Var finns de rörelsemöjligheter vi lätt missar i förskolans vardag?

Rörelsemöjligheterna finns ofta mitt framför oss. Under en dag i förskolan uppstår många små mellanrum – väntan före maten, påklädning eller en förflyttning från en plats till en annan. De kan bli värdefulla tillfällen för rörelse.

Med enkla lekar, rörelseramsor, balansövningar eller små uppdrag kan vi skapa en rytm i dagen där rörelsen blir en naturlig del. Att tillvarata vardagens möjligheter blir ett viktigt komplement till de mer strukturerade inslagen av rörelserik undervisning.

Vad innebär det att arbeta med rörelserik undervisning?

För mig handlar rörelserik undervisning om att rörelse får vara en naturlig del av både undervisningen och resten av dagen. I förskolan är gränserna mellan undervisning, lek och spontana situationer ofta flytande, och det ger oss många möjligheter att fånga rörelsen när den uppstår.

Jag brukar säga att vi behöver planera för det oplanerade. Arbetslaget behöver vara rustat för att ta vara på de möjligheter som vardagen erbjuder – både genom att iscensätta sammanhang som lockar till rörelse och genom att fånga det som uppstår spontant.   

En viktig del är att stötta, stimulera och utmana. Ibland behöver ett barn en hjälpande hand eller uppmuntran för att våga prova men ibland behöver vi också vänta och ge barnet tid att prova. Genom att finnas nära och anpassa stödet kan vi hjälpa barnet att upptäcka nästa steg eller locka till att pröva något nytt. Det handlar om att vara uppmärksam på vad varje barn behöver i just den situationen.

Hur skapar vi rörelseglädje även för barn som inte självmant söker sig till rörelse?

Alla barn behöver få möjlighet till meningsfull rörelse, men vägen dit kan se olika ut. Därför behöver vi skapa aktiviteter och miljöer med olika svårighetsgrader, där barn kan stöttas och utmanas utifrån sina egna förutsättningar. Målet är att varje barn ska kunna hitta glädje i rörelse och uppleva sig som kompetent.   

För barn som är osäkra inför rörelse kan vi behöva smyga in aktiviteter och inte göra så stor sak av det. Ett sätt är att utgå från barnets intressen och bygga in små rörelseutmaningar i dem. Det kan till exempel vara dinosauriegympa eller rymdtabata. Fantasi och lek kan hjälpa oss att hitta former som lockar fler barn att delta.   

Vi vuxna är också viktiga som rörliga förebilder. Det handlar både om att själva engagera oss i rörelse tillsammans med barnen och om att prata om rörelsens fördelar och hur den kan få oss att må bra.

Vad kan ett arbetslag göra redan i morgon för att få in mer rörelse i dagen?

Börja med att titta på en helt vanlig dag. Hur ser balansen mellan rörelse och stillasittande ut? Kommer flera stillasittande sammanhang efter varandra? Finns det delar av undervisningen som är stillasittande fastän de inte behöver vara det?   

Välj sedan en situation att förändra. Kanske kan samlingen innehålla mer rörelse, en väntestund bli en rörelselek eller en förflyttning få innehålla nya motoriska utmaningar. Det behöver inte vara stort.

När hela arbetslaget börjar uppmärksamma de här tillfällena blir det också lättare att tillsammans utveckla en mer rörelserik vardag.

Vill ni ha fler idéer för en rörelserik vardag?

Rörelse är ett område som ligger mig varmt om hjärtat. I Rörelse i förskolan och genom livet har jag samlat så mycket jag kan av kunskap, erfarenheter, konkreta exempel och idéer för att göra förskolans vardag mer rörelserik. Min förhoppning är att boken ska göra det lite enklare att få in mer rörelse – varje dag och för alla barn.