Leken handlar om låtsasaggresivitet och inte om riktiga konflikter.

När vi ser krigsleken ur nya perspektiv

Barn leker krig. Vi vuxna förfäras ofta och vill inte se krigsleken eller så försöker vi totalförbjuda krigslekar så fort de ger sig till känna på skolan eller fritidshemmet.  Men vad händer om vi verkligen ser på krigsleken redan i förskolan och de första åren i skolan? Hur kan vi lära oss mer om hur vi kan bemöta den och om vilka uttryck den tar i vår tid?

I boken lyfts nya perspektiv som kan utmana våra invanda förhållningssätt till krigslek. Ebba Theorell har undersökt krigsleken och sett hur leken innehåller så mycket mer än våld: dans, rörelse, kraft o förvandling.   

Boken diskuterar också frågor som: Hur påverkas barns krigslek av vuxnas bemötande? Finns det god och ond lek? Hur ser relationen mellan aggressivitet och krigslek ut?  Hur fostrar vi fredliga och demokratiska medborgare? Kanske svaren är ännu mer motstridiga och komplexa än vi tror... 

Så här tycker våra läsare om Se Krigsleken

Se krigsleken är mycket bra, välskriven och visar på komplexiteten i ett engagerande ämne.

Det här är inte en bok om våld, utan om lekar där superhjältar och figurer från filmer och dataspel gestaltas. Genom att filma och observera yngre barns krigslekar och analysera dem utifrån dansens teori visar författaren läsaren hur man kan se leken med öppen blick. Kampen blir till piruetter, hopp, avvägda rörelser och nyskapande gestaltning. I boken ifrågasätter författaren vuxnas impuls att stoppa krigslek i alla dess former. Är frågan mer komplex än att krigslek och aggression alltid hör ihop? Vad gör vuxnas dömande blickar på små pojkar som förlorar sig i vilda lekar? Vilka signaler sänder vuxna till stillsamma flickor? Hur kan man urskilja vad som är verklig aggressivitet? Detta är några av frågorna som författaren tar upp och problematiserar kring. En stor del av boken handlar om författarens forskning varför dans- och lekteori finns med som en röd tråd i boken. 

Therese Nordholm, lektör
BTJ-häftet nr 23 2023

Varför värderas vissa lekar högre än andra?

En viktig aspekt som Theorell tar upp är krigsleken i förhållande till genus då det, enligt forskning och författarens egna erfarenheter, är mest pojkar som leker krigslek. Theorell beskriver en motstridighet för pojkar som från exempelvis populärkultur och superhjältar uppmuntras att kriga och vara tuffare än man är, men sedan mötas av förbud och missförstånd från vuxna när de försöker förhålla sig till detta. Att dessa lekar alltid möts negativt visar även flickor att de inte får leka högljutt och aktivt. Theorell menar att det finns en strävan mot att barn ska skapa den ”fina” leken. Det här är något jag kommer ta med mig i mitt yrke – varför värderas vissa lekar högre än andra?

Jennie Isaksson
Pedagog Örebro

Läs recensionen i sin helhet här>>

Jag tror den här boken är otroligt givande för diskussioner i kollegiet på en förskola eller i lågstadiet.

Den delen jag verkligen fastnade för och som jag vill diskutera med mina kollegor på lågstadiet handlar om uttryck, lekfull aggressivitet och maskulinitet samt vad vi vuxna läser in i leken utifrån vår perception. 

Jag tror den här boken är otroligt givande för diskussioner i kollegiet på en förskola eller i lågstadiet. Hur hanterar vi krigslekar och skojbråk? Är det i dessa lekar som konflikter och skador uppstår? 🤔

Malin Ottosson
@malin.mitt.i.boken på instagram