Grundläggande förhållningssätt

Matematiksvårigheter debuterar ofta i tidig ålder. Det är inte ovanligt att möta elever på mellan- eller högstadiet som under hela sin skoltid har fått kämpa med matematik och sedan länge tappat tilltron till sin egen förmåga. För att komma till rätta med låga resultat behöver vi arbeta förebyggande och främjande. Det kan innebära att undervisningen behöver ses över och eventuellt förändras för att fler elever ska lyckas. Vi behöver också tidigt upptäcka de elever som är i svårigheter och även de som riskerar att hamna i svårigheter längre fram.

God undervisning

God undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är en av de viktigaste förebyggande insatserna för att motverka matematiksvårigheter. Vad är då egentligen god undervisning i matematik?

Alltför ofta kan vi läsa om att matematiklektioner i grundskolan inte är tillräckligt stimulerande för eleverna. Vi kan också läsa att lektionerna i större utsträckning bör innehålla möjlighet till diskussioner och matematiska resonemang. Samtidigt ser vi lärare ofta behov av färdighetsträning och behov av att ge eleverna möjlighet att utveckla och befästa nya strategier och metoder. Hur kan då en lektion som erbjuder allt det här se ut?

Jag delar in en matematiklektion i fem delar; startuppgift, gemensamt problem eller aktivitet, arbete i par eller grupp, eget arbete och avsluta lektionen. Varje del har sitt syfte och tillsammans skapar delarna en helhet. Lektionsstrukturen bidrar till att eleverna erbjuds variation och får möta matematik på olika sätt.

Läsa i matematik

I svenskämnet är det självklart att vi tränar läsförståelse och bearbetar texter vi läst tillsammans. Även i orienteringsämnena arbetar många med att titta på texternas uppbyggnad och språkliga drag. I matematik är det också viktigt att arbeta med de matematiska texter som eleverna möter. Vi behöver undervisa hur eleverna ska ta sig an exempelvis en textuppgift, hitta betydelsebärande ord, förstå uppgiften och kunna använda den information som står.

Genom att arbeta tillsammans med olika textuppgifter kan du hjälpa eleverna att utveckla förmågan att läsa matematisk text.

Stationsundervisning

Tänk dig en idrottslektion med cirkelträning. Eleverna är en bestämd tid på varje station och roterar sedan till en ny station på given signal och efter ett förutbestämt schema. Du som lärare kan organisera din matematikundervisning på liknande sätt där eleverna roterar mellan olika stationer. Varje station har ett syfte och tränar ett visst matematiskt innehåll.

Det finns olika sätt att lägga upp stationsundervisning på. När jag introducerar stationsundervisning är ramarna för lektionen mycket tydliga. Innan lektionen har jag planerat för tre till fyra stationer.

Matematiksvårigheter – vi kan göra skillnad

Matematiksvårigheter är ett mycket komplext område och elever i svårigheter i matematik är en mycket heterogen grupp där orsakerna till svårigheterna kan handla om både inre och yttre faktorer. Inte sällan handlar det om flera orsaker. Oavsett så är undervisningen av stor betydelse och det är där vi i skolan kan göra skillnad.

Genom dina ämneskunskaper och din didaktiska kompetens ska du försöka skapa ett meningsfullt sammanhang för eleverna.

Den viktiga undervisningen – vikten av att aldrig ge upp

Ibland är det lätt att känna sig överväldigad och kanske lite uppgiven som lärare i det komplexa område matematiksvårigheter innebär. Jag har fått frågan från en del lärare om de ska ge upp kring en elevs matematik. Mitt svar är alltid NEJ! Vi vet att undervisningen är en faktor som kan påverka en elevs matematikutveckling och det är också en faktor vi kan påverka. Därför kan vi inte ge upp även om det kan vara svårt och problematiskt ibland.

Det kan vara bra att se över vad i undervisningen som fungerar för att få en ökad förståelse varför en del elever hamnar i matematiksvårigheter. Du som lärare är särskilt betydelsefull för elever i svårigheter! Din kompetens och ditt engagemang är en viktig faktor för elevernas utveckling. Genom dina ämneskunskaper och din didaktiska kompetens ska du försöka skapa ett meningsfullt sammanhang för eleverna. Du behöver vara tydlig i allt från struktur, förklaringar och undervisning till bedömning. Det är också mycket viktigt med tillitsfulla och goda relationer mellan dig och dina elever. Eleverna behöver känna sig trygga och respekterade samt att de inte är ensamma bärare av matematikmisslyckanden.

Det är viktigt att vi lärare kommer ihåg att vägen mot målet inte är spikrak för alla elever och en del behöver mycket tid för att nå målet. Du kommer att vara viktig i arbetet att hjälpa eleven framåt genom uppmuntran och god undervisning.