Johanna Appelquist

Johanna Appelquist är förskollärare och arbetar på en förskola i en av Stockholms södra förorter. Tillsammans med sin kollega Helena Marken, som sedan några år är biträdande förskolechef i stadsdelen, har hon skrivit boken Göra demokrati – projekterande arbetssätt med förskolans yngsta.

De båda författarna möttes på Lärarhögskolan i Stockholm 1995 när de båda hade flyttat till Stockholm från andra städer för att läsa till förskollärare. Under många år arbetade de sedan tillsammans på en förskola i södra Stockholm. Där formades de av den historia och den kultur som den förskolan och hela stadsdelen andas och genomsyras av.

Efter ett antal år blev Johanna Appelquist och Helena Marken tillfrågade om att ingå i ett utbytesprojekt tillsammans med några förskolor i England och den engelska motsvarigheten till Reggio Emilia-institutet, Sightlines Initiative. Utbytet skedde genom resor där de besökte varandras verksamheter och genom digital kontakt. För att lättare kunna utbyta erfarenheter och observationer valde de ett gemensamt fokus och namn för projektet; Children's relations to places.

Eftersom de just skulle påbörja ett år med siktet inställt på de allra yngsta barnen, bestämde de sig för att fokusera på några av de överenskomna punkterna från englandsprojektet; relationer till platser, föräldraarbete och pedagogisk dokumentation. I arbetet med att utforska platser och hur barnen skapar relation till olika platser kom den demokratiska aspekten att hela tiden vara i fokus.

Tillsammans med ettåringar arbetade de med att utforska, leva och öva på demokrati. Det resulterade i Ulla-Britta Bruuns stipendium 2015 och därmed blev det även möjligt för dem att skriva en bok. I motiveringen till stipendiet står det:

”Stipendiaternas sätt att arbeta, där de verkligen lyssnar också på dem som ännu inte har det talade språket, är inspirerande och kreativt. Ett arbetssätt som är värt att sprida vidare!”

Författarna själva sammanfattar sitt gemensamma synsätt så här:
”Vi tycker att förskolans arbete bör handla lika mycket om hur man skapar ett demokratiskt förhållningssätt hos barn som om att skapa trygghet och omsorg.”

Anette Barr

Förskollärare och vidareutbildad i läs- och skrivutveckling samt matematik, utomhuspedagogik och naturvetenskap. Medförfattare i Naturförskola – lärande för hållbar utveckling.
Ulla-Britta Bruunstipendiat 2009.

Katarina Bjärvall

Författare till Pedagogikens pionjärer.

Lena Edlund

Lena Edlund är pedagogisk utvecklare i förskolan. Hon har arbetat som förskollärare, pedagogisk handledare, fortbildare, förskolechef och kvalitetsledare.

Hon är redaktör för och medförfattare i antologin Den röda tråden och handlar om progression i förskolan.

De yngsta barnens lärande i förskolan är i fokus för Lena Edlund och hon har skrivit böckerna De yngsta barnen och undervisningen och De yngsta barnen och läroplanen samt De yngsta barnen och värdegrunden.

Så här säger hon om undervisningsbegreppet i relation till de yngsta i en intervju för Lärarförlaget: ”Det är upp till pedagogen att tolka begreppet och göra det till sitt. Det måste inte vara pratundervisning. Det kan lika gärna vara estetisk eller kroppslig undervisning, man kan måla eller dansa. Och den ska ske på ett lustfyllt sätt. / ... / Det handlar om att tänka efter och bli medveten om sin undervisning. Ett första steg är att man frågar sig vad syftet är med aktiviteterna man gör med de minsta barnen – varför ska de måla, ha utflykt eller ha samling? Är det bara sysselsättning, trygghetsskapande, för att de ska ha roligt eller finns det något annat syfte?”

Podden Förskolefundror handlar om de allra yngsta i förskolan. Här kan du lyssna till Lena Edlund, när hon medverkar i poddavsnitt fem (maj 2020).

Lena Edlund är utbildad fritidspedagog men har arbetat i förskolan större delen av sitt yrkesliv. 1991 startade hon ett föräldrakooperativ tillsammans med några andra föräldrar. Hon fick tidigt kontakt med Reggio Emilia och har haft med sig den filosofin under 20 års tid i olika förskolor, stora som små. Under kortare och längre perioder har Lena Edlund också fortbildat förskolepedagoger inom ramen för Lärarfortbildning AB. På senare tid har hon också varit kvalitetsledare för Pysslingen förskolor.

Marie Eriksson

Marie Eriksson är verksamhetsutvecklare på skolförvaltningen i Mölndals stad med lång erfarenhet som förskollärare. Hon arbetar med skrivande på många olika sätt, bland annat som krönikör i tidningen Förskolan och som redaktör för pedagogsajten Pedagog Mölndal.

Marie är också författare till flera uppskattade böcker utgivna på Lärarförlaget. Aktuella böcker som du hittar här på vår webbplats är:

En bra start, Musik i förskolan, Naturvetenskap och matematik, Med luppen på verksamheten, Barnbokens magi, Språkets alla möjligheter

Med språk i fokus är ledorden för utvecklingsarbetet i Mölndals förskolor och det är ett arbete som Marie är med och driver. Utgångspunkten är det vidgade språkbegreppet och att barnen ska få rika möjligheter att göra sina röster hörda och kommunicera genom många olika uttrycksformer.

”För mig handlar kommunikation mycket om lekfullhet, glädje och humor. Ett leende eller ett skratt är nästan omöjligt att inte spegla eller besvara på något sätt – liksom när vi möts av medryckande musik eller någon tar ett par danssteg. Då blir vi lätt smittade och kommunikation uppstår. Denna lekfulla dimension bygger mycket på fantasi och föreställningsförmåga vilket många gånger är inkörsporten till barns kontaktskapande med varandra. Barn låtsas och möts i imaginära världar där allt kan hända och i den här låtsasdimensionen ryms även många möjligheter för oss pedagoger att skapa kontakt och bygga relationer. Även böcker och berättelser kan bli nyckeln till olika typer av språkande tillsammans med barnen. Orden och bilderna kan leda till en delad uppmärksamhet där vi möts i kommunikation på olika sätt. Det är just mötet och samtalet runt det lästa som kan göra skillnad för barns språkutveckling.”

Hege Hansson

Hege Hansson är högskolelektor vid Høgskolen i Sørøst-Norge och undervisar i kunskapsområdet Konst, kultur och kreativitet och ämnesområdet Lek, drama och teater. 

Hon arbetade under ett år i en förskoleavdelning i ett arbetslag där rum, material, form och iscensättning var viktiga komponenter för verksamheten.

Projektet fokuserade på lekens möjligheter och man använde sig av 24 resväskor, ett utomhusgalleri och massor av åkerbruksmaterial. Detta skapade stort engagemang, intresse och utmaningar hos både barn, pedagoger och föräldrar och beskrivs i boken Att ge form åt förskolans innehåll.

Hege Hanssons ställer  frågor om förskolans rum: Hur arrangerar vi våra rum? Varför ger olika rum olika möjligheter? Hon beskriver sina tankar så här:

”Ett bra skrivet rumsmanuskript är rikt på förbindelser som kan både utvecklas och invecklas. Det är en text som har ett syfte.”

Jenny Jakobsson Lundin

Jenny Jakobsson Lundin är legitimerad psykolog och har under flera år arbetat med att stötta pedagoger i förskola och skola. Hon är författare till boken Samspelets psykologi och tillsammans med skolpsykologen Tuija Lehtinen har hon också skrivit boken Psykologi för klassrummet.

Jenny har även varit utbildare i programmet Vägledande samspel – ICDP och har implementerat det i Haninges samtliga kommunala förskolor. ICDP står för International Child Development Programme och går ut på att öka relationskvaliteten mellan barn och deras omsorgsgivare. 

Så här säger hon om sin syn på samspel:

”Jag vill belysa samspelets betydelse för barns utveckling, hälsa och lärande. Därför fokuserar jag på det relationella i mötet mellan barn och de viktiga vuxna som finns i barnens närhet.

Det kan kännas svårt att vända en negativ utveckling hos en individ eller i en grupp, men de stora förändringarna sker ofta med ganska enkla medel och det är i relationen det händer. Det handlar om vanlig enkel pedagogik, men med en särskild relationskvalitet. Och det är relationell psykologi som jag tycker är mest intressant inom det psykologiska forskningsfältet.

Tappa inte hoppet! Barn är så förändringsbenägna och de flesta situationer går att vända.”

Erika Kyrk Seger

Erika Kyrk Seger är pedagogisk samordnare för flera förskolor i Lerums kommun. Digitalisering och verksamhetsutveckling är Erikas styrkor och hon är även en eftertraktad föreläsare och utbildningskonsult inom dessa områden.

Hon är redaktör för och kapitelförfattare i antologin Digitalt meningsskapande i förskolan och hon medverkar i antologin Mediepedagogik på barnens villkor. Båda böckerna är utgivna på Lärarförlaget. 

Erika Kyrk Seger driver bloggen "Lärande framtid", där hon delar tankar om förskolan, och hon är aktiv i sociala medier. Dessutom är hon skapare av podden ”Förskolefundror”. Hennes poddar och texter kan gälla allt från organisation, digitalitet, dilemman till aktuella händelser som hon funderar kring.

Det som skiljer Erikas bloggar och poddar från många andra är att inläggen framförallt handlar om hennes egen praktik och den osäkerhet och tivel som alltid måste finnas med när en pratar om lärande. Syftet med Erikas kanaler är att ödmjukt dela tankar och det som försätter tanken i reflektion med förhoppning om att den som läser också kan få tankarna att snurra.

Linda Linder

Linda Linder är förskollärare och ateljerista i Lerums kommun. Hon är också fortbildare, nätverkare och kulturarbetare och har varit miljöpedagog på REturen - kreativt återvinningscenter i Göteborg. Antologin Pedagogisk miljö i tanke och handling, som Linda är redaktör för och medförfattare i, är omåttligt populär och har tryckts i ett stort antal upplagor.

Med stort engagemang, glöd och mod vill hon förändra och förbättra förskolans pedagogiska verksamhet. Linda har ett stort intresse för och kunnande om pedagogisk miljö, estetik, pedagogisk dokumentation och projekterande arbetssätt i förskolan. Hon arbetar med stort fokus på barns och ungas delaktighet och inflytande över sin utbildning. Hennes blogg Kullerbyttan är välbesökt och 2015 och 2016 blev Linda Linder utnämnd till en av Sveriges tio ledande och mest inflytelserika pedagogikbloggare av Cision. 

När hon ska ge ett råd till pedagoger i förskolan säger hon så här:
"Det första man behöver göra är att gemensamt komma underfund med hur man ser på förskolan som plats och hur man ser på barnen, vad de ska göra där. Att hitta en gemensam syn på uppdraget, helt enkelt. Vill vi att barnen ska vara aktiva behöver vi titta på om miljöerna fungerar så.

En vanlig fallgrop är att man inte tar med barnen i utvecklingsarbetet. Vi behöver förstå hur barn förstår saker och prata med barnen om det vi gör. Miljön måste byggas av dem som är i den."

Anna Lund

Anna Lund har en bred erfarenhet från både förskolan och sin roll som chef och ledare. Hon har och har haft rollen som rektor, biträdande rektor, pedagogista och förskollärare. Hon har erfarenhet från både mindre och större förskolor, nybyggda som äldre, i storstad, på mindre orter och på landsbygden. Anna har arbetat både i sociokulturellt utsatta och starka områden, med förskolor med en hög inskrivningsgrad av barn med andra modersmål samt i förskolor där merparten av barnen har svenska som modersmål.

Utvecklingsarbete är något som har intresserat Anna Lund under hela hennes yrkesverksamma liv och i de olika ledarroller hon haft har hon samlat erfarenheter från förändringsprocesser hon lett.

Genom att fokusera på barnens rätt till likvärdig undervisning av hög kvalitet och samtidigt lägga stor vikt vid personalens arbetsmiljö och utveckling, har Anna Lund format en lärande förskola.

Arbetet resulterade i att Karlbergs förskolor mottog ett hedersomnämnande inom ramen för Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2021.

För sina insatser som ledare har Anna Lund också nominerats till Årets rektor 2021, ett pris instiftat av Lärarförbundet Skolledare och Lärarstiftelsen, samt varit en av finalisterna i Framtidsverkets utmärkelse Årets hjälte 2020.

Ur motiveringen för Årets hjälte

”Anna är en mycket uppskattad rektor. Hon är en tydlig, trygg, lyhörd, nytänkande och självreflekterande ledare som värnar om ett nära ledarskap i en stor organisation. Genom samtal och ett strukturerat systematiskt kvalitetsarbete har hon förankrat sin pedagogiska vision hos sina medarbetare, vilket skapat tydlighet i deras uppdrag.”

Vid sidan av sitt arbete är hon också fortbildare och föreläser med fokus på utveckling och ledarskap inom utbildningsområdet. Hon är författare till boken Reflektion som motor i förskolans arbete (2022) och hon driver instagramkontot @rektor_anna, där hon delar med sig av inspiration, tankesnurror och sin vardag som rektor i skolvärlden.

Anna Lund har för Lärarförlaget skrivit boken Att leda en lärande förskola.

Marina Lundström

Martina Lundström är pedagogisk rådgivare, legitimerad förskollärare och pedagogista. Hon är författare till Den synliga förskolan och Det synliga barnet  samt medförfattare i antologin Mediepedagogik på barnens villkor.

Hon utbildar och handleder i syfte att utveckla den pedagogisk verksamheten i förskolan och främja barnens perspektiv. Martina Lundström erbjuder kurser/workshops och processutbildningar. Hon är också aktiv i sociala medier och har bloggen Mötesplats för lärande.

Så här beskriver Martina Lundström själv sitt arbete:

”De senaste tio åren har jag arbetat mot ett brett spektra av människor. Jag är involverad i det vardagliga arbetet ute på förskolorna, tillsammans med barn och pedagoger, jag handleder och utbildar pedagoger och chefer och jag har utbildat förskollärarstudenter. Det kunskapsfält jag är verksam inom innefattar självklart just det pedagogiska arbetet på förskolan, men framför allt innefattar det möten mellan människor. Det behöver inte enbart handla om de möten som sker på förskolan. Hur man möter människor och hur människor blir delar av varandras liv är ett kunskapsfält som täcker in fler och större arenor än så.

Större delen av mitt arbete handlar om att stötta pedagoger och förskolechefer i att tolka styrdokument och omsätta dem i praktiken. Men det innebär också det omvända, att teoretisera det praktiska arbetet på förskolan för att förankra arbetet med barnen i en vetenskaplig grund.

Förskolan är en av samhällets viktigaste arenor. Att fostra individer som har en tilltro till sin egen förmåga och sitt eget värde i det sammanhang man ingår utgör grunden för ett demokratiskt samhälle. Därför brinner jag för att utveckla en pedagogik som talar med barnens röst och leds av professionella pedagoger som använder sitt pedagogiska ledarskap till att främja barnens perspektiv.”

Hämtat från martinalundstrom.se (mars 2021)

Camilla Meyer

Förskollärare på förskolan Trollet i Kalmar. Medförfattare till Bygga en plats för möten.

Annica Nettrup

Förskollärare och vidareutbildad i läs- och skrivutveckling samt matematik, utomhuspedagogik och naturvetenskap. Medförfattare i Naturförskola – lärande för hållbar utveckling.
Ulla-Britta Bruunstipendiat 2009.

Nina Odegard

Norska Nina Odegard är förskollärare och har arbetat som förskolechef. Hon är författare till boken Återbruk som kreativ kraft och har också varit projektledare för etableringen av ett kreativt återanvändningscenter i Norge. Efter att ha skrivit sin doktorsavhandling blev hon biträdande professor på universitetet i Oslo.

Nina Odegard vill inspirera och bidra till kunskap om återbruk i förskolan utifrån etiska, kreativa, politiska och filosofiska perspektiv. Hon brinner verkligen för gjenbruk, som det heter på norska, och i sin forskning har hon studerat barns estetiska utforskande i mötet med olika typer av återvinningsmaterial.

Anna Rosdahl

Lärare i naturvetenskap och vidareutbildad i utomhuspedagogik, läs- och skrivutveckling samt matematik/språk med specialpedagogiskt fokus. Medförfattare för Naturförskola – lärande för hållbar utveckling.
Ulla-Britta Bruunstipendiat 2009.

Cecilia Sandback

Förskollärare i stadsdelen Örgryte i Göteborg. Medförfattare för Aktionsforskning i förskolan – trots att schemat är fullt.
Ulla-Britta Bruunstipendiat 2008.

Anna Thoresson

Anna Thoresson är förskollärare på Frida förskola i Vänersborg och författare till boken Utforska digitala verktyg i förskolan. Hon föreläser både om digitala verktyg och om hållbar utveckling i förskolan.

Anna har en bakgrund som journalist med fokus på barns rättigheter och utbildning. Hon brinner för barns delaktighet och är mån om att barnen inte enbart ska bli mediekonsumenter, utan också få möjlighet att förstå och producera eget innehåll med hjälp av digitala verktyg.

Så här säger Anna Thoresson själv om förskolan och digitaliseringen: 

Erika Wallin

Erika Wallin är legitimerad förskollärare, och arbetar i dag som utvecklingsledare, fortbildare och föreläsare samt driver Instagramkontot @reflektera_mera_erika_wallin. Hon har en magisterexamen i praktisk kunskap med inriktning på utvecklingsarbete i förskolan och en masterexamen i praktisk kunskap. Under flera år har Erika arbetat med projekt och utvecklingsarbeten kring hållbar utveckling.

Erika är författare och redaktör för antologin Varsamt och nyfiket - vägen till hållbar utveckling i förskolan.

Barbro Wilhelmsson

Förskollärare i stadsdelen Örgryte i Göteborg. Medförfattare för Aktionsforskning i förskolan – trots att schemat är fullt.
Ulla-Britta Bruunstipendiat 2008.

Margareta Öhman

Margareta Öhman är barnpsykolog, konsult och föreläsare. Hon har skrivit en rad böcker med ett relationellt perspektiv och är redaktör för antologin Att bryta mönster - relationer, normer och barns rätt.