joakim_landahl

Joakim Landahl

Fridtjuv Berg (1851–1916) var både folkskollärare, läroboksförfattare, liberal riksdagsman, fackföreningsman och tidningsman samt ecklesiastikminister med ansvar för landets utbildningsväsende från småskola till universitet. Joakim Landahl har skrivit en biografi om Fridtjuv Berg, en helhetsstudie av hans tänkande och verksamhet.

Hur kom det sig att du skrev den här biografin?
Det var en kombination av att Lärarstiftelsen arrangerar ett jubileum 2016, eftersom det var 100 år sedan Fridtjuv Berg gick bort, och att jag har jobbat med utbildningshistoria som forskare. Jag tyckte det var intressant att titta närmare på en person som gjort så mycket, man ser skolans historia genom att titta på en individ.

Varför är boken viktig?
Av två skäl; historiskt och aktuellt. Historiskt speglade Fridtjuv Berg sin samtid samtidigt som han formade den. I dag är han aktuell för sina idéer om folkskolan som bottenskola, i en tid när skolan blir alltmer segregerad.

Fridtjuv Berg förknippas just med tanken på en skola för alla, men du vill problematisera det?
Ja, det är viktigt att inte lyfta fram honom som ett helgon. Folkskolan hade en fattigstämpel på den tiden och de högre samhällsklasserna ordnade privatundervisning åt sina barn. För att göra folkskolan mer attraktiv drev han samtidigt frågan om uppfostringsanstalter för vanartade barn, så det var inte helt och hållet en skola för alla.

Även i dag kan det uppstå nya utstötningsmekanismer när man strävar efter att förbättra något. På 1990-talet, när man ville höja nivån i den svenska skolan, ökade exempelvis inskrivningen i särskolan.

Boken bygger på ett digert material av och om Fridtjuv Berg, bland annat 4754 inkomna brev och ett stort antal kopior på sända brev. Hur gjorde du urvalet?
Det har utkristalliserat sig vissa teman, där vissa brev blir viktigare än andra. Ett exempel är de brev som är daterade 1906 när både en lönekonflikt och en stavningsreform var aktuella.

Du har valt ett tematiskt upplägg i boken?
De olika avsnitten är kronologiska, men kapitlen är mer tematiska. Jag ville utgå från olika frågor och belysa hur Fridtjuv Berg har jobbat med dem på flera nivåer.

Du kartlägger de konflikter som Fridtjuv Berg var en del av. Vilka frågor var aktuella att strida om då?
En fråga var vilket inflytande lärarkåren ska ha över skolan, vilket var nytt då. Tidigare hade prästerskapet varit en dominerande röst. Frågan om religionens roll i skolan var en annan.

Var stod Fridtjuv Berg i religionsfrågan?
Han ville inte ha en helt icke-konfessionell skola, utan tyckte att religionen hörde hemma där. Men han ville vidga ämnesinnehållet och höja bildningsnivån med hjälp av geografi, historia och skönlitteratur, bland annat en bearbetad version av Illiaden. Stavningsreformen var ett annat exempel på att han ville anpassa undervisningen till barnens nivå, inte försvåra i onödan.

Han stred även för lärarens rätt att vara politisk?
Ja, han var den förste folkskolläraren som blev minister med ansvar för utbildningsfrågor. Den förste, men inte den siste. Men det politiska engagemanget uppskattades inte av alla, många ansåg att en folkskollärare inte ska agitera.

Hur vill du beskriva arbetet med den här boken?
Det har varit intressant att via breven komma bakom kulisserna och se hur han lägger upp strategierna och går i polemik med sina meningsmotståndare. Det svåraste var att strukturera materialet och hitta en plats för allt man vill berätta.

Namn: Joakim Landahl
Familj: Fru och tre barn
Arbetar som: Docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet
Intressen: Musik, både att lyssna och spela