Bonusmaterial från webbinariet den 14 juni 2024
Fler frågor än vad som var möjligt att hinna besvara ställdes i vår chatt under webbinaret. Varsågod, här får du svaren skriftligt istället.
Tre framgångsfaktorer för att främja skolnärvaro?
Tillgänglighet, delaktighet, relationer/värme/omtanke
Finns det några tecken som man ska vara särskilt uppmärksam på när en elev börjar ha hög frånvaro?
Diffusa smärtor ex magont, huvudvärk, ströfrånvaro oavsett orsak, mönster i frånvaro ex ofta en viss lektion/dag/lärares undervisning, ensamhet, inaktivitet på lektion, lämnar inte in uppgifter, om hen inte kan förklara orsaker, om hen inte vill delta i möten om läget.
Är det rimligt att reurspedagoger på högstadiet åläggs mer och mer som specialpedagoger eller kuratorn ska sköta? Såsom kartläggningar, fördjupande kartläggningar och analysera dessa. Vi hinner knappt med vår frånvaroanalys då vi alltför ofta sätts in som vikarier?
Det är viktigt att skolledare tar ansvar och ser över hela lärarnas arbetssituation. Det kan vara väldigt givande för relationen och förtroendet om en person som känner eleven väl och ska arbeta med eleven också kartlägger med eleven. Vilket är en av delarna i en utredning. Men det är viktigt att EHT är inblandade både i planering, analys och dokumentation.
På ett SIP-möte, finns det då nån generell agenda att följa? Vem är det som ska vara mötesledare och sätta agendan?
Det finns förslag och rekommendationer kring dagordning för SIP. Se över din regions SIP-arbete eller läs på SKRs hemsida: Samordnad individuell plan, SIP | SKR Där borde det finnas information att hitta! I vår bok, Aktiv samverkan för ökad skolnärvaro, har vi också förslag och tankar kring dagordning samt ett stycke om det här med att vara mötesledare. Kort sammanfattat kan man säga att den som uppmärksammar behovet av SIP ska i samråd med barnet/familjen planera SIP och vilka som ska delta. Oftast blir den personen mötesledare, men så måste det inte vara.
När vi arbetar med de yngre barnen i skolvärlden/förskolan, och ser en frånvaro som väcker funderingar, finns det några särskilda saker att ta i beaktande?
Det viktigaste är att uppmärksamma frånvaron oavsett ålder och den oro ni känner eller identifierar, diskutera den med familjen, ta den på allvar. Dokumentera. Samverka tidigt om det finns andra aktörer kopplade till familjen. Kartlägg – anpassa/insatser - följ upp.
Om redaktörerna:
Max Hjorton och Sirkka Persson har båda lång erfarenhet av att främja skolnärvaro. Max är specialpedagog och Sirkka är verksamhetsutvecklare
och rektor.
Föreläsarna är aktuella med antologin Aktiv samverkan för ökad skolnärvaro.
