Varför lajvpedagogik i fritidshemmet?

I den här texten lyfter vi några av lajvpedagogikens mest centrala delar och framträdande vinster. Det som utgör själva magin för både elever och pedagoger.

När du arbetar med pedagogiska lajv erbjuder du dina elever kreativa, lekfulla och lärande upplevelser där ni samarbetar för att skapa och uppleva berättelser tillsammans. Eleverna utmanar sig själva i en lekfull kontext där de får med sig nya insikter och lärdomar från verkliga situationer som de upplevt. Dessutom skapar ni episka minnen att gemensamt reflektera kring och lära sig av!

Vad är lajvpedagogik?

Lajv är en form av levande rollspel – en upplevelse- och deltagarbaserad aktivitet. Det kan liknas vid drama, men i lajv följs inget manus och det finns ingen publik som förväntar sig ett underhållsvärde. Utifrån förutbestämda ramar och grundförutsättningar improviserar deltagarna fram en berättelse tillsammans. Att upptäcka hur rollerna väljer att agera och handlingen utvecklas är en del av syftet med upplevelsen.

Pedagogiska lajv är som namnet avslöjar, lajv med ett pedagogiskt syfte. Då finns särskilda lärandemål med upplevelsen vilka planeras därefter. Dessutom följer du upp med ett efterarbete där lärandet befästs genom diskussion, reflektion och repetition. I lajvpedagogiken möts flera effektiva sätt att lära. Det är ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat, förkroppsligat lärande med tydliga inslag av spelifiering och diskussion. De pedagogiska lajven anknyter till verkliga situationer och genomsyras av lekfullhet, kreativitet och skapande. Elevens nyfikenhet, kompetens och handlingskraft står i centrum – deras handlingar avgör vart berättelsen tar vägen. För att möjliggöra detta är det viktigt att skapa trygga miljöer där elever vågar utmana sig, och där misslyckanden betraktas som spänningshöjande inslag som leder till utveckling.

Etablera Safe space

En viktig funktion och ett etablerat begrepp inom lajv är: rollen som alibi. Det beskriver det utrymme som öppnas upp för lajvdeltagaren i skyddet av en roll. Rolltagandet skapar en distans från deltagarens verkliga mer sårbara jag. Eleven får en distans till sitt verkliga jag vilket öppnar ett utrymme att experimentera med personlighetsdrag, beteenden och handlingar. Eleven får möjligheten att vandra i någon annans skor en stund och om något går fel eller blir tokigt gör det ingenting – för det är rollen som har misslyckats och inte eleven! Lajvets ramar och grundpremisser, tillsammans med pedagogernas vägledning skapar en trygghet – ett safe space. Dessutom vet alla att det trots allt bara är en lek, så även genom mer medryckande och känslosamma situationer i lajvet kan man luta sig mot den vetskapen.

Det är så finurligt att när du låtsas behärska något så känns det också som om du gör det på riktigt. Detta är rolltagandets största styrka – för samtidigt som eleven får lämna alla rollens misstag och misslyckanden bakom sig, får hen ändå ta med alla insikter och lärdomar till sin verkliga person.

Utmanas i Brave space

Precis som det låter är ett brave space ett utrymme utanför det trygga, dit man kan kliva för att utmanas och utvecklas. Det kan jämföras med Vygotskijs proximala utvecklingszon, eller learning zone som det också kallas. Ett brave space är alltså när du lyckas skapa förutsättningar i form av trygghet, motivation och vägledning som öppnar för att en elev ska våga utmana sina gränser och göra något nytt eller ovant, läskigt eller svårt nog för att pushas till utveckling och nya insikter.

I ett pedagogiskt lajv där du har etablerat ett safe space, där eleverna deltar tillsammans i samspel med pedagoger, där deras röster får höras och deras insatser räknas, får man i många fall se prov på detta. Det finns otaliga berättelser från lajvare som känt hur de utvecklats av att delta i lajv, och lika många exempel på när elever vågat utmana sin oro, rädsla att göra fel eller sin blyghet, genom att dras med och motiveras av att det finns ett akut problem som rollen måste lösa. I lekens allvar släpper många hämningar. Blyghet, oro och nervositet blir sekundärt när det handlar om att rädda världen.

Gemensamma kreativa processer

Ett lajv är ett gemensamt skapande i sig själv, men dina elever kan med fördel involveras i den kreativa lajvskapande-processen redan långt innan det är dags att lajva. I vår bok finns du ett helt kapitel med råd för det pedagogiska lajvets skapandeprocess, och hur du går tillväga för att involvera eleverna. Här kommer ett axplock av våra favoriter:

Skapa värld

Ett lajv kan handla om precis allt möjligt och ta plats i vilken värld som helst. Ett bra sätt att hitta riktning är att utgå från elevernas intressen. Finns det ett spel som är populärt? En bok ni har läst tillsammans? Om du börjar med att ställa nyfikna frågor, vad de upplever som spännande och skulle vilja uppleva själva får du massor med stoff att bygga vidare på.

Ett annat sätt att konkretisera skapandet och hjälpa den kreativa processen är att börja med hantverk och pyssel. Ni kan bokstavligt talat börja med att skissa på världen. Låt eleverna rita en karta tillsammans eller mindre grupper rita en del var av världen. När den fysiska världen börjat ta form kan ni fortsätta ställa frågor om vilka som lever på de olika platser som ritats, om det finns konflikter eller problem som behöver lösas, eller vilka normer de som lever där har.

Skapa rekvisita och miljö

Det går både att börja planera lajvet och be elever att skapa specifika saker till det, eller tvärtom – pyssla med eleverna och låt dem hitta på berättelser och beskrivningar vilka du sedan kan bygga in i lajvet.

Magiska föremål tycker många är roligt att skapa. Vad som helst kan bli viktig rekvisita om det har magiska förmågor. I teorin kan en strumpa bli lajvets viktigaste föremål. Låt eleverna komma på vilken förmåga man får av föremålet och en risk med att använda den, och vips har ni en spännande och mystik berättelsetråd att följa. Kanske kan Ödets fjäder göra så att man blir fjäderlätt och kan smyga ljudlöst, men också så att allt man bär på blir tungt som bly…

Problem att lösa

Elever kan hjälpa till och skapa delar av hinder till lajvet utan att överraskningar avslöjas. Till exempel genom att de får skapa chiffer. Ett enkelt sätt att göra detta är att låta en eller flera elever hitta på en symbol för varje bokstav i alfabetet. När chiffernyckeln skapats kan ni skriva hemliga meddelanden, och eleverna får se hur deras bidrag används utan att något väsentligt avslöjats för dem.

Mer om safe space och brave space, och hur du skapar och designar ett pedagogiskt lajv från början till slut hittar du i vår bok Lajvpedagogik i fritidshemmet. Lycka till!