aslla

Marina Lundström

Martina Lundström är pedagogisk rådgivare, legitimerad förskollärare och pedagogista. Hon är författare till Den synliga förskolan och Det synliga barnet samt medförfattare i antologin Mediepedagogik på barnens villkor.

Hon utbildar och handleder i syfte att utveckla den pedagogisk verksamheten i förskolan och främja barnens perspektiv. Martina Lundström erbjuder kurser/workshops och processutbildningar. Hon är också aktiv i sociala medier och har bloggen Mötesplats för lärande.

Så här beskriver Martina Lundström själv sitt arbete:

”De senaste tio åren har jag arbetat mot ett brett spektra av människor. Jag är involverad i det vardagliga arbetet ute på förskolorna, tillsammans med barn och pedagoger, jag handleder och utbildar pedagoger och chefer och jag har utbildat förskollärarstudenter. Det kunskapsfält jag är verksam inom innefattar självklart just det pedagogiska arbetet på förskolan, men framför allt innefattar det möten mellan människor. Det behöver inte enbart handla om de möten som sker på förskolan. Hur man möter människor och hur människor blir delar av varandras liv är ett kunskapsfält som täcker in fler och större arenor än så.

Större delen av mitt arbete handlar om att stötta pedagoger och förskolechefer i att tolka styrdokument och omsätta dem i praktiken. Men det innebär också det omvända, att teoretisera det praktiska arbetet på förskolan för att förankra arbetet med barnen i en vetenskaplig grund.

Förskolan är en av samhällets viktigaste arenor. Att fostra individer som har en tilltro till sin egen förmåga och sitt eget värde i det sammanhang man ingår utgör grunden för ett demokratiskt samhälle. Därför brinner jag för att utveckla en pedagogik som talar med barnens röst och leds av professionella pedagoger som använder sitt pedagogiska ledarskap till att främja barnens perspektiv.”

Hämtat från martinalundstrom.se (mars 2021)

Helena Marken

Helena Marken är förskollärare och sedan några år arbetar hon som biträdande förskolechef i stadsdelen Skarpnäck i södra Stockholm. Under många år som förskollärare var hon kollega med Johanna Appelquist och tillsammans har de skrivit boken Göra demokrati – projekterande arbetssätt med förskolans yngsta.

Camilla Meyer

Mia Mylesand

Mia Mylesand är förskollärare, ateljerista och datapedagog och arbetar i förskoleenheten Trollet i Kalmar.

Hon har under många år intresserat sig för ämnet bygg och konstruktion, speciellt ur ett jämställdhetsperspektiv. Hennes arbete är inspirerat av förhållningssättet i Reggio Emilias förskolor.

I Trollets förskolor har pedagogerna utvecklat en miljösäkring med tankar om basmiljöer utifrån vad barn har rätt att möta, vilket också innefattar en digital basmiljö.

I sitt arbete i ateljén har hon under åren inkorporerat digitaliteten i sitt arbete tillsammans med barnen och pedagogerna, ett arbete som handlar om förbindelser och en ateljé där digitala verktyg finns lika tillgängliga som analoga.

År 2004 mottog Mia Mylesand Ulla-Britta Bruunstipendiet och 2007 Loris Malaguzzipriset. 2007 kom boken Bygg & konstruktion i förskolan, vars innehåll har påverkat många pedagogers medvetenhet kring barns konstruerande och lärmiljö.

Så här säger Mia Mylesand om sitt arbete:
“Bygg och konstruktion är ett av de språk barnen i förskolan kan använda när de utforskar sin omvärld och skapar sin egen identitet. Ett verktyg de har tillgång till för att bygga förståelse för olika fenomen i samhället. Det handlar om bild och skapande, estetik och geometri, matematik och språk, empati och förhållningssätt. Allt hör ihop och alla delar är lika viktiga!"

Karin Rönnerman har en förskollärarutbildning och arbetade i förskolan innan hon fortsatte studera och började arbeta på Umeå universitetet. Hennes forskarstudier har hela tiden varit inriktade mot lärares lärande och professionella utveckling. När hon disputerade 1993, kom hon i kontakt med aktionsforskning och har sedan dess fördjupat och utvecklat området i samarbete med lärare i förskolan och skolan. Hon är i dag professor emerita och seniorforskare vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet där hon bland annat utarbetat kurser om aktionsforskning.

Boken Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning - en introduktion till ELSA-modellen har Karin skrivit tillsammans med Ann Nordberg.

I boken Att leda från mitten - lärare som driver professoinell utveckling har Karin Rönnerman samarbetat med forskarna Christine Edwards-Groves och Peter Grootenboer från Australien och de har ägnat sig åt ”mellanledare”, det vill säga lärare som både arbetar i verksamheten och handleder sina kollegor.

Karin Rönnerman är också medförfattare till boken Aktionsforskning i förskolan – trots att schemat är fullt, då hon var handledare för de tre förskollärare som skrev boken.

Anna Thoresson är förskollärare, författare och föreläsare. Till vardags arbetar hon som utepedagog i Vänersborg, och möter i sitt arbete barngrupper i åldern ett till fem år. Hon har också en yrkesbakgrund som journalist, med fokus på demokrati, utbildning och barns villkor i samhället

Anna har mångårig erfarenhet av utomhuspedagogiskt arbete och ett särskilt fokus på hållbar utveckling. I boken Barn, natur och hållbar utveckling – med hjärtat i jorden berättar hon om utomhuspedagogikens betydelse för barns möjligheter att knyta an till naturen och utveckla ett varsam ekologiskt förhållningssätt.

Utomhuspedagogik och hållbar utveckling genomsyrar också de två kapitel hon skrivit i antologierna Den röda tråden och Varsamt och nyfiket.

Anna har även skrivit boken Utforska digitala verktyg i förskolan, också den för Lärarförlaget. I denna bok är demokratiperspektivet på digitalisering ett centralt tema.

På bloggen och Facebooksidan Grogrund resonerar, diskuterar och provtänker Anna om pedagogiska frågeställningar och förskolans roll både för barnen och för samhället.

Elisabeth Wiersma Larsson

Elisabeth Wiersma Larsson är förskollärare på Bikupans förskola i Sollentuna utanför Stockholm.

Hon har utvecklat ett arbetssätt där varje barn får stå i fokus inför sin åldersgrupp genom att leda ett eget tema under två förmiddagar. Barnet får planera, förbereda, genomföra och utvärdera temat utifrån ett eget intresse och sin egen kunskapsnivå.

Arbetet med Barnens egna teman har pågått i många år, med hittills över 200 genomförda teman. De har handlat om vitt skilda saker, exempelvis Pacman, marsvin, simning, matematik, brandkåren och arabisk dans. Detta noggrant utprovade arbetssätt passar lika bra i förskoleklass och grundskolans första år.

År 2017 fick hon Ulla-Britta Bruuns stipendium för att sprida arbetssättet som ett gott exempel. Hon skrev då boken Barnens egna teman, där hon delar med sig av sina erfarenheter. Så här säger hon själv:

"De allra mest magiska stunderna är ögonblicken då barnets stjärnögon tänds och jag känner att ett barn växer."

Författare fritidshem och förskoleklass

Alexander Skytte är lärare i idrott och hälsa och har även arbetat i fritidshem. Han har diagnoserna adhd och autism och hans egen skoltid var turbulent - han hamnade ofta i konflikt med sina lärare och klasskamrater, men önskade inget hellre än att bli förstådd.

Som vuxen utbildade han sig till lärare och såg att det fortfarande finns många brister i kontakterna mellan lärare och elever med npf, inte minst i bemötandet. Alexander Skytte har nu en mission: att göra skolan tillgänglig för alla barn.

För att öka förståelsen för barn med npf bloggar han på facebooksidan Bokstavspedagogen, han föreläser om npf i skolan och han är författare till boken Pojken med extra allt.

"Min förhoppning är att boken ska bidra till att öka acceptansen för barn och vuxna som inte följer normen. Att vidga perspektiven."

Jonas Wallman

Jonas Wallman är fritidspedagog på en lågstadieskola i Norrköping. Han är en flitig debattör i sociala medier, föreläsare och författare.

Han är redaktör för antologin Fritidspedagogiskt lärande. Så här säger han:

"Fritidshemmet och fritidspedagogiken är en självklar men också lite bortglömd del av skolan och barnens liv. Att få samla några av de fritidspedagoger och forskare jag själv tycker har de mest spännande tankarna om fritidsverksamheten idag kändes väldigt angeläget och kul. Så jag har tagit fram den bok jag själv har saknat.

Vissa studsar när jag säger att det är lika viktigt med schack som med tyska verb. Jag menar att det är minst lika viktigt att lära sig turtagning, samarbetsförmåga och socialt samspel som rena ämneskunskaper. Lärandet tar inte lov eller helg bara för att skolan gör det."

Elisabeth Wiersma Larsson

Margareta Öhman

Författare grundskola

Katarina Bjärvall

Annsofie Engborg

Veronica Gustafsson

Veronica Gustafsson är lärare, specialpedagog och föreläsare. Hon vill öka medvetenheten om hur nedsatta exekutiva förmågor som motivation, impulskontroll och initiativförmåga påverkar elevernas skolvardag. I boken Elever som utmanar oss visar hon hur lärare i grundskolans verksamheter kan bemöta sina elever för att kompensera och stötta.

”Alla individer är unika. Alla elever är unika. Vi som jobbar i skolan vet att merparten av våra elever är mottagliga för det skolsystem vi har i dag och de anpassar sig väl efter de förväntningar som finns på dem. Denna bok handlar uteslutande om de elever som utmanar oss som lärare, men som framför allt utmanar vårt skolsystem – de som håller oss vakna om nätterna, men som i slutänden gör oss till bättre pedagoger.”

Anne Håland

Jenny Jakobsson Lundin

Anne-Marie Körling är lärare, handledare, föreläsare och författare. 2015 -2017 var hon utsedd till Sveriges läsambassadör och hon fortsätter att skriva böcker om pedagogik. 2014 kom Läraren inom mig – pedagogiska berättelser och och hösten 2015 kom uppföljaren Undervisningen mellan oss – pedagogiska utmaningar. Därefter skrev hon Textsamtal & bildpromenader (2017), där läsaren får konkreta tips på hur man kan arbeta med texter och bilder i undervisningen.

Hon har fått Svenska Akademiens svensklärarpris 2006, Microsofts Innovativa lärarpris 2007 samt Hedersdiplom för läsfrämjande insatser SCIRA 2013 och hon har 2018 års Ingvar Lundbergpris för hennes outtröttliga arbete att motivera barn och unga att läsa och för att hon gör läsning till en lustfylld, gemensam angelägenhet.

Joakim Landahl

Helen Larsson

Tuija Lehtinen

Martina Lundström Rylander

Martina Rylander Lundström är lärare i slöjd och svenska. Hon är redaktör för boken Slöjd i en digital skola, där nio lärare och forskare ger sina perspektiv på hur digitaliseringen påverkar slöjdämnet. Martina har även arbetat med skolbibliotek och digitala fortbildningar.

Så här säger hon om sitt intresse för slöjdämnet:
"Slöjd är ett roligt och viktigt ämne, som inte alltid har den status det förtjänar. Nu är det mycket fokus på PISA och där syns inte de estetiska ämnena alls. Jag vill att slöjdlärare ska sträcka på sig och känna att de gör ett bra jobb.

Jag vill också skapa ett intresse för slöjden inom andra ämnen. Pratar man om att skapa ett makerspace i skolan finns det redan lokaler för det i slöjden och man kan ha bra samarbeten med andra lärare, inte minst inom teknikämnet.

Jag gillade slöjd i skolan och tycker om att arbeta med olika uttryck. Sedan gick jag en teknisk inriktning i gymnasiet och sydde egna kläder på fritiden innan jag kom på att jag ville bli lärare. Som slöjdlärare började jag engagera mig i skolans digitalisering och det ledde till att jag började jobba heltid med skolutveckling inom slöjd och digital teknik."

Alexander Skytte

John Steinberg

John Steinberg är fil dr i pedagogik och tidigare rektor. Han är en flitigt anlitad föreläsare och författare till Lektionen är helig – när undervisningen står i centrum, Befria lärarna och ett 50-tal andra böcker om lärande, värderingar, skolutveckling och ledarskap.

Så här beskriver John Steinberg sin filosofi och sitt arbete:

"Mitt livstema är och har alltid varit ”empowerment” – att människor ska känna att de kan påverka sin framtid – sitt lärande, sina arbetsplatser och sina liv. ALLT som jag gör går i denna riktning.

Jag vill medverka till att sprida goda idéer för skolutveckling och annan arbetsplatsutveckling. Framför allt är jag en utvecklingsoptimist och är känd för mitt engagerande och praktiska sätt att både föreläsa och skriva."

Mia Vestman

Åsa Wedin

Maria Wiman

Maria Wiman är högstadielärare i svenska och SO i Huddinge utanför Stockholm.

Två år i rad har hon prisats av Huddinge kommun för sin förmåga att ta in omvärlden i undervisningen. Men hon ser sig absolut inte som någon eldsjäl – hon knorrar bara till det lite.

– Jag blev enormt glad. Framför allt för att jag fick pris för en idé som jag helhjärtat tror på. Jag tror att jag fick priset i entreprenörskap för att jag hela tiden ser till att eleverna får kontakt med omvärlden i allt vi gör. Jag försöker hitta nya vägar för att göra eleverna delaktiga i samhället vi lever i, säger Maria Wiman.

Maria är kolumnist och författare till böckerna Värdeskapande lärande och Första tiden som lärare. Hennes vassaste knep och roligaste exempel från klassrummet varvas här med aktuell forskning som både nya och erfarna lärare kan ta stöd i.

Författare gymnasieskola

Suzanne Parmenius Svärd

Författare ledarskap

Ide Katrine Birkeland

Ide Katrine Birkeland är akademisk programchef för pedagogisk ledning och docent i kommunikation och ledning vid Handels högskolan BI. Hon är också ansvarig för lärande ledarskap i Skandinavien. Som ämnesansvarig följer hon upp alla handledare som undervisar i lärande ledarskap samt uppdaterar och samordnar ämnesinnehållet i samarbete med Viviane Robinson och Jacqui Patuawa. Ide Katrine är docent vid Centrum för skolutveckling, där man forskar om pedagogisk ledning och erbjuder ledarskapsutbildning till rektorer i förskolan och grundskolan på alla nivåer. Hon har skrivit flera kapitel, rapporter och tidskriftsartiklar om ledarskap, skolutveckling, motivation och problemlösning. I dag sitter Ide Katrine Birkeland i programstyrelsen för Evaluering av implementering av Rammeplanen, som är ett forskningsprojekt initierat av norska Utdanningsdirektoratet, motsvarigheten till det svenska Skolverket.

Anne Berit Emstad

Anne Berit Emstad är professor i skolledarskap och innovationschef på Institutionen för lärarutbildning vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU). Tjänsten är kopplad till universitetets skolsamarbete i Trondheim, och hennes uppgifter är till stor del relaterade till FoU-projekt inom skol- och lärarutbildning, i samarbete mellan skola och universitet. Hon har doktorsexamen i skolledarskap och är forskare inom ledning och skolutveckling, lärarutbildning och nyutbildade lärare, men är också aktiv inom forskning som rör kulturskolan. Anne Berit har publicerat artiklar och böcker inom dessa områden både nationellt och internationellt. Hon är en forskare som håller sig nära praktiken, är involverad i flera forskningsprojekt som rör utvecklingen av lärande ledarskap och professionella lärande gemenskaper.

Peter Fowelin

Max Hjorton

Ann-Charlotte Jönsson

Anna Lund

förskola

Anna Lund

förskola

Utvecklingsarbete är något som har intresserat Anna Lund under hela hennes yrkesverksamma liv och i de olika ledarroller hon haft har hon samlat erfarenheter från förändringsprocesser hon lett.

Arbetet resulterade i att Karlbergs förskolor mottog ett hedersomnämnande inom ramen för Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2021.

Ur motiveringen för Årets hjälte

Anna Lund har för Lärarförlaget skrivit boken Att leda en lärande förskola.

Sirkka Persson

grundskola

Sirkka Persson

grundskola

Sirkka Persson har arbetat som rektor i drygt 18 år på Kringlaskolan och 10 av de åren i ett av Sveriges särskilt utsatta områden, Ronna-Geneta i Södertälje, dit skolan flyttade år 2010. Trots det område skolan ligger i framhölls den som ett av 100 exempel på utmärkta skolor i världen, under World Education Week 2020. Skolan har även prisats med stipendium från Måns Jenningers minnesfond 2021, för ett specifikt arbetssätt som Sirkka Persson initierat och utvecklat tillsammans med personalen på Kringlaskolan. 2020 nominerades hon till årets rektor.

Innan sin tjänst som rektor undervisade hon på lågstadiet. Hon har arbetat på skolans alla stadier och bland annat undervisat i hem- och konsumentkunskap. Hon berättar att hon känt meningsfullhet och glädje varje arbetsdag.

Kringlaskolan har genom åren tagit emot studiebesök från olika delar av världen och UR (Utbildningsradion) spelade 2017 in ett avsnitt om skolans arbete med hemmasittare. Elever i behov av särskilt stöd har alltid legat Sirkka Persson extra varmt om hjärtat, så när hon lämnade rektorsrollen 2020 för att bli verksamhetsutvecklare var det med förhoppningen att bland annat kunna bidra till att fler elever får en tillgänglig skola.

Hon jobbar i dag med olika uppdrag, främst inom skolan, som alla handlar om att få verksamheter och människor att utvecklas och växa.

Sirkka författare till Från hemmasittare till återvändare - vägar till skolnärvaro samt redaktör och kapitelförfattare för boken Aktiv samvaro för ökad skolnärvaro.

Lena Lindblad Petersen

grundskola

Gunilla Pettersson Berggren

grundskola

Viviane Robinson

Viviane Robinson är organisationspsykolog och professor emerita vid University of Auckland på Nya Zeeland. Hon har specialiserat sig inom utbildningsområdet och frågor som rör skolutveckling, ledarskap och relationen mellan forskning och förbättringar i skolors praktik. Där är hon en internationellt ledande forskare.

Hon är författare till ett antal böcker, inte minst Elevnära skolledarskap, som är en evidensbaserad redogörelse för hur rektorer kan göra större skillnad för elevernas måluppfyllelse – och vilka kunskaper och färdigheter de behöver för att uppnå det.

Viviane Robinson är också gästförfattare till två kapitel i Lärande ledarskap, där två norska forskare har bedrivit empiriska studier på hur hennes modell kan omsättas i praktisk handling.

Hon har också medverkat i ett stort antal böcker och vetenskapliga tidskrifter.

Malin Rydhög

Karin Rönnerman

Boken Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning - en introduktion till ELSA-modellen har Karin skrivit tillsammans med Ann Nordberg.

Anpassad grundskola

Ann Nordberg

Helen Larsson

Denice Sverla