Syfte och bakgrund

- Vad var det främsta skälet till att ni valde bokcirkel som kompetensutvecklingsform?

Först läste jag och mina fem processledare boken och vi valde efter det att boka en föreläsning av Camilla Vahlberg i början av läsåret. Föreläsningen fick kicka i gång allas tankar och vårt arbete med boken.

Vi valde att arbeta med boken för att den tar upp frågor som är viktiga utifrån en sund och utvecklande arbetsmiljö. Boken fungerar också för alla i ett arbetslag.

Genomförande

- Hur har ni organiserat och genomfört bokcirkeln i praktiken?

Vi arbetade med ett kapitel per månad. Vid något tillfälle tog vi två kapitel för att hinna med boken under ett läsår. Vi avsatte tid på våra APT och kompetensutvecklingsdagar under det aktuella läsåret. Som rektor höll jag en kort sammanfattning om vad kapitlet handlade om innan medarbetarna fick samtala och reflektera utifrån bokens reflektionsfrågor.

Som rektor kunde jag då styra och lägga tonvikt/välja riktning vid vissa saker som var viktiga att lyfta på respektive förskola då jag har fyra förskolor som parallellt arbetade med boken. En annan aspekt av att jag inledde med en sammanfattning var att även de som inte hunnit läsa kapitlet fick en förståelse för vad vi skulle prata om. Till varje tillfälle gjorde jag också en kort sammanfattning av vad föregående kapitel handlat om. På så sätt fick jag med alla vid varje träff, även de som varit frånvarande föregående månad plus att det blev som en katalysator för nya kapitlet och de efterföljande diskussionerna.

Delaktighet och engagemang

- Hur har ni arbetat för att skapa engagemang och delaktighet bland alla pedagogerna

Faktum är att texterna tilltalade alla på olika sätt. Alla kunde ta till sig från texterna och själva se situationer som de varit med om. De exempel som finns i boken är också verklighetsförankrade och lätta att ta till sig.

Lärande och effekter

- Vilka konkreta effekter har ni sett i verksamheten som resultat av bokcirkeln?

Vi, jag och mina medarbetare, kan nu prata ”samma språk” när vi lyfter frågor om och kring vår kommunikation. Alla vet vad jag menar när jag säger att vi måste se saker ur ett salutogent förhållningsätt, att vi måste vara aktörer och inte hamna i offerrollen för att nämna några begrepp som vi använder. Jag kan också se en ökad förståelse hos medarbetarna ur ett gruppsykologiskt perspektiv.

Jag kan också se att begreppet KASAM, känslan av ett sammanhang, även används av pedagogerna när de pratar ur ett barnperspektiv vilket inte var det huvudsakliga när vi diskuterade boken utan det har utvecklats vidare och gjort pedagogerna mer medvetna.

Samarbetet kunde också öka på förskolorna genom att vi gjorde ordet konflikt talbart och vad det innebär för var och en.

Utmaningar och lärdomar

- Vilken har varit den största utmaningen i arbetet, och vad har ni lärt er av den?

Utmaningen för mig som rektor var att göra sammanfattningen från varje kapitel, att verkligen få med de viktigaste punkterna och lägga rätt tyngd på respektive förskola. En av utmaningarna för pedagogerna var att vända spegeln mot sig själva och fundera på hur de hade de med sitt självledarskap - att våga se sitt eget agerande och inte lägga skuld på andra så som kollegor, vårdnadshavare, rektor eller kommunen.

Framåt

- Hur ser ni på bokcirkeln som en del av ert fortsatta utvecklingsarbete?

Vi har även detta läsår använt oss av boken genom att ha ett ”walking gallary” från kapitlet kommunikation. Då behövdes ingen förberedelse från pedagogerna utan de fick läsa stycken från kapitlet vid olika stationer som de sedan fick diskutera och göra sammanfattningar kring. Alla fick då en repetition av hur viktig vår kommunikation är. En av förskolorna har nu under vårterminen använt tre av kapitlen i ett nätverk, där de åter igen läst och diskuterat innehållet.

Jag tänker att beroende på vart man befinner sig på varje förskola så kan vi göra nedslag i boken för att påminna oss och få med nya kollegor i våra tankar.