Slöjd i en digital skola

230 kr

Läs ett smakprov

Martina Rylander Lundström (red), 2017

ISBN: 9789188149190 Kategori:

Innehåll

Slöjd i en digital skola

All undervisning måste inte vara digital. Men alla lärare har ett ansvar att följa med sin tid och skapa sig en förståelse för vad det innebär att vara medborgare i dagens samhälle.

Det är utgångspunkten för antologin Slöjd i en digital skola. Redaktören Martina Rylander Lundström, själv legitimerad lärare i slöjd och svenska, har samlat lärare och forskare för att i nio kapitel ge olika perspektiv på hur skolämnet slöjd berörs – och kan berikas – av den pågående digitaliseringen.

Boken innehåller flera inspirerande exempel på hur digitala verktyg och teknik kan användas i undervisningen. Eller vad sägs om interaktiva brädspel, kläder som lyser eller fågelholkar som larmar när äggen har kläckts? Men boken fördjupar också diskussionen om ämnets roll i dagens skola – och i framtidens.

Innehåll

Förord 7

Inledning 11

Slöjd och tanken om bildning 19
Om bildning 19
Att öva förmågor genom att slöjda 21
Det naturliga skapandet 22
Öva tålamod, mod och uthållighet 26
Dynamiskt mindset 28
Att mäta lärande 29
Bildning i ett målstyrt system 32
Lära för livet 35

Läroplanen öppnar för nya möjligheter 39
Nationell digitaliseringsstrategi och reviderad läroplan 39
Möjligheter med skaparkultur i skolan 44
Digitalt skapande 47
Inspiration för digitalt skapande 48
Från inspiration till progression 49
Programmering som en möjlighet i slöjden 53
Nya verktyg, arbetssätt och material 53

Programmering som ett nödvändigt inslag 55
Programmering som en del av slöjden i Finland 58
Hur åstadkomma detta i praktiken? 59
Vad blinkar på dig? 60
Vad *** när det ***? 65
Gör ett interaktivt brädspel 66
Hur komma igång som lärare? 68

Skapande i slöjd med digitala material 71
Gränsöverskridande material 71
Slöjd finns i alla ämnen 73
Mentala och fysiska rum för skapande 79
Ett entreprenöriellt värdeskapande förhållningssätt 82
Ett ständigt lärande 86

Slöjdfilmer som extra lärare 89
Olika sorters filmer 89
Den viktiga förförståelsen 91
Att komma igång med slöjdarbetet 91
Individualisering i slöjdsalen 93
Föremålens estetiska uttryck 94
Att tänka på vid filmandet 95
Bloggen som samlingsplats 97
Likheter med flippat klassrum 98
Extra lärare i slöjdsalen 102

Samarbete över gränserna 105
Första lektionstillfället 107
Vernissage och utvärdering 108
Samarbete med teknikläraren 110
Att sy elektriskt 115
Datorn som dokumentationsredskap 116
Att våga lite mer 118

Inte bara smörknivar i slöjdundervisningen 121
Perspektiv på samtiden 121
En debatt som tog fart 122
Utveckla kompetenser i slöjden 127
Samtida utmaningar för skolslöjden 129
Slöjd – ett omtyckt skolämne 133
Digitaliseringens inverkan på slöjdämnet 134
Slöjdämnets relevans i dagens skola 135
En skola med mätbara resultat 137

En digital anslagstavla för lärare i slöjd 139
Digitalisering 140
Utveckling genom gemenskap 142
Innehållet i inläggen varierar 144
Om skolämnet slöjd 146
Om fenomenet slöjd 147
Om Nationellt centrum för slöjdutbildning 148
Utbyte av erfarenheter 148
Om undervisning i slöjd 149
Om digitala verktyg 150
Om skolor och kommuner 151
Om arbetet som lärare 151
Om slöjdämnets status 152
Vad kan vi lära oss av detta? 152

Makerkultur – huvudets och handens arbete 157
Att vara en maker 160
Motkraft till masskonsumtion 162
Vem är en maker? 163
Automatisering och digitalisering 166
Slöjden – att lära genom att skapa 169
Ett makerspace i varje skola 171

Information

Vikt 0.40 kg
Bokbindning

Mjuka pärmar

Sidor

176

Utgivning

15 december 2017

Recension

Martina Rylander Lundström är redaktör för antologin Slöjd i en digital skola. Boken lyfter skolämnet slöjd och visar hur aktuellt det är i dagens skola och i mötet med digitaliseringens påverkan på allt vi gör.

Varför boken fångade mitt intresse
Boken kom bokstavligt talat som ett brev på posten! Hösten 2018 träder en ny reviderad kursplan i kraft och alla lärare måste förhålla sig till de nya skrivningarna om digital kompetens. Det handlar inte om att all undervisning ska ske med digitala verktyg men det handlar om ett förhållningssätt till digitaliseringens påverkan på allt vi gör.

För lärare i slöjd innebär till exempel förändringarna i kursplanen att eleverna i åk fyra ska ges möjlighet att använda digitala verktyg för att göra skisser och att dokumentera arbetsprocesser. I kursplanen finns numera också skrivningar som handlar om hur material kombineras med digital teknik. Vad innebär detta för mig och mina elever i slöjdundervisningen? Vad har andra gjort? Finns kompetensen och vem ska fortbilda oss?

I december publicerades en ny antologi från Lärarförlaget. Den handlar om slöjd i en digital skola utifrån olika infallsvinklar. Syftet med antologin är att lyfta skolämnet slöjd och visa hur aktuellt ämnet är i dagens skola. De reviderade styrdokumenten ställer högre krav på lärares undervisning och de skolor och kommuner som ännu inte satsat tillräckligt mycket kommer att behöva investera både i teknik och på att fortbilda lärare så att eleverna får den undervisning de har rätt till.

Bokens utgångspunkt
All undervisning måste inte vara digital. Men alla lärare har ett ansvar att följa med sin tid och skapa sig en förståelse för vad det innebär att vara medborgare i dagens samhälle.

Det är utgångspunkten för antologin Slöjd i en digital skola. Redaktören Martina Rylander Lundström, själv legitimerad lärare i slöjd och svenska, har samlat lärare och forskare för att i nio kapitel ge olika perspektiv på hur skolämnet slöjd berörs – och kan berikas – av den pågående digitaliseringen.

Boken innehåller flera inspirerande exempel på hur digitala verktyg och teknik kan användas i undervisningen. Eller vad sägs om interaktiva brädspel, kläder som lyser eller fågelholkar som larmar när äggen har kläckts? Men boken fördjupar också diskussionen om ämnets roll i dagens skola – och i framtidens.

Tankar framåt
Följande tre kapitel i boken gav mig intressanta tankar framåt i min utveckling av undervisningen i slöjd:

Läroplanen öppnar för nya möjligheter
Agneta Hedenström och Peter Parnes. Grundade Luleå Makerspace 2013. De hoppas att den reviderade läroplanen ska leda till ökade möjligheter till samarbete mellan slöjden och andra ämnen i skolan. Att ge eleverna uppgifter och utmaningar som finns i ett verkligt sammanhang ökar elevernas motivation att lära. Makerspace- skapa.how

Här har författarna publicerade ”recept” för att inspirera lärare som vill ta skapandet in i klassrummet. Recepten har en tydlig koppling till läroplansmålen och förmågorna.

Programmering som en möjlighet i slöjden
Linda Mannila. Leder utbildningsprojekt och fortbildningsinsatser kring programmering i bland annat slöjd för år 3-9 i Finland. Slöjd 2.0. Inspiration från Linda och förslag på utvecklingsprojekt som gjorts i Finland;

”Vad blinkar på dig?” Årskurs 4-6 kombinerade sybara komponenter (mikrokontrollern Arduino Gemma, lysdioder, ledande tråd), mjuka material med 3D- utskrifter och programmering.

Makerkultur- huvudets och handens arbete
Carl Heath senior forskare vid Research Institutes of Sweden. Han inleder med frågan: På vilket sätt skapar digitaliseringen av samhället nya möjligheter och behov av kunskap när det gäller digital teknik som material och som innehåll i skolan?

Han beskriver vidare att makerkulturen i ett mer filosofiskt perspektiv står på flera ben. Synen på det egna skapandet i relation till hållbar utveckling bör få en mer central roll. Makerkulturen väcker frågor kring förnybarhet, att kunna reparera, återbruka och återvinna. Med framåtblickande skolledare som vågar satsa på slöjd också i budgeten, lärarens passion för ämnet och uthållighet finns det goda möjligheter att utveckla slöjden.

En läsvärd bok
Hoppas att du som finner skolutveckling och slöjd intressant läser boken. Jag upplevde den som mycket givande!

Jenny Appelvik
Slöjdlärare på Lackarebäcksskolan, årskurs 3-6

Du gillar kanske också…