Vad behöver vi förstå om elever som ofta utmanar vuxna – innan vi börjar ställa krav?

Barn som beter sig illa gör det inte på pin kiv, de gör det för att de i stunden inte har förutsättningar att bete sig som vi önskar. I många fall är elevers utmanande beteende en direkt konsekvens av att de inte klarar av våra förväntningar. Innan vi börjar ställa mer krav på eleven behöver vi därför försöka ta reda på vilka förväntningar eleven har svårt att klara, och vad som gör det svårt med att klara just de förväntningarna. När du har ringat in elevens svårigheter kopplat till specifika förväntningar, se över hur stödet är utformat. Behöver du skruva på stödet du ger till eleven? Är det många förväntningar eleven inte klarar av behöver vi troligen pausa några av dem, för att ge oss själva och eleven andrum att arbeta med någon eller några av de andra förväntningarna. Det viktigaste när vi ska vända en situation med en elev som utmanar oss är att vi ser till att eleven får uppleva att den börjar lyckas i skolan. Får vi till det är vi på god väg att hjälpa eleven vidare.

Hur bygger man relation till en elev som verkar ointresserad av kontakt?

När en elev inte svarar upp våra kontaktförsök är det vanligt, och fullt förståeligt, att vi blir frustrerade. Vi vill ju bara eleven väl! För att lyckas lyfta blicken behöver vi stå ut med den jobbiga känslan av att inte få gensvar från eleven.

En tanke som kan hjälpa en att stå ut är att eleven som utmanar oss under ett kontaktförsök inte gör det för att medvetet ställa till problem för oss, utan för att den av inte klarar av att svara upp på ett bättre sätt just nu. Anledningarna till detta kan vara många; att eleven skäms och känner sig trängd, att den är ovan att prata med genuint intresserade vuxna, eller att den fått mycket skäll under sin skolgång. Det kan ta lång tid innan vi får gensvar från eleven, och därför behöver vi själv under lång tid fortsätta visa intresse.

I vår bok ”Relationsfokus i skolan – så når du elever som utmanar” förklarar vi hur du med just dessa elever kan använda dig av metoden Grönt kort. Den går ut på att du några gånger i veckan (minst) ”ger ett Grönt kort” genom att under några minuter pausa övriga skolförväntningar och istället fokuserar på att försök väcka och förmedla genuin nyfikenhet hos dig själv för elevens värld. Det kan handla om att fråga hur helgen har varit eller ställa frågor om något du misstänker att eleven gillar. Ge inte upp om du de första gångerna inte får det svar du önskar dig eller får nobben, fortsätt istället med samma strategi i några veckor. Håller vi ut med Grönt kort kommer eleven till sist förstå att vi vill väl och är någon att räkna med i längden, vilket i förlängningen kommer hjälpa er att även kunna fokusera på skolförväntningar. 

Vad kan vuxna i skolan göra annorlunda i konfliktsituationer – utan att tappa ledarskapet?

Många vuxna är rädda att elevgruppen ska tappa förtroendet för en som ledare om man inte med emfas markerar mot eleven som till exempel stör gruppen eller utmanar en. Grunden i ett gott ledarskap är att eleverna vet vilka ramar som gäller i vardagen, det är detta som bygger elevernas tillit till dig. När en konfliktsituation uppstår behöver vi tänka ”här är en elev som har det svårt”. Förmedla detta till eleven, att du ser att den har det jobbigt eller är upprörd. Genom att lyssna på och bekräfta eleven brukar situationen ofta lugna sig. Om eleven inte lugnar sig inom rimlig tid är nästa steg att försöka avleda uppmärksamheten till något annat. För den som behöver mer stöd, finns ett helt kapitel i vår bok om hur du hanterar kaotiska situationer.

Du upprätthåller ledarskapet gentemot övriga elever genom att vara öppen med hur du tänker och agerar. Eleverna kanske undrar varför kastar du inte ut eleven, eller varför säger du inte säger till på skarpen. Du kan på ett kortfattat och begripligt sätt förklara något i stil med ”Vi ser ju alla att det är jobbigt för X. Vi låter honom vara just nu så han får lugna ner sig. Jag kommer prata med honom sen.” Du kan också behöva hjälpa övriga elever att låta eleven som är uppe i varv vara ifred och inte elda på beteendet genom att ge uppmärksamhet. Genom att lägga mest kraft att skapa tydliga och begripliga ramar i vardagen åt eleverna, och sedan i stunden vara en empatisk, ansvarstagande vuxen som är transparent med vad du gör, kommer du bygga ett tillitsbaserat ledarskap som håller i längden.

Hur kan vi hjälpas åt på skolan för att inte “tappa” de här eleverna?

Elever som utmanar tar redan mycket tid av oss både genom att de är konstant närvarande i våra tankar och känslor, och genom att vi frekvent pratar om dem i kollegiet när något har hänt. Vi behöver se till att tiden vi lägger på att diskutera eleven används till något konstruktivt som hjälper oss och eleven framåt. Stötta varandra efter en jobbig konflikt, och gå sedan vidare med att göra en konkret handlingsplan för hur ni gör nästa gång och för hur ni gör något för att förbättra för elevens skolsituation på sikt. Det här är ofta ett stort arbete som ni behöver hålla i över tid, så tar gärna hjälp av till exempel någon ur elevhälsoteamet. Varje elev behöver förstås utifrån hens egna förutsättningar.

En gemensam nyckelfaktor för att elever ska utvecklas är att eleven upplever att det finns minst en person i skolan som genuint bryr sig om den. Det här arbetet behöver få ta tid, och ni i kollegiet behöver hjälpas åt att sträva mot att en empatisk elevsyn blir rådande i relation till eleven. I vår bok presenterar vi både konkreta strategier och förhållningssätt, liksom den övergripande modellen Relationstriangeln, som kan guida er att arbeta i denna riktning.