Vad ska vi tänka på när vi vill jobba språkutvecklande utomhus?
Moa Bäversten är förskollärare, föreläsare och en av de två författarna till storsäljarna Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta och Språkrika utemiljöer i förskolan.
Nu när vårsolen tittar fram så tänker vi att alla kommer tillbringa ännu mer tid utomhus och vad händer då med det viktiga språkutvecklande arbetet. Hur tar vi vara på de möjligheter vi har till språkliga möten när vi är utomhus med barnen? Dvs vad ska vi tänka på för att utveckla vårt språkutvecklande arbete utomhus?
Vi har ställt frågan till Moa och här kommer hennes svar:

Mötesplatser - Vilka platser har vi som lockar till möten?
När vi går ut så hamnar vi ofta längre ifrån varandra, ytan blir större, det kanske är fler barn och vuxna som vistas på samma yta, det vi säger kan ibland försvinna bland andra ljud som hörs. För att vi vuxna ska kunna möta och uppfatta barnens signaler, blir det viktigt att vi är nära varandra. Därför blir det värdefullt att vi även utomhus kan skapa platser att mötas på. Platser där vi kan mötas i gemensamt fokus och i samtal. Platser som också kan skapa ett mindre sammanhang i utemiljöns ibland öppna och stora kontext. Det är också på de här mötesplatserna vi vuxna kan ha det här viktiga språkliga fokuset och agera språkmotorer.

Spännande samtalsämnen - Vad har vi att samtala om?
Det blir också viktigt att fundera över det material som erbjuds utomhus. Vad intresserar våra barn och vilka samtal och lekar vill de befinna sig i? Genom att vi tillför material som lockar till lek, samvaro och utforskande ökar vi även möjligheten för barnen att vistas i, för dem, positiva och spännande sammanhang där de ges möjlighet att öva och pröva sitt språk tillsammans med andra.

Barn behöver lyhörda och kompetenta vuxna
Det vi behöver tänka på är att när vi går ut och därmed byter miljö så byter vi även förutsättningar. Barn som har behov av små sammanhang för att våga öppna upp sig kan få det svårt i den här stora öppna ytan, eller barn som använder sig av mycket konkret material för att kommunicera kan ha svårt att hitta dessa ute och barn som behöver vuxenstöd i sin kommunikation hamnar kanske längre ifrån de vuxna utomhus. Alla barn kan i olika sammanhang bli språkligt sårbara. Därför behöver vi titta på vad våra barn behöver av oss utomhus. Vi vuxna behöver vara lyhörda och fånga upp de barn som upplever svårigheter. Genom att se över var i miljön, i vilka lekar eller i vilka sammanhang det blir svårt för ett barn att delta i de sociala sammanhangen kan vi hitta vägar fram som leder oss mot en språkligt tillgänglig utemiljö där alla barn ges förutsättningar att lyckas.

Sist men absolut inte minst!
Utemiljön medför ofta fantastiska möjligheter för rörelse, springa, hoppa, krypa, klättra och forskning visar dessutom att det finns tydliga kopplingar mellan rörelse och språk. Naturen bidrar även med spännande material som är härliga att använda som till exempel grund för samtal, som rekvisita i leken eller som byggmaterial. Naturmaterialet kan också användas för att skapa egna sagor eller konstverk med. Det är bara fantasin som sätter gränser så ta tillvara på vad naturen har att erbjuda och ge er ut och språka och njut tillsammans med barnen.

Moa Bäversten har tillsammans med Emilia Larsson Samoladas skrivit boken Språkrika utemiljöer i förskolan. En bok som är utmärkt för att läsa och reflektera tillsammans i bokcirklar på arbetsplatsen.
Att starta en bokcirkel går både snabbt och lätt. Men som alltid så är en bra planering grunden till ett lyckat resultat, så vi har förberett såväl tips för att komma igång som reflektionsfrågor. Läs mer om bokcirkelmaterialet här>>