Vad krävs för att samverkan ska fungera i praktiken och inte bara i teorin?

Vi behöver till viss del förstå varandras uppdrag och arbetssätt - för att inte ha orimliga förväntningar på andra aktörer. Vi behöver också gå in i samverkan med grundtanken - vad kan min instans göra, vad kan vi bidra med? Utifrån den större helhetsbild en samverkan kan ge så kan det få oss att tänka om kring våra egna insatser, men vi ska inte kräva insatser av andra. Vi behöver ta fullt ansvar för vår egen instans och vårt eget uppdrag. Samverkan kan ge oss en större förståelse och ge oss möjlighet att samordna insatser med andra. Systematik, struktur, delaktighet och fokus på elevens behov är också bra grundbultar för att få det att fungera.

Vilka är de vanligaste fallgroparna i samverkan kring elever med omfattande frånvaro – och hur kan vi undvika dem?

En fallgrop är att vi kan gå in i samverkan med olika bilder av vilka faktorer som utlöst och vidmakthåller frånvaroproblematiken. Vi får då olika idéer om vad som kan ”lösa” problematiken. Då behövs en kartläggning där elev, föräldrar, lärare och elevhälsan kommer till tals och att alla faktorer som spelar in belyses. Även styrkor och främjande faktorer för skolnärvaro behöver synliggöras. Frånvaroproblematik är multifaktoriellt och det är inga enkla förklaringsmodeller. Samverkan kan också upplevas tidskrävande och resursslukande, då gäller det att tänka efter kring vilka som behöver delta i samverkan och vad den har för syfte. Vi ska inte samverka om det inte föreligger ett behov av det för elevens och familjens bästa. Elever och vårdnadshavare kan ibland känna att de hamnar mellan stolarna och ”bollas runt” mellan olika instanser. Då är det viktigt att de professionella reder ut vilka uppdrag som varje instans har och ser efter hur det kan samordnas. Systematik, delaktighet och förplanerade möten är avgörande för att få till ett bra arbete.

Hur kan vi göra eleven mer delaktig i arbetet med skolnärvaro, på riktigt?

Det snabba svaret på denna fråga är att visa ett genuint intresse och nyfikenhet. Eleven behöver känna att hen är saknad, omtyckt och inte bortglömd.

Det är också svårt att vara delaktig om man inte får information. Så berätta vilka olika anpassningar som kan genomföras och delaktiggör eleven i planeringen. Vid kartläggningar med elever kan det vara bra att använda olika typer av kartläggningsmaterial med skalfrågor eller förskrivna alternativ. Det gör att eleven slipper sitta öga mot öga och svara på svåra frågor. Glöm inte att efterfråga intressen, styrkor och viktiga relationer. Det kan vara viktiga byggstenar för att planera ett skolnärmande!