tuija_jenny

Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin

Namn: Tuija Lehtinen
Familj: Sambo
Utbildning: Psykolog, MSc i Occupational Psychology.
Arbetar som: Skolpsykolog i Haninge kommun sedan 2008.
Samlar energi: Genom att hålla fritiden fri och låta socialt umgänge ske spontant.
Intressen: Omvärldsnyfiken i största allmänhet, natur och kultur.
Senaste bok: Blueprint for revolution: how to use rice pudding, lego men, and other non-violent techniques to galvanise communities, overthrow dictators, or simply change the world av Srdja Popovic.
Senaste film: Idol
Kuriosa: Pratar kroatiska

Namn: Jenny Jakobsson Lundin
Familj: Man, tre barn och ett bonusbarn
Utbildning: Psykolog, utbildad i Vägledande samspel – ICDP.
Arbetar som: Psykolog i förskola och skola i Haninge kommun sedan 2011.
Samlar energi: Min bokklubb som nu går i på sitt elfte år.
Senast lästa bok: Älskaren av Marguerite Duras.
Kuriosa: Uppvuxen på bondgård och har mjölkat en hel del kossor.

Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin är båda skolpsykologer i Haninge kommun och arbetar med att stötta lärare och skolledare i att skapa goda undervisningsmiljöer och att klara lärandeuppdraget. De har skrivit boken Psykologi för klassrummet för att visa vad psykologin har att erbjuda skolan.

Hur kom det sig att ni skrev den här boken?
Vi har samlat på oss erfarenheter och har mycket tankar om hur elevhälsan kan användas optimalt i lärandets tjänst. Det handlar om de hälsofrämjande aspekterna som ju skollagen säger att elevhälsan ska jobba med.

Ingen av oss har skrivit böcker förut, men vi gillar att skriva och såvitt vi vet finns det ingen bok som tar upp hela den bredd som psykologin har att erbjuda i klassrummet – allt från individfokus till organisationspsykologi.

Varför är den viktig?
För att skolan är viktig. Och för att psykologin har viktig kunskap att bidra med när man vill skapa förändringsprocesser och bryta negativa mönster.

Elever i konflikt är en vanlig anledning till att lärare vänder sig till oss inom elevhälsan. Det behöver inte vara så svårt att vända en sådan process, men det är viktigt att skolpsykologer och lärare samarbetar. Vi skulle önska att vi kom in tidigare och kunde jobba mer förebyggande med klassrumsmiljön.

Vem ska läsa den och varför?
All skolpersonal – i boken finns något för alla som har med elever att göra.

Vad hoppas ni på? Vilken effekt skulle du önska att boken fick?
– Min vision är att den som läser boken känner att det finns hopp, att även en svår situation är möjlig att förändra, säger Jenny Jakobsson Lundin.

Det spelar ingen roll vilken del av boken man tar till sig, bara man hittar något som man vill testa för att se vart det leder. Vi ger inga färdiga svar, men kan inspirera.

– Jag hoppas att innehållet kommer elever till godo, genom att skolpersonal med hjälp av psykologisk kunskap kan vässa sina verktyg, säger Tuija Lehtinen.

Förhoppningsvis kan vi också bjuda på några glimtar av den glädje som upptäckten av ny kunskap kan innebära för alla professioner i skolan.

Är lärare mottagliga för psykologisk kunskap?
Ja, det tycker jag, säger Jenny Jakobsson Lundin. Vi har jobbat länge med den konsultativa metoden där man jobbar tillsammans med lärarna, och i takt med att det har gett resultat har våra tjänster också blivit mer efterfrågade. I Haninge kommun har man gjort en synvända som innebär att undervisningsmiljön är i fokus, att det är där förändringsprocesser sker. Därför arbetar vi psykologer med miljön runt eleven i förhållande till elevens behov, snarare än att leta funktionsnedsättningar.

Hur skulle ni beskriva innehållet i boken?
En bok som berör olika psykologiska teorier och som applicerar dem på klassrum och skolmiljö.

Den är tänkt att fungera som ett smörgåsbord att plocka från, där man kan ta de delar som man har behov av i sin egen undervisningspraktik. Tanken är att boken ska vara praktiskt nyttig.

Hur gjorde ni urvalet av innehållet?
Vi försökte identifiera de vanligaste områdena som vi ser är utmaningar för skolan och där vår kunskap ofta efterfrågas. Elever i konflikt, Collaborative and Proactive Solutions (CPS) och lågaffektivt bemötande jobbar vi mycket med.

Anknytning och gruppsykologi är också viktiga delar – gruppsykologin har varit lite bortglömd men behöver lyftas fram igen.

– Om inte gruppen fungerar är det ju omöjligt att begära av läraren att göra enskilda anpassningar för några få, det blir en ohållbar arbetssituation, säger Jenny Jakobsson Lundin.

Något särskilt kapitel ni vill lyfta fram?
Det sista kapitlet visar våra grundidéer om elevhälsans roll. Tillsammans med kapitlet om en känslokompetent skola, som bland annat tar upp hur man behöver arbeta med omedvetna försvarsmekanismer, handlar det om hur man kan använda elevhälsan på ett sätt som gynnar eleven

Hur var det att skriva boken?
– Det var en himla rolig process att skriva ihop med någon annan! Vi har ju suttit på var sitt håll, men jobbat i samma dokument och det har varit ett gränslöst skrivande och redigerande. Det har funkat bra tack vare att vi inte haft någon prestige som författare, berättar Jenny Jakobsson Lundin.

Kapitlet om elever i konflikt trodde vi skulle vara lättast att skriva, men det var det svåraste! Vissa områden vi tar upp kan vara känsliga, som när vi skriver om anknytning, men meningen är ju att väcka hopp, att se att beteendemönster går att förändra. Andra områden kan vara kontroversiella, vi ifrågasätter ju till exempel om psykologutredningar verkligen leder till optimal praktisk nytta i klassrummet.

– Det har varit oerhört arbetskrävande. Samtidigt har det varit ett sätt att kompetensutveckla sig själv, eftersom det tvingat en till att söka kunskap och kolla referenser, säger Tuija Lehtinen.

Oväntade upptäckter?
– Mycket har klarnat för mig när jag formulerade mina tankar i boken. När jag nu går tillbaka till jobbet efter föräldraledigheten har jag ännu tydligare idéer om hur jag vill arbeta, säger Jenny Jakobsson Lundin.

Vad har ni fått för respons när du berättat för andra om ert bokprojekt?
– Responsen har varit överraskande positiv. Jag har exempelvis fått feedback som att ”det varit skönt att se att det finns ett ’namn’ på det man gör intuitivt” och att boken är spännande och lättläst, säger Tuija Lehtinen.

Har ni några råd till lärare och skolledare som inte är vana att arbeta så här?
– Se till att använda din skolpsykolog för att hitta den kunskap och de verktyg du behöver för att kunna hjälpa eleverna. Det handlar om ett kunskapsutbyte, tillsammans kan lärare och psykologer vända destruktiva processer. Elever kommer till skolan med ett register av olika förmågor och färdigheter, men hur dessa utvecklas och tar sig uttryck påverkas alltid av den miljö de befinner sig i, säger Jenny Jakobsson Lundin.

– Barn väcker starka känslor, det ska de göra. De känslorna står ibland i vägen för förmågan att hitta bra lösningar, men bara för att det kan kännas hopplöst att undervisa en elev behöver det inte vara det. Vi människor är förändringsbara. Var nyfiken och försök se på situationen med ett utifrånperspektiv! säger Jenny Jakobsson Lundin.

– Ha höga men också rimliga förväntningar på hur snabbt förändring sker. Ibland kan det gå väldigt fort framåt för en elev, men det måste också få ta tid ibland. Det viktigaste är att se att en förändring är påbörjad och att den negativa utvecklingen har vänt, säger Jenny Jakobsson Lundin.

– Ta hjälp av en skolpsykolog för att rent konkret hitta sätt att förändra samspelet mellan lärare, elev och gruppen. Ibland räcker det inte att bara ändra sitt synsätt, man behöver en del teknik vad gäller samspel och samtal för att få till det, säger Tuija Lehtinen.

Under hösten väntar en rad föreläsningar. Båda författarna medverkar på Psykologiscenen och på Pedagogikscenen på Bok & Bibliotek och Jenny kommer dessutom att föreläsa om boken på Stockholms stadsbibliotek och på Skolforum.

– Det verkar finnas intresse för boken. Det finns ofta ett sug efter böcker som visar på konkreta lösningar på aktuella problem, säger Jenny Jakobsson Lundin.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Ta del av erbjudanden och nyheter i mejlen
SkickaTEXT
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Ta del av erbjudanden och nyheter i mejlen