Vi behöver barnets perspektiv

Utifrån barnrättsperspektivet ska förskolan enligt LPFÖ 18 rev 2025 ge varje unikt barn förutsättningar att påverka sin situation. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll. Arbetslaget ska säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen. Det gör oss vuxna i förskolan till skyldighetsbärare och barn till rättighetsbärare.

Eftersom många barn tillbringar stor del av sin vakna tid hos oss under sin mest utvecklingsintensiva period i livet påverkar vi barnen i hög grad. Vilket i sin tur gör det än mer värdefullt att vi värnar om barnets egna perspektiv. Vi behöver barnets egna perspektiv för att säkerställa en inkluderande förskola – en förskola som varje unikt barn upplever:

• Vardagen lustfylld
• Sig sedd, hörd, lyssnad på och tagen på allvar.
• Sig vara en värdefull del i gruppsammanhanget.

Skillnaden gör vi i vardagen

Det är inte i specifika anordnade aktiviteter som barnets perspektiv är som mest väsentligt – det är i de kontinuerligt återkommande vardagliga situationerna. Det är till exempel i våra små upprepade handlingar som vi vuxna skapar tillit, trygghet och möjliggör barnrättsperspektivet och barnets perspektiv.

Här följer ett par citat på hur barn upplever kvalitet i samspelet med oss vuxna.

Bra kvalitet:

Att de vuxna är väldigt snälla och lyssnar på mig och leker med mig.

Dålig kvalitet:

De vuxna ska sluta vara arga och de ska sluta skälla, de ska bara prata snällt.

Lever du utifrån barnrättsperspektivet?

Vi kan få en första liten ledtråd till om vi lever utifrån barnrättsperspektivet, barnets perspektiv eller barnperspektivet i vår reaktion när vi läser citatet under dålig kvalitet.

Hamnar vi i ett generellt barnperspektiv, skrattar vi till när vi läser citatet och tänker ”vad gulligt men barn måste ju lära sig när saker inte är ok”.

Eller tar vi barnets uttryck utifrån sitt perspektiv på allvar utifrån barnrättsperspektivet?

För att sätta det i perspektiv och sätter vi oss vuxna och att vi är i liknande situation – hur skulle det bli om våra chefer var arga och skällde på oss? Ibland har vi en tendens till att giltigförklara vårt bemötande av barn som vi aldrig skulle godta som vuxna, utifrån ett generellt barnperspektiv.

En lärande organisation för att säkra en högre kvalitet

Som professionella behöver vi medvetet välja vetenskapliga grunder som vägleder oss i vårt förhållningssätt i mötet med varje barn så att vi upplevs som goda förebilder sett ur barnets egna perspektiv. För att möjliggöra att barnet upplever sig vara på en förskola av hög kvalitet blir reflektion tillsammans med barnen avgörande.

När vi reflekterar tillsammans med barnen och tar in deras perspektiv om hur de upplever samspelet med oss:

• Ökar vi vår medvetenhet,
• Upptäcker vi fler perspektiv,
• Lär vi känna varandra och barnen mer,
• Ökar vi förståelsen för oss själva och varandra,
• Medvetandegör vi, individuellt och som grupp, hur vi påverkar respektive unikt barn.

En god reflektionsförmåga säkrar högre kvalitet i våra analyser, vi skapar en lärande organisation och yrkespersonlig utveckling.

Fördjupa dig, reflektera och utvecklas - för din och barnens skull

När jag skrev boken ”Barnets perspektiv i förskolan” letade jag efter barns beskrivningar av hög kvalitet i förskolan men, få av oss vuxna refererar till vad barn uttrycker när vi pratar kvalitet. Hur kommer det sig att de som är mest beroende av att vi i förskolan levererar av hög kvalitet inte nämns eller finns med i våra kvalitetsdialoger?

Vill du fördjupa dig i barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektivet så försöker jag i boken konkretisera det i vardagens små återkommande handlingar och aktiviteter. Den innehåller bland annat barns tankar, forskning och reflektionsfrågor vi kan samtala med barnen kring, såväl som frågor till oss vuxna individuellt och i grupp.