”Som lärare ska du alltså inte tveka att välja texter som utmanar eleverna, men väljer du en text som utmanar behöver du skapa stödstrukturer som gör att eleven kan gå in i läsningen och ha behållning av det han eller hon läser.”

Jenny Edvardsson

Jenny är doktorand inom pedagogiskt arbete. Hon innehar en masterexamen i litteraturvetenskap och är leg. lärare i svenska och historia för åk 7–9 och gymnasiet samt i svenska som andraspråk mot sfi. Sedan 2020 arbetar hon på lärarutbildningen vid Högskolan i Kristianstad.

Kapitel 5: Att utveckla elevers läsning
Elever läser i alla ämnen och behöver strategier för och undervisning i läsförståelse. I det här kapitlet Jenny förslag på hur du som lärare kan planera och arbeta för att utveckla dina elevers läsning oavsett vilket ämne du undervisar i. Avstamp tas i Reading Study Groups modell för läsning. Flera konkreta exempel från olika klassrum och ämnen används för att synliggöra både de möjligheter och utmaningar som du kan ställas inför i arbetet med att utveckla dina elevers läsning.

” Elever behöver skolas in i att bli goda återkopplingsmottagare och det är viktigt att läraren visar att återkopplingen är viktig.[---] Återkopplingen bör inte vara så omfattande att läraren gör jobbet åt eleven och den kan med fördel rikta in sig på ett lärande som kan generaliseras till andra, framtida uppgifter.”

Agneta Grönlund

Agneta är universitetslektor inom Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintressen är återkoppling och prestationsemotioner med särskilt intresse för digitala bedömningspraktiker. Hon undervisar inom områdena bedömning, allmändidaktik och ämnesdidaktik inom SO-ämnen.

Kapitel 8: Balans i bedömningsarbetet
Kapitlet behandlar bedömningars konsekvenser för elever och hur vi kan hantera prestationsemotioner. Agneta tar upp frågan om hur vi kan arbeta för att minska negativa prestationsemotioner som stress och oro i samband med bedömningar i skolan. Hon diskuterar även grundläggande om formativ bedömning med särskilt fokus på återkoppling rent generellt samt huruvida återkopplingen blir annorlunda när den ges digitalt. Vad får bedömningar för konsekvenser för elever och vilka verktyg står till buds för en hållbar bedömningspraktik?

”Att skapa mening kring en förändring lyfts fram som centralt i förändringsprocesser. […] Det behöver skapas av lärarna själva.”

Lena Göthe

Lena är universitetsadjunkt på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, vid Göteborgs universitet, där hon undervisar på både rektors- och lärarprogrammet. Hennes främsta kompetensområde är kollaborativt professionellt lärande och ledning av undervisningsutveckling och hon är ofta delaktig i olika processer i skolans praktik.

Kapitel 3: Lärares kollaborativa undervisningsutveckling - att undervisa tillsammans ger lärande för både elever och lärare
Lena berättar om den parallella processen mellan lärares kollaborativa lärande och elevers kooperativa lärande. Hon tydliggör också vad det innebär att lärare kollaborerar. Därefter visas vad vi vet om framgångsrikt kollaborativt lärande och hur det kan se ut i praktiken på en skola när lärarlagen kollaborerar. Avslutningsvis ges ett konkret exempel från en lärargrupps kollaborativa lärprocess kring att utveckla sina elevers kooperativa lärande.

” Att använda mallar för olika typer av text ger eleven ett stöd i processen och en strategi för framtida skrivande.”

Annelie Karlsson

Annelie är lärare, specialpedagog och rektor. Hon är numera verksam i sitt företag Funkkonsulten där hon föreläser, handleder och skriver specialpedagogisk litteratur. Hennes specialområden är Tydliggörande pedagogik och lågaffektivt förhållningssätt. Utgångspunkten är alltid att stärka elevens delaktighet och autonomi.

Kapitel 4: Stödstrukturer för elever och lärare
Det här kapitlet handlar om det konkreta görandet. I alla ämnen behöver elever läsa och skriva. Eleverna har olika förutsättningar, mål och motivation. Hur kan vi som lärare i olika ämnen arbeta för att eleverna mer självständigt ska kunna läsa, förstå och producera text? I det här kapitlet använder vi ett specialpedagogiskt perspektiv och tittar på konkreta arbetssätt som kan gynna såväl elever med stödbehov som högpresterande elever.

” Genom att tillsammans sätta ord på vad som stärker eller vad som saknas i ett resonemang och genom att formulera vad som kan behöva utvecklas eller vad som saknar relevans i ett sammanhang, blir eleverna medvetna om vad de behöver förstå, analysera och vidareutveckla.”

Anna Klockar och Mia Westman

Anna och Mia är lärare med över 20 års erfarenhet från skolan, där de fortfarande är verksamma. De är specialiserade inom språk- och kunskapsutvecklande arbete och har ett stort fokus på likvärdighet och demokrati. Ett viktigt område för dem är det trygga lärarskapet och resiliens i yrkesvardagen – något som också spiller över på elevens lärande och utveckling. 

Kapitel 7: Likvärdig och trygg bedömning
Kapitlet handlar om att bedömning inte bara är prov och prov är inte bara bedömning. Det berör även reabilitet och validitet. De framför lärande och bedömning som en enhet, en helhet. Även vikten av sambedömning och hur vi kan arbete för att förbereda eleverna på olika språk- och kunskapsutvecklande sätt fram till bedömningstillfället.

”För att få eleverna att våga uttrycka sig i tal och skrift behöver de först känna sig sedda och hörda, samt känna tillit och trygghet.”

Veronica Lundin Sköldqvist

Veronica är lärare i svenska och svenska som andraspråk för grundskola och gymnasium. Hon är förstelärare i Östersunds kommun där hon arbetar som lärare i svenska som andraspråk på en högstadieskola, samt med kommunövergripande coacharbete när det gäller SVA-undervisning. 2022 blev hon tilldelad Svenska Akademiens svensklärarpris för sin undervisning som utgår ifrån skönlitteraturen.

Kapitel 2: Reflekterande undervisning - elevernas tankar och känslor i en språkutvecklande undervisning
Hur kan en reflekterande undervisning kan gå till? Hur kan lärare kan arbeta för att aktivera eleverna så att de utvecklar sin reflekterande förmåga? Tankar och känslor kan ges utrymme i samband med läsning av exempelvis en skönlitterär bok, en tidningstext eller en ämnestext. Konkreta exempel från klassrummet kommer att visa hur man som pedagog kan göra för att stötta och locka fram elevernas tankar och åsikter, samt hur man i samtal och samarbete kan hjälpa dem att utveckla sina reflektioner i tal och skrift.

”Läraren har en avgörande roll i klargöra hur vardagsspråk och ämnesspråk liknar och skiljer sig åt.”

Robert Walldén

Robert är fil.dr. och docent i svenska med didaktisk inriktning vid Institutionen för kultur, språk och medier, Malmö universitet. Hans forskningsområde rör ämneslitteracitet, textpraktiker och kunskapsbyggande interaktion i andraspråksundervisning. Han undervisar på lärarprogrammet i svenska som andraspråk och handleder doktorander inom språk- och litteraturdidaktik.

Kapitel 6: Att främja elevernas språkliga deltagande genom skrivande och litteraturarbete
Strategier för att stödja flerspråkiga elever som läser och skriver på svenska. Det första avsnittet har fokus på språkliga strategier under gemensam läsning av skönlitterära texter. Det andra avsnittet tar ett ämnesövergripande perspektiv på skrivande i grundskolan genom att visa hur du tillsammans med eleverna kan utforska strategier för att skriva olika typer av texter.