Vi behöver barnets perspektiv

Utifrån barnrättsperspektivet ska förskolan enligt LPFÖ 18 rev 2025 ge varje unikt barn förutsättningar att påverka sin situation. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.

Arbetslaget ska säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen. Det gör oss vuxna i förskolan till skyldighetsbärare och barn till rättighetsbärare.

Eftersom många barn tillbringar stor del av sin vakna tid hos oss under sin mest utvecklingsintensiva period i livet påverkar vi barnen i hög grad. Vilket i sin tur gör det än mer värdefullt att vi värnar om barnets egna perspektiv. Vi behöver barnets egna perspektiv för att säkerställa en inkluderande förskola, där varje unikt barn upplever:

• vardagen som lustfylld
• sig sedd, hörd, lyssnad på och tagen på allvar.
• sig vara en värdefull del i gruppsammanhanget.

Skillnaden gör vi i vardagen

Det är inte i specifika anordnade aktiviteter som barnets perspektiv är som mest väsentligt – det är i de kontinuerligt återkommande vardagliga situationerna. Det är till exempel i våra små upprepade handlingar som vi vuxna skapar tillit, trygghet och möjliggör barnrättsperspektivet och barnets perspektiv.

Här följer ett par citat på hur barn upplever kvalitet i samspelet med oss vuxna.

Bra kvalitet:

Att de vuxna är väldigt snälla och lyssnar på mig och leker med mig.

Dålig kvalitet:

De vuxna ska sluta vara arga och de ska sluta skälla, de ska bara prata snällt.

Lever du utifrån barnrättsperspektivet?

Vår första ledtråd till vilket perspektiv vi faktiskt utgår ifrån – barnrättsperspektivet, barnets perspektiv eller ett generellt barnperspektiv – finns ofta i vår egen reaktion när vi läser citatet ovan.

Hamnar vi i ett generellt barnperspektiv skrattar vi kanske till och tänker: ”Vad gulligt – men barn måste ju lära sig när saker inte är okej.”

Eller tar vi, ur ett barnrättsperspektiv, barnets uttryck på allvar och försöker förstå det utifrån barnets eget perspektiv?

Vi kan skifta perspektiv och sätta oss själva i en liknande situation. Hur skulle det kännas om våra chefer ofta var arga och skällde på oss?

Ur ett generellt barnperspektiv har vi ibland en tendens att giltigförklara ett bemötande av barn som vi aldrig skulle acceptera från våra chefer eller kollegor.

En lärande organisation för att säkra en högre kvalitet

Vi professionella bemöter varje barn utifrån vår medvetet valda vetenskapliga grund. I mötet med oss ska barnet uppleva oss som goda förebilder i socialt samspel. För att säkerställa vårt förhållningssätt samt att barnet upplever sig vara på en förskola av hög kvalitet blir reflektion tillsammans med barnen avgörande.

När vi reflekterar tillsammans med barnen och tar in deras perspektiv om hur de upplever samspelet med oss:

• ökar vi vår medvetenhet,
• upptäcker vi fler perspektiv,
• lär vi känna varandra och barnen mer,
• ökar vi förståelsen för oss själva och varandra,
• medvetandegör vi, individuellt och som grupp, hur vi påverkar respektive unikt barn.

En god reflektionsförmåga säkrar högre kvalitet i våra analyser, vi skapar en lärande organisation och yrkespersonlig utveckling.

Fördjupa dig, reflektera och utvecklas - för din och barnens skull

När jag skrev boken Barnets perspektiv i förskolan letade jag bland annat efter forskning där barnets perspektiv är en del, men hittade minimalt. Är det så att vi allmänt är få vuxna som refererar till vad barn uttrycker när vi pratar kvalitet? Om det är så, hur kommer det sig att barnen som är mest beroende av att vi i förskolan levererar hög kvalitet inte nämns eller finns med i våra kvalitetsdialoger?

Vill du fördjupa dig i barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektivet så försöker jag i boken konkretisera det i vardagens små återkommande handlingar och aktiviteter. Den innehåller bland annat barns tankar, forskning, praktiknära exempel och reflektionsfrågor som vi kan samtala med barnen kring, såväl som frågor till oss vuxna individuellt och i grupp.