Inte alla firar fester eller inte de festerna. Inte samma...

Soni 5 år

Vi tar oss an temat ritualer

Vi märkte att barnen kopplade våra ritualer till en för dem bekant högtid, men att det fanns en viss förvåning över detta. Som om de utgått ifrån att innehållet skulle handla om något okänt, bortom det vanliga. Vi öppnade fler bilder som visade förberedelser och dekorationer inför andra högtider. Barnen hade många kommentarer och reflektioner kring bilderna. De hade även många idéer om vad en ritual kunde vara:

• En ritual. Det är att man spelar något som man har bestämt sig för. Igen och igen. Och fler gånger.
• Ja, som att hälsa på varandra eller fira en fest. Ritualer det är att sjunga och tända ljus och det kan man göra på olika sätt.
• Städa och förbereda. För att få bort julbarren. Välkomna en högtid. Städa för att det är smutsigt och det blir rent. För att det ska vara fint.
• Så välkomnar man gäster, farmor eller en granne, när man vill fira. En högtid är fester, man firar för att det är trevligt. Man förbereder. Godis och ritualer. Det är att man har det prydligt, fixar vasen och blommor. Kalas, fest, tänder ljus så det blir mysigt, sjunger också.
• Ritualer är också från gud, det man tror på. Olika gudar, Tors hammare och andra. Olika religioner. För jättelänge sedan trodde vi på olika gudar som bodde i vatten och sol eller eld. Nu finns olika gudar i olika delar av världen och här.
• Ja, alla har ritualer på bilderna. De städar på arabiska med fjädrar, det syns ju. Olika men gör samma.
• Förbereder och pyntar. Tänder ljus. Musik. Alla kan ha olika kläder, många glada färger. Som i en fin affär. Fast utomhus. Det kan också finnas i Sverige.

När vi undervisade utifrån bilderna låg fokus ofta på vad som gjordes på bilden, inte specifikt var en ritual utfördes eller vad som firades. Barnen pratade och reflekterade kring bilderna på ett allmänt plan, knöt dem till högtid och fest, men gjorde inte så många referenser till de högtider de själva var bekanta med, till exempel advent och jul. När vi frågade barnen om de såg kopplingar till de högtider de själva firade blev de lite fundersamma. Efter viss eftertanke sa de att de inte kopplade bilderna till advent eftersom inte alla människor firar advent: ”Inte här i Sverige och inte i alla andra länder. Många här har advent, men inte alla firar fester. Inte alla tror på julen.” Att barnen inom detta tema inte med samma lätthet associerade till sina egna erfarenheter förbryllade oss. Kanske hade de samma osäkerhet inför det här med ritualer som vi vuxna hade? Eller hade vi kanske förmedlat det? Vi tyckte inte att vi själva i högre grad än tidigare hade knutit ritualer som fenomen till sådant som fanns bortom barnens vardag men ändå verkade barnen oftare än tidigare ställa detta bortom sig själva.

Ritualer: vi diskuterar tillsammans

Vi ställde frågor till barnen för att bjuda in dem att reflektera och diskutera tillsammans med oss. I undervisningen var vi även noga med att ge kunskap om och lyfta fram hur ritualer kan knytas till högtider och firande.

1. Varför firar människor fester och högtider? Vad gör en då?
Många fester, traditioner och högtider innehåller någon form av ritual, en handling som upprepas vid bestämda tider och på bestämda sätt. De firande kanske gör något en viss dag varje år vid en speciell händelse.

En ritual kan innehålla föremål, den har en handling – kanske är det en viss slags rörelse, några särskilda ord som sägs eller en viss sång eller musik. Det som görs har en mening och ett värde för dem som deltar i ritualen. En religiös ritual är exempelvis en ceremoni fastställd av en viss anledning. Den kan hänga ihop med en religiös eller kulturell högtid eller med särskilda händelser i livet som när ett barn har fötts, när två människor gifter sig eller när en människa har dött.

Under en högtid eller ett traditionellt firande utför vi människor olika aktiviteter, varav en del räknas som ritualer. Att tända ljus är en ritual som hänger ihop med firanden inom många kulturer och religioner världen över. Vi gav barnen flera exempel från olika kulturer och högtider och visade att ritualer kan innehålla liknande aktiviteter som till exempel att städa, stöka, pynta, klä sig i festliga kläder, tända ljus, sjunga sånger, lyssna på musik eller spela musik, läsa eller lyssna på böner, delta i ceremonier i synagoga, kyrka, tempel, moské med mera, dansa, leka, äta festmat, få eller ge gåvor och presenter.

Vi samtalade i mindre grupper och letade efter olikheter och likheter avseende ritualer. Ofta finns liknande inslag i ritualer vid olika religioners högtider men olikheter i utförandet av ritualer som tillhör samma religioner, traditioner eller högtider.

2. Vad brukar ni göra eller vad tycker ni om att göra när det är fest eller högtid?
Vi lyssnade på barnens svar men bjöd dem även på egna exempel och lyfte fram att det kan vara olika ritualer för barn och vuxna.

Vi pratade om minnen från fester eller högtider i barndomen där till exempel dekorerandet, förberedelserna, sång eller musik haft en central roll. Hur vi gestaltar ritualer blir ofta en viktig del av högtiderna och hur vi minns dem.

Trots att barnen denna gång inte med samma lätthet associerade till sina egna erfarenheter av högtider och traditionella firanden blev det ändå tydligt för oss att undervisningen om ritualer med förberedelser, pyntande och ljuständande successivt gav effekt.

Barnen började hitta gemensamma nämnare och referenser mellan olika kulturella företeelser. Ju mer barnen tittade på och diskuterade bilderna på ritualer desto mer började de uttrycka att de kände igen dekorationsritualer kopplade till högtider de själva hade firat som jul, eid al fitr eller påsk. Att leta efter likheter var inte ett primärt fokus i arbetet med mångfald. Vi ville framför allt utgå ifrån olikheter eftersom vi alla är olika, även de som till synes liknar oss själva. Dock ville vi inte stanna i ett perspektiv om olikheter – vi ville inte att barnen skulle möta bilder och berättelser om ”andra” människor långt bort som gör ”andra” saker än vi och därmed är fundamentalt olika och annorlunda än ”oss”. När vi lyfter fram olikheter inom vårt ”vi” och hos ”de andra” leder det oftast till att barnen ändå efter ett tag hittar likheter och gemensamma nämnare. Vi var glada att se att denna utveckling också skedde inom temat ritualer även om det gick långsammare denna gång.