Incheckning

Se till att varje elev blir sedd och lyssnad till – varje lektion. Ett klassrum är ett samhälle i miniatyr, och det är här som eleven ska utvecklas till en demokratisk och aktiv medborgare. I klassrummet ska elev ges utrymme att uttrycka tankar, erfarenheter, kunskaper och åsikter.

En incheckningsfråga kan vara av olika slag och vara en god start att använda rösten: ”Idag ska vi prata om [Spanien och spansk kulturhistoria]. Säg ett ord som du förknippar med [Spanien].”

Ibland kan du även ställa en följdfråga. Eleven: ”Fotboll.” Läraren: ”Aha, något speciellt lag?” Tillsammans har ni då inte bara checkat in, utan ni har fyllt tavlan med associationer som mer eller mindre hör till dagens lektion.

Börja hos eleven

När du inleder lektionen, lektionsserien eller ett lektionsmoment kan du börja med att ta reda på vad eleven har för förkunskaper och erfarenheter om innehållet. ”Vad vet du om detta?”

Genom att utgå från eleven upptäcker du deras förkunskaper, eventuella felaktiga föreställningar – och dessutom får du höra vilken språklig förmåga när de talar om kunskapsinnehållet. På detta sätt får du reda på vilken nivå din undervisning bör hålla.

Alla elever är inte spontana, och inte heller är de alltid bekväma med att säga högt vad de kan. Aktivera därför eleverna genom EPA – att först tänka:
(E) enskilt och gärna skriva ner sina tankar, därefter få ventilera tankarna
(P) parvis, för att pröva sina föreställningar och möta någon annans tankar – och avsluta sedan med att samla klassens gemensamma förkunskaper med att fråga
(A) alla om vad de vet. Genom att använda EPA är samtliga elever muntligt aktiva.

Konsten att ställa frågor

Vi skiljer mellan slutna frågor och öppna frågor. Slutna frågor är frågor där eleven förväntas svara ett på förhand givet svar. Det kan vara ett kort ”ja” eller ”nej”, ett efterfrågat namn ”Don Quijote”, ett årtal ”1605” – eller någon annan ettordssats. Det är inte särskilt utvecklande, varken språkligt eller kunskapsmässigt.

För att stimulera elevens språk- och kunskapsutveckling behöver vi snarare ställa öppna frågor – det som även kan kallas för autentiska frågor – då vi ställer frågor som stimulerar till reflektion, fördjupad förståelse och längre svar: ”Hur tror du att det kommer att vara i framtiden?”, ”Vad skulle hända ifall det vore förbjudet?”.

Genom att ställa följdfrågor stannar vi kvar vid ett tankespår istället för att skynda vidare: ”Berätta gärna hur du tänker, hur du kom fram till det”, ”Kan du se något liknande fenomen i något annat sammanhang?”, ”Vad skulle ett annat alternativ kunna vara?”, ”Vad skulle motståndare till detta kunna säga, och hur kan du i så fall bemöta dem?”.

Ge även eleverna nycklar till att ställa nyfikna utforskande frågor till varandra vid grupparbeten och samtal: ”Kan du ge exempel på det?”, ”Hur menar du då?”, ”Varför är det så, tror du?”. På så sätt ges varje elev utrymme att resonera mer fördjupat. Det är språk- och kunskapsutvecklande.

Exit ticket

När du avrundar lektionen är det viktigt att ta reda på vad dina elever har tagit till sig. Min favorit här, i all sin enkelhet, är en fyrfältare med fyra tecken. Den kan fyllas i gemensamt på tavlan eller i klassrummets fyra hörn eller via små lappar hos varje elev.

I fält nr 

1 (+) skriver eleven vad hen har lärt sig under lektionen

2 (-) skriver eleven något ord, begrepp, moment eller annat som eleven tyckte var svårt.

3 (!) noterar eleven någon eventuell aha-upplevelse

4 (?) skriver eleven vilka frågor som lektionen har väckt. Vad undrar eleven just nu? Vad behöver eleven ha svar på för att utvecklas vidare?

Svaren i elevens fyrfältare kan reflekteras i par, liten grupp eller i helklass. Det går att variera från en lektion till en annan. Och frågorna som eleverna har utgör värdefullt underlag för din nästa lektion.