För oss har stationsarbetet blivit ett arbetssätt för att genomföra kartläggningarna inom den ordinarie undervisningen.

Kartläggning förskoleklass

Kartläggningsmaterialen består av olika aktiviteter som är uppdelade i ett antal observationspunkter, som ska kartläggas i den ordinarie undervisningen. Vissa aktiviteter kan genomföras i mindre grupp alternativt enskilt med varje elev. 

För oss har stationsarbetet blivit ett arbetssätt för att genomföra kartläggningarna inom den ordinarie undervisningen. Eleverna får en varierad undervisning samtidigt som kartläggningarna pågår i en lugn arbetsmiljö.

Vi lyssnar och samtalar bokstäver

I den här aktiviteten ges läraren möjlighet att få syn på om eleven

• visar intresse för högläsning
• kan delta i samtal om text och bild
• kan återge ett händelseförlopp.

Analys och uppföljning

Läraren behöver uppmärksamma den elev som

• ofta är ointresserad av att lyssna till högläsning
• ännu inte kan svara på en enkel fråga i samband med högläsning, exempelvis vilken färg bollen har
• har svårt att samtala om text och/eller bild
• ännu endast kan återge en kortare sekvens ur en berättelse
• ännu inte kan återge berättelsen trots bildstöd.

En elev som kommit längre i sin utveckling behöver extra utmaningar. Hon eller han visar sitt kunnande exempelvis genom att

• resonera om innehållet i den lästa texten genom att besvara och ställa frågor om den
• jämföra egna erfarenheter med den lästa textens innehåll.

Den här aktiviteten väntar jag också lite med eftersom aktiviteten kräver att jag känner till hur eleverna agerar när de deltar. När det gått en tid, kan jag mycket mer om hur eleven gör när denne koncentrerar sig och då är det också lättare för mig att göra en mer rättvis bedömning.

 

Uppgift: Visar intresse för högläsning

Vid den här aktiviteten tar jag hjälp av min kollega och jag genomför den i helklass vid flera tillfällen. Jag har gjort i ordning en klasslista i vilken hon kan dokumentera det hon observerar under högläsningen. Jag ställer öppna frågor kring boken vi läser, såsom: ”Titta på framsidan, vad tror ni att boken handlar om”, ”Bokens titel är Grodan är rädd, vad tror ni Grodan är rädd för”? Jag ställer även frågor kring händelserna i boken: ”Varför tror du att Godan gjorde så”, ”Hur hade du gjort om du känt som Grodan”. När jag ställer dessa frågor vänder jag min direkt till någon elev, för att undvika handuppräckning. Det blir annars lätt så att det är samma elever som räcker upp och deltar. Här ger jag alla chans till talutrymme när jag fördelar ordet. När jag sedan tar del av min kollegas dokumentation ser jag tydligt vilka elever som inte fått någon fråga, eller om någon elev fick en fråga som det var svårt att svara på. Då ska vi ju ge eleven fler tillfällen att prova.

 

Uppgift: Kan delta i samtal om text och bild

Denna uppgift genomförs både i den tidigare uppgiften, och även i nästa uppgift.

 

 

Uppgift: Kan återge ett händelseförlopp

Denna uppgift genomför jag i halvklass vid två tillfällen dagarna efter varandra.

”Nu ska jag läsa en bok för er, men jag kommer inte visa bilderna. I stället vill jag att ni försöker tänka ut egna bilder om det jag berättar. När jag läst boken kommer ni att få rita tre händelser från boken: Något som händer i början sagan och i slutet av sagan”. Eleverna lyssnar medan jag läser boken, och förutom att jag inte visar bilderna, ställer jag inte heller några frågor ifrån boken. Jag ställer mig vid tavlan och tar fram bildstöd för att visa eleverna vad de ska göra och vilket material de ska använda sig av.

 

Eleverna sätter sig och börjar rita. När de känner sig färdiga får de berätta om bilderna som de ritat: ”Det är när han fångar grodan, sen är det när de letar efter grodan och sista bilden är när de är på kalas”. Jag skriver ner det eleven säger vid de olika bilderna.

Nästa dag får de färglägga sina bilder samtidigt som jag kallar på en av dem för att återberätta boken för mig. ”Igår berättade du om vad du ritat, kommer du ihåg det?” Sedan läser jag innantill vad de sade. Du berättade ju om tre saker från boken igår, och nu tänkte jag att du ska berätta hela sagan för mig, från början till slut”.

Det finns alltid skillnader på hur eleverna genomför uppgiften. Någon ritar flera olika händelser från sagan, men utan kronologisk ordning. Andra lägger till händelser i sagan. En del både ritar och skriver text på egen hand. När jag ber eleverna återberätta sagan märker jag ganska snabbt hur jag ska gå vidare; kan de återberätta sagan utan stöd av bilderna från boken, eller behöver de ha boken bilder som stöd för att återberätta? Detta ger mig kunskap om vilka elever som klarat uppgiften och vilka som behöver arbeta lite mer med återberättande.