Särskilda undervisningsgrupper – vad säger forskningen och hur påverkar det en enskild elev?
Max Hjorton är redaktör för den nyligen utgivna antologin Särskilda undervisningsgrupper, och har lång erfarenhet av arbete i och med SU-grupper i olika former. Vi bad Max berätta mer om hur det kan påverka en elev, vad forskning visar och hur vi kan skapa en inkluderande undervisning för alla elever.
Hur påverkar det en elev att undervisas i en särskild undervisningsgrupp?
Det finns inget enkelt svar på den frågan då det varierar stort, både i den ordinarie undervisningsmiljön och i särskilda undervisningsgruppers miljö. Det ser helt enkelt olika ut på olika skolor. Många elever tycker att det känns givande och skönt att få undervisning i en tryggare och lugnare miljö. Framför allt om placeringen sker efter en tid med misslyckanden i den ordinarie lärmiljön. Sedan finns det elever som tycker att det känns helt fel. Att placeras i en SU-grupp signalerar att eleven inte klarar det som anses vara det ”normala” och det kan givetvis påverka självkänsla, självförtroende och lärande på både kort och lång sikt.
Vad säger forskningen om särskilda undervisningsgrupper?
Det finns forskning som pekar åt lite olika håll. Eftersom variationen är stor på hur SU-grupper fungerar och vilka elever som placeras i dem så är det ett svårforskat ämne över lag. Men i vår bok presenteras lite olika forskning. Bland annat beskrivs studier som visar att elever som är så mycket som möjligt i ordinarie lärmiljöer presterar bättre akademiskt än elever som särskiljs i högre grad. Det finns också studier som visar att de studerade skolornas särskiljande miljöer kan stärka elevernas beteende och välmående. Skolinspektionen har också granskat undervisningens kvalitet i SU-grupper i Sverige (Skolinspektionen, 2024). Resultatet visar att på 20 av 28 granskade skolor behöver undervisningens kvalitet utvecklas. Kritiken handlar om att undervisningen är ensidig, inte anpassad utifrån behov och att det är brist på delaktighet.
Hur skapar vi en undervisning där elever kan utvecklas i sin takt och känna sig inkluderade?
Jag tror att skolan behöver kunna vara flexibel i sitt upplägg och ha möjligheter att skapa mindre sammanhang i den ordinarie undervisningen. Vi behöver anpassa praktiken utifrån just de elever vi har i skolan för tillfället. För att detta ska vara möjligt så behöver vi känna eleverna och förstå hur de fungerar. Relationen blir då viktig. Jag tror också det behövs fler lärare, minskade klasstorlekar och mer flexibla lokaler generellt. Men jag tror inte enbart att fler personal löser allt, det behövs också en bra gemensam planering, kunskap om funktionsnedsättningar, en tro på att alla elever kan lära och en skola som upplevs meningsfull. Några viktiga nycklar i detta är delaktighet, att alla elever känner sig omtyckta, förutsägbarhet och att vi hela tiden signalerar trygghet och värme.
Om författaren
Max Hjorton är legitimerad lärare för åldrarna F-6 och specialpedagog. Han har arbetat som lärare i förskola och skola, specialpedagog inom skola och övergripande specialpedagog i central elevhälsa. Fokusområden är samverkansfrågor, problematisk skolfrånvaro, processledning och professionsutveckling. Max har tidigare varit redaktör och medförfattare till Aktiv samverkan för ökad skolnärvaro.
Om Boken
Kunskap och vidgade perspektiv
Särskilda undervisningsgrupper i olika former är ett ständigt debatterat ämne i skolans värld. I denna antologi får du flera olika perspektiv på både framgångsfaktorer och dilemman som uppstår i planeringen och i arbetet med särskilda undervisningsgrupper.
