Slöjd i en digital skola

230 kr

Läs ett smakprov

Martina Rylander Lundström (red), 2017

ISBN: 9789188149190 Kategorier: ,

Innehåll

 

Martina Rylander Lundström

Slöjd i en digital skola

All undervisning måste inte vara digital. Men alla lärare har ett ansvar att följa med sin tid och skapa sig en förståelse för vad det innebär att vara medborgare i dagens samhälle.

Det är utgångspunkten för antologin Slöjd i en digital skola. Redaktören Martina Rylander Lundström, själv legitimerad lärare i slöjd och svenska, har samlat lärare och forskare för att i nio kapitel ge olika perspektiv på hur skolämnet slöjd berörs – och kan berikas – av den pågående digitaliseringen.

Boken innehåller flera inspirerande exempel på hur digitala verktyg och teknik kan användas i undervisningen. Eller vad sägs om interaktiva brädspel, kläder som lyser eller fågelholkar som larmar när äggen har kläckts? Men boken fördjupar också diskussionen om ämnets roll i dagens skola – och i framtidens.

Innehåll

Förord

Inledning

Slöjd och tanken om bildning
Om bildning
Att öva förmågor genom att slöjda
Det naturliga skapandet
Öva tålamod, mod och uthållighet
Dynamiskt mindset
Att mäta lärande
Bildning i ett målstyrt system
Lära för livet

Läroplanen öppnar för nya möjligheter
Nationell digitaliseringsstrategi och reviderad läroplan
Möjligheter med skaparkultur i skolan
Digitalt skapande
Inspiration för digitalt skapande
Från inspiration till progression
Programmering som en möjlighet i slöjden
Nya verktyg, arbetssätt och material

Programmering som ett nödvändigt inslag
Programmering som en del av slöjden i Finland
Hur åstadkomma detta i praktiken?
Vad blinkar på dig?
Vad *** när det ***?
Gör ett interaktivt brädspel
Hur komma igång som lärare?

Skapande i slöjd med digitala material
Gränsöverskridande material
Slöjd finns i alla ämnen
Mentala och fysiska rum för skapande
Ett entreprenöriellt värdeskapande förhållningssätt
Ett ständigt lärande

Slöjdfilmer som extra lärare
Olika sorters filmer
Den viktiga förförståelsen
Att komma igång med slöjdarbetet
Individualisering i slöjdsalen
Föremålens estetiska uttryck
Att tänka på vid filmandet
Bloggen som samlingsplats
Likheter med flippat klassrum
Extra lärare i slöjdsalen

Samarbete över gränserna
Första lektionstillfället
Vernissage och utvärdering
Samarbete med teknikläraren
Att sy elektriskt
Datorn som dokumentationsredskap
Att våga lite mer

Inte bara smörknivar i slöjdundervisningen
Perspektiv på samtiden
En debatt som tog fart
Utveckla kompetenser i slöjden
Samtida utmaningar för skolslöjden
Slöjd – ett omtyckt skolämne
Digitaliseringens inverkan på slöjdämnet
Slöjdämnets relevans i dagens skola
En skola med mätbara resultat

En digital anslagstavla för lärare i slöjd
Digitalisering
Utveckling genom gemenskap
Innehållet i inläggen varierar
Om skolämnet slöjd
Om fenomenet slöjd
Om Nationellt centrum för slöjdutbildning
Utbyte av erfarenheter
Om undervisning i slöjd
Om digitala verktyg
Om skolor och kommuner
Om arbetet som lärare
Om slöjdämnets status
Vad kan vi lära oss av detta?

Makerkultur – huvudets och handens arbete
Att vara en maker
Motkraft till masskonsumtion
Vem är en maker?
Automatisering och digitalisering
Slöjden – att lära genom att skapa
Ett makerspace i varje skola

Information

Vikt 0.40 kg
Bokbindning

Mjuka pärmar

Sidor

176

Utgivning

15 december 2017

Recensioner

Boken består av texter som belyser slöjdämnet utifrån olika perspektiv, men med samma fokus – att försöka förstå slöjdens roll i vår samtid. Texterna är skrivna av lärare, forskare och skolledare, en del med en tydlig bakgrund och erfarenhet av skolslöjden, andra inte.

Texterna ger ett spretigt intryck, både vad det gäller kvalitet och riktning. Några av texterna går tillbaka historiskt för att väga det mot bildning och kunnande i vår tid. Andra kastar oss in i programmeringens och makerkulturens värld, något som kan te sig främmande, men spännande. Några ser på slöjden som en möjlighet för eleverna att välja fritt, me­dan andra är tydliga med att forma ramar och menar att valfriheten kan ha ett pris.

Den avslutande texten i boken lyckas dock knyta ihop säcken. Skribenten för ihop makerkulturen med skolkulturen och ser stora möjligheter i att kombinera de analoga materialen med olika sorters digitala material. Fokus placeras här snarare på metod och hantverk än på material. Här diskuteras också prioriteringen av slöjdämnet ur ett budgetmässigt perspektiv, med adress skolledare.

Jag ser boken som en möjlighet till diskussion om den egna verksamheten, om hur förutsättningarna för lärande ser ut i salen. Även om hur arbetet kan utvecklas mot digitalisering, både när det gäller dokumentation, inspiration och material.

Titeln på boken är missvisande, inget tyder på att skolan kommer att bli digital. Utvecklingen handlar snarare om att ge skolan, och framför allt skolslöjden, en ytterligare dimension för lärandet genom digitalisering och digital teknik.

Sarah Rangstrand Hjort, Tidningen Uttryck 2 maj 2018

 

 

Martina Rylander Lundström är redaktör för antologin Slöjd i en digital skola. Boken lyfter skolämnet slöjd och visar hur aktuellt det är i dagens skola och i mötet med digitaliseringens påverkan på allt vi gör.

Varför boken fångade mitt intresse
Boken kom bokstavligt talat som ett brev på posten! Hösten 2018 träder en ny reviderad kursplan i kraft och alla lärare måste förhålla sig till de nya skrivningarna om digital kompetens. Det handlar inte om att all undervisning ska ske med digitala verktyg men det handlar om ett förhållningssätt till digitaliseringens påverkan på allt vi gör.

För lärare i slöjd innebär till exempel förändringarna i kursplanen att eleverna i åk fyra ska ges möjlighet att använda digitala verktyg för att göra skisser och att dokumentera arbetsprocesser. I kursplanen finns numera också skrivningar som handlar om hur material kombineras med digital teknik. Vad innebär detta för mig och mina elever i slöjdundervisningen? Vad har andra gjort? Finns kompetensen och vem ska fortbilda oss?

I december publicerades en ny antologi från Lärarförlaget. Den handlar om slöjd i en digital skola utifrån olika infallsvinklar. Syftet med antologin är att lyfta skolämnet slöjd och visa hur aktuellt ämnet är i dagens skola. De reviderade styrdokumenten ställer högre krav på lärares undervisning och de skolor och kommuner som ännu inte satsat tillräckligt mycket kommer att behöva investera både i teknik och på att fortbilda lärare så att eleverna får den undervisning de har rätt till.

Bokens utgångspunkt
All undervisning måste inte vara digital. Men alla lärare har ett ansvar att följa med sin tid och skapa sig en förståelse för vad det innebär att vara medborgare i dagens samhälle.

Det är utgångspunkten för antologin Slöjd i en digital skola. Redaktören Martina Rylander Lundström, själv legitimerad lärare i slöjd och svenska, har samlat lärare och forskare för att i nio kapitel ge olika perspektiv på hur skolämnet slöjd berörs – och kan berikas – av den pågående digitaliseringen.

Boken innehåller flera inspirerande exempel på hur digitala verktyg och teknik kan användas i undervisningen. Eller vad sägs om interaktiva brädspel, kläder som lyser eller fågelholkar som larmar när äggen har kläckts? Men boken fördjupar också diskussionen om ämnets roll i dagens skola – och i framtidens.

Tankar framåt
Följande tre kapitel i boken gav mig intressanta tankar framåt i min utveckling av undervisningen i slöjd:

Läroplanen öppnar för nya möjligheter
Agneta Hedenström och Peter Parnes. Grundade Luleå Makerspace 2013. De hoppas att den reviderade läroplanen ska leda till ökade möjligheter till samarbete mellan slöjden och andra ämnen i skolan. Att ge eleverna uppgifter och utmaningar som finns i ett verkligt sammanhang ökar elevernas motivation att lära. Makerspace- skapa.how

Här har författarna publicerade ”recept” för att inspirera lärare som vill ta skapandet in i klassrummet. Recepten har en tydlig koppling till läroplansmålen och förmågorna.

Programmering som en möjlighet i slöjden
Linda Mannila. Leder utbildningsprojekt och fortbildningsinsatser kring programmering i bland annat slöjd för år 3-9 i Finland. Slöjd 2.0. Inspiration från Linda och förslag på utvecklingsprojekt som gjorts i Finland;

”Vad blinkar på dig?” Årskurs 4-6 kombinerade sybara komponenter (mikrokontrollern Arduino Gemma, lysdioder, ledande tråd), mjuka material med 3D- utskrifter och programmering.

Makerkultur- huvudets och handens arbete
Carl Heath senior forskare vid Research Institutes of Sweden. Han inleder med frågan: På vilket sätt skapar digitaliseringen av samhället nya möjligheter och behov av kunskap när det gäller digital teknik som material och som innehåll i skolan?

Han beskriver vidare att makerkulturen i ett mer filosofiskt perspektiv står på flera ben. Synen på det egna skapandet i relation till hållbar utveckling bör få en mer central roll. Makerkulturen väcker frågor kring förnybarhet, att kunna reparera, återbruka och återvinna. Med framåtblickande skolledare som vågar satsa på slöjd också i budgeten, lärarens passion för ämnet och uthållighet finns det goda möjligheter att utveckla slöjden.

En läsvärd bok
Hoppas att du som finner skolutveckling och slöjd intressant läser boken. Jag upplevde den som mycket givande!

Jenny Appelvik
Slöjdlärare på Lackarebäcksskolan, årskurs 3-6

Du gillar kanske också…