Elin Larsson
Årets lärarförfattare 2024 - förskola
"Här finns möjlighet för pedagoger att se konflikter som något meningsfullt och till och med roligt. Konflikter som en positiv utgångspunkt kan bidra till frigörande diskussioner med kollegor. Med utgångspunkt i vardagsnära exempel beskriver författaren hur teoretiska perspektiv kan guida den pedagog som vill utveckla ett undervisande förhållningssätt i konfliktsituationer. Författaren har en förmåga att väcka nyfikenhet och intresse, vilket gör att man vill läsa hela boken."
Vi har ställt några frågor till Elin Larsson
Hur kom du på din bokidé?
- Jag har länge fascinerats av barns samspel, det är något med deras lust och glöd, men också den frustration som kan uppstå när det blir krockar. Redan under mina första år som förskollärare blev det tydligt för mig att barn – om de får rätt stöd – själva kan vara aktiva i sin konflikthantering, det var spännande tyckte jag. De flesta vuxna pratade om konflikter som störmoment, något man ville undvika eller få stopp på. Men jag tyckte mig se att konflikterna kunde användas som lärtillfällen. Barnen kunde få möjlighet att utveckla förmågor inom kommunikation, empati och kreativitet. Så jag testade mig fram.
Vad betydde stipendiet för ditt skrivande och för arbetet med boken?
- Det var helt avgörande, utan stipendiet hade det inte blivit någon bok. Jag fick ekonomiska medel för att avsätta tid och dessutom professionell handledning under hela arbetet. Jag vill gärna lyfta fram att Anna-Maria Thunman, förlagsschef på Lärarförlaget, guidade och uppmuntrade mig under hela processen. Jag skickade halvfärdiga texter och hon kommenterade, kom med utvecklingsidéer och hejade på. Jag lärde mig mycket och boken blev faktiskt, vågar jag säga, riktigt bra.
Kan du berätta lite om boken du skrev och vad som inspirerade dig till att skriva om det ämnet?
- Alla som arbetar i förskolan vet att det uppstår konflikter mellan barn varje dag och jag ville skriva en bok som hjälper pedagoger att göra en synvända – att börja se konflikthantering som meningsfullt, ibland faktiskt till och med intressant och roligt. Det var viktigt för mig att utgå från verkligheten och därför inleds varje kapitel med en liten berättelse om barn som ryker ihop. Därefter vecklar jag ut texten om olika perspektiv och aspekter av konflikthantering. Det finns till exempel ett kapitel om känslor, ett om behov och ett om demokrati. Jag skriver också om att konflikthantering kan förstås som arbete med hållbar utveckling. Det uppenbara är kanske den sociala dimensionen av hållbarhet, men jag menar att även den ekonomiska finns med. Läs och avgör själv om du håller med.
Många har berättat för mig att boken är lätt att känna igen sig i, samtidigt som teoretiska perspektiv görs begripliga. Den har beskrivits som lättläst samtidigt som den fördjupar förståelse och utvecklar professionen. Illustrationerna och omslaget som gjorts av konstnären och serieskaparen Sara Granér gör dessutom att boken är snygg och på sina håll rätt så rolig.
Vad vill du att läsaren ska ha med sig när hen har läst din bok?
- Konkreta verktyg, men kanske framför allt nya tankar som kan väcka samtal. Min förhoppning är att boken bidrar till att vi vuxna börjar förstå att konflikter är naturligt och att de – om de hanteras väl – kan bidra till lärande och stärkta relationer. Jag vill att våra yngsta medborgare får det stöd de behöver i konsten att leva tillsammans, vad kan vara viktigare?
Läs mer och köp boken
Den här boken handlar om hur vi som pedagoger kan medla mellan barn – inte genom att ta över, utan genom att vägleda dem i deras konfliktlösning.
Elin Larsson är förskollärare med många års erfarenhet av arbete med barn i åldrarna 1-5 år. I sitt uppdrag som utvecklingspedagog har hon särskilt fokus på normkritiska perspektiv och värdegrundsfrågor i förskolans systematiska kvalitetsarbete.
Hon är författare och föreläsare och har en masterexamen i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning samt ett samhällsengagemang inom freds-, miljö- och rättvisefrågor. Elin utsågs till Årets lärarförfattare 2024.
När barn blir osams väcks ofta starka känslor. Det kan kännas naturligt att snabbt vilja lösa situationen. Men vad händer om vi i stället stannar upp och stödjer barnens kommunikation? Om vi ger dem möjlighet att återberätta, uttrycka känslor och försöka förstå varandras perspektiv?
⭐⭐⭐⭐⭐ Betyg: 5 - Briljant!
