Relationskompetens i fokus på fritids

När lektionerna är slut tar den viktiga fritidstiden över. I gränslandet mellan skola och hem, mellan undervisning och lek, pågår ett lärande för livet.

I den här antologin är hur-frågorna i fokus. Den mest centrala och grundläggande frågan är hur verksamheten kan utvecklas för att gynna eleverna.

Bokens redaktör Jonas Wallman och hans medförfattare undersöker fritidspedagogikens möjligheter. Läs om integrationsfritids, att bygga en rastverksamhet, att vända konflikter till samverkan, att möta barn med npf och mycket mer. Pedagogernas relationskompetens som resurs står i centrum.

Bokens författare

Mikael Andersson, lärare i fritidshem (kvalitetsarbete)
Åsa Anevik, lärare i fritidshem och i bild (IKT på fritids)
Evy Dahlin, rektor och utvecklingsledare (samverkan fritids - skola)
Helene Elvstrand, universitetslektor & Marie Karlsson, universitetsadjunkt (aktionsforskning)
Anneli Hippinen Ahlgren, fritidspedagog och forskare (undervisning/didaktik)
Line Isaksson, lärare i fritidshem (integrationsfritids)
Olof Jonsson, fritidspedagog (rastverksamhet)
Marie Karlsson (aktionsforskning)
Andréas Nyberg, fritidspedagog och debattör (fostran)
Ricardo Pousette, fritidspedagog och musiklärare (samverkan)
Alexander Skytte, fritidspedagog och lärare i idrott och hälsa (npf)
Jonas Wallman, fritidspedagog och föreläsare (lek)

Så här säger recensenterna om Fritidspedagogisk lärande:

Mycket bra, välskriven och inspirerande

Bokens redaktör Jonas Wallman är fritidspedagog och numera flitig föreläsare. Tillsammans med ett antal erfarna forskare och pedagoger har han skrivit denna antologi. Den röda tråden i de olika kapitlen är hur fritidspedagogiken ser ut i dag och hur den kan utvecklas framåt. Enligt redaktören befinner sig fritidspedagogiken just nu i en spännande och utvecklande tid. Fritidspedagoger har möjlighet till karriärtjänster, lärarlegitimation och lönesatsningar. Alla dessa nya möjligheter speglas i denna mycket bra, välskrivna och inspirerande bok.

De olika kapitlen handlar bland annat om hur man kan arbeta med digitala arbetssätt, samverkan, rastverksamhet och det viktiga lärandet. Läsaren får även följa arbetet med att skapa ett integrationsfritids. Fritidspedagogiskt lärande vänder sig i lika hög grad till blivande fritidspedagoger som till dem som har lång erfarenhet i yrket och söker nya uppslag och strukturer för verksamheten. Bra register och litteraturförteckning ingår.

Therese Nordholm
Lektör BTJ
BTJ-häftet nr 20, 2018