lena_edlund

Lena Edlund

Namn: Lena Edlund
Familj: Fyra döttrar
Yrkesbakgrund: Är utbildad fritidspedagog men har arbetat som förskollärare under femton år och sedan som förskolechef i sju år. Sedan 2015 är hon utbildningskonsult på Lärarfortbildning AB.
Ger energi: Att ta del av ny forskning och att möta ambitiösa pedagoger runt om i landet.
Intressen: Islandshästar, har en egen.
Kuriosa: Har sjungit i ett punkband i sin ungdom.

Se de små barnens kompetens

– Det krävs träning och mod för att sätta ord på det de yngsta barnen gör, säger Lena Edlund. Hon är utbildningskonsult i förskolefrågor och har skrivit boken De yngsta barnen och läroplanen.

Hur kom det sig att du skrev den här boken?
Dels har jag jobbat mycket med de yngsta i förskolan, bland annat med ett projekt om små barns skrivande. Och dels får jag mycket frågor när jag utbildar om hur man arbetar med pedagogisk dokumentation och pedagogisk miljö för de yngsta.

I boken kan jag lägga ut texten och besvarar de frågorna utifrån läroplanen. Många tycker att läroplanen är för avancerad för de yngsta. Det handlar inte bara om hur vi tolkar läroplanen utan också om hur vi tolkar barnen. De utforskar och lär sig hela tiden, vi behöver ta de små barnen på allvar och se deras kompetens.

Vem har du skrivit boken för?
För alla som jobbar i förskolan, men framför allt för dem som jobbar med de yngsta barnen. Det är egentligen de yngsta barnen som behöver de skickligaste pedagogerna.

Vad vill du att boken ger den som läser den?
Jag hoppas att man ska uppmärksamma allt det som pågår i barngruppen, se det som de yngsta gör som något viktigt och sätta ord på det.

Hur vill du beskriva innehållet?
Boken handlar om hur de yngsta barnen utforskar olika målområden i läroplanen och om hur man kan arbeta med pedagogisk dokumentation med de yngsta. Det går till på ett annat sätt, eftersom barnen kommunicerar på annat sätt än med ord.

Jag skriver om de små barnens inflytande. De blir lätt överkörda och får hänga med på det som de äldre barnen gör.

Vad vill du lyfta fram?
Att barnen hela tiden håller på med det som står i läroplanen, vi behöver bara få syn på det. Vi vuxna är så upptagna av att planera olika aktiviteter, men vi behöver rikta blicken mot det som redan pågår. Barn uttrycker sig med kroppen, de visar med gester och ljud eller tecknar för att visa vad de vill eller inte vill.

Hur tänker du kring organisation?
Det är lätt att vi stressar mycket i förskolan och när vi har stora barngrupper behöver vi kanske dela upp barnen i mindre grupper, skapa mötesplatser där några få barn i taget kan vara. Det handlar också om hur de vuxna placerar sig i lokalerna och hur vi planerar övergångarna, inte bara aktiviteterna. För att vara närvarande och kunna stanna upp i en situation måste det finnas en organisation som tillåter det och det behöver man prata med kollegorna om.

Skolinspektionen har uppmärksammat att situationen i hallen ofta präglas av ett stressigt klimat med många tillsägelser. Om det lätt blir rörigt när man alla ska gå in från gården, gå in några i taget! Det kan låta självklart, men vi behöver organisera sådant för att lyckas och när vi är stressade tappar vi den förmågan.

Du skriver om demokrati, hur ser du på det?
De yngsta barnen är alla olika individer och har olika sätt att lära sig saker. Vissa vill röra sig, men vi förväntar oss att de ska sitta stilla. Men det går att göra saker på olika sätt – kanske vi även kan ha samlingar där vi rör oss, dansar, sjunger?

Vi är ofta fast i att det finns ett rätt sätt, ett normalt sätt, att vara på och det behöver vi utmana, i alla åldrar.

Vad handlade skriftprojektet om?
På en förskola arbetade vi med skrift under ett år, på alla avdelningar, och vi var tre som jobbade i en grupp med ettåringar. När vi gav dem olika typer av pennor och papper märkte vi att de använde skriften för att kommunicera med varandra. De var inte så intresserade av bokstäver, men använde olika tecken.

Hur var det att skriva boken?
Det var lätt att skriva, men svårt att sortera. Men det var viktigt för mig att ha en ödmjuk ton, för jag vet hur svårt – och roligt – det kan vara att jobba i förskolan.

Vilken respons har du fått från andra?
Jag har fått en del skeptiska kommentarer från utomstående som handlar om varför man skriver om lärande eller pedagogiskt arbete med de yngsta – de ser framför sig hur barnen ska sitta i en skolbänk. Men från dem som jobbar i förskolan har jag fått höra att boken behövs.

Vilka råd skulle du vilja ge pedagoger i förskolan?
Börja med att vara nära barnen. Var nyfiken, lyssna och skriv ner vad du hör och ser. Prata sedan med kollegor om det och försök förstå. Nästa steg är att utmana de små barnen att lära sig mer om det de undersöker.

Vanliga fallgropar?
Vi fokuserar lätt på det verbala språket när vi ska dokumentera. ”Hur vet jag vad barnen har lärt sig när de inte kan säga det?” Vi behöver skifta fokus till det fysiska och sätta ord på det barnen gör.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Ta del av erbjudanden och nyheter i mejlen
SkickaTEXT
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Ta del av erbjudanden och nyheter i mejlen