Hur blir hållbarhet en del av förskolans vardag – på riktigt?

Hållbar utveckling är en del av förskolans uppdrag. Men hur gör vi de stora frågorna om resurser, miljö och framtid begripliga och meningsfulla för barnen – och till en naturlig del av vardagen?

För Moa Bäversten och Victoria Bergman börjar det med att se hållbarhet som ett förhållningssätt, snarare än ett tema som plockas fram ibland. Återbruk kan vara en konkret väg: när barn får undersöka material, upptäcka nya användningsområden och fundera över det vi redan har öppnas möjligheter till både lek, lärande och samtal om hur vi tar hand om våra gemensamma resurser.

Här berättar Moa och Victoria om hur hållbarhet kan få ta plats i förskolans vardag – med barnens delaktighet och en positiv framtidstro i centrum.

Vad innebär det att låta hållbarhet genomsyra vardagen i stället för att göra det till ett särskilt tema?

För oss är hållbarhet ett förhållningssätt. Inte ett projekt eller tema som vi plockar fram ibland, utan något som behöver genomsyra det vi säger och gör tillsammans med barnen – hela dagarna. Barnen är vår framtid. Därför blir det viktigt att de från tidig ålder, tillsammans med oss vuxna, får lära sig att varsamt ta hand om vårt jordklot.

Hållbarhet handlar dessutom om mer än miljö och natur. Det handlar också om hur vi är mot varandra, hur vi använder våra resurser och vilka val vi gör i vardagen. Återbruk blir en naturlig del av det. När vi tar vara på det vi redan har och låter material få nya användningsområden blir hållbarhet något konkret som barnen kan möta och utforska i vardagen.

Hur kan återbruksmaterial bli en resurs i undervisningen och inte bara material att skapa med?

Vi ser återbruk som både ett arbetssätt och ett verktyg för lek, utforskande, kreativitet, kommunikation, problemlösning och fantasi. Det kan också användas som utgångspunkt när vi möter alla läroplanens delar. För oss är barnens lek grunden för utforskande och lärande, oavsett vilket område vi arbetar med.

För att få in återbruksmaterialet i undervisningen behöver vi hitta modet att titta på material ur nya synvinklar, gå emot det invanda och försöka tänka nytt. Det kan bland annat handla om att söka efter material som kan användas på olika sätt och inte begränsas av vad det tidigare har varit eller använts till. En tygbit kan till exempel bli en äng i hästleken eller segel till båten. Ett pappersrör kan bli till en spak i konstruktionsleken eller kroppen till en insekt. Det öppna materialet har inga givna svar och inget krav på ett perfekt resultat – och det är en stor del av dess möjligheter.

Hur kan vi väcka en positiv framtidstro hos barnen när vi arbetar med hållbarhet?

Hopp och framtidstro är något av det viktigaste vi vuxna kan ge barnen för framtiden. Vi behöver ge dem möjlighet att utveckla ett varsamt och kärleksfullt förhållningssätt till naturen och en känsla av att de kan påverka och göra skillnad. Här behöver vi vuxna vara förebilder och visa vägen.

Det kan börja i det nära och konkreta. När vi tillsammans får utforska naturen, ta vara på material och upptäcka att något som redan finns kan få ett nytt liv skapas också möjligheter för barnen att förstå hur våra val hänger ihop med en hållbar framtid. Återbruk kan låta dem möta världen varsamt och kreativt – och med hopp om framtiden.

Hur kan vi börja använda mer återbruk i förskolans vardag –med det vi redan har?

Att arbeta med återbruk behöver inte vara svårt. När man väl lärt sig att se potentialen i materialet öppnar det för rika undervisningssituationer och fördjupat utforskande.

Börja med att titta på vad ni redan har. Öppna skåp, lådor och förråd och fundera över om material och möbler kan användas på nya sätt eller kombineras med något annat. Det finns ofta mycket användbart på förskolan som vi inte ens tänker på att vi har.

Vi kan också titta på det som kastas. Kan mjölkkorkarna bli tillbehör till leran eller mynt i affären? Kan ett gammalt spel som saknar delar få en helt ny funktion tillsammans med annat material? Försök se potentialen i det som redan finns – och fråga er vad ni vill att barnen ska få ut av det ni erbjuder.

Vill ni ha fler idéer att prova tillsammans med barnen?

I vår bok vill vi visa på hur hållbarhetsarbetet kan gå som en röd tråd i barnens dagar på förskolan och inspirera fler att upptäcka möjligheterna med återbruk. Därför har vi samlat mängder av konkreta idéer, bilder och återbruksrecept som visar hur material kan få nytt liv i lek, lärmiljöer och undervisning. Här delar vi några av våra idéer som ni kan prova, göra om och utveckla vidare tillsammans med barnen.

Genom att erbjuda en rik variation av olika material kan barnen fördjupa lekens innehåll och bygga egna lekvärdar. Fantasin, språket och samspelet får stort utrymme i dessa lekar.

Olika metallföremål kan bjuda in till ett utforskande av magnetism. Här testar vi att bygga egna robotar av lösa delar med magneter på.

Matematiska mönster som mandala kan utforskas genom mindre, lösa delar och oväntade detaljer.

Återbruk är en drivkraft mot en mer hållbar värld och framtid

I dag riktas stort fokus mot förskolans miljöer och hur de kan formas utifrån barnens nyfikenhet, behov och rätt till utbildning. Ofta söker vi lösningar i att köpa nytt – men är det alltid nödvändigt? Tänk om vi i stället kan låta både förskolans resurser och jordens tillgångar räcka längre.

 

I Återbruk i förskolan presenteras mängder av praktiska idéer och konkreta strategier på hur återbruksmaterial kan bli en naturlig utgångspunkt i undervisningen och i arbetet med läroplanens olika områden. 

Med blick för miljöer, material och barns möjligheter

Moa Bäversten och Victoria Bergman är förskollärare med ett gemensamt intresse för hur förskolans miljöer och material kan skapa möjligheter för barn att utforska och lära. Tillsammans driver de podden Re:play förskola och är författare till Återbruk i förskolan.

Moa fortbildar och föreläsar i förskolor och har tidigare skrivit böckerna Språkrika utemiljöer i förskolan och Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta, tillsammans med Emilia Larsson Samoladas. Victoria föreläser om barns miljöer i förskolan.