Elever som utmanar oss

278 kr

Läs ett smakprov

Veronica Gustafsson, 2019

Beskrivning

Elever som utmanar oss –  hitta lösningar som fungerar

Isa har svårt att samarbeta och hamnar ofta i konflikter. För Sally är det en utmaning att hantera intryck och att koncentrera sig på sådant som inte intresserar henne. Eli får ofta höra att han är ostrukturerad och slarvig.

”Alla individer är unika. Alla elever är unika. Vi som jobbar i skolan vet att merparten av våra elever är mottagliga för det skolsystem vi har i dag och de anpassar sig väl efter de förväntningar som finns på dem. Denna bok handlar uteslutande om de elever som utmanar oss som lärare, men som framför allt utmanar vårt skolsystem – de som håller oss vakna om nätterna, men som i slutänden gör oss till bättre pedagoger.”

Veronica Gustafsson är lärare, specialpedagog och föreläsare. Hon vill öka medvetenheten om hur nedsatta exekutiva förmågor som motivation, impulskontroll och initiativförmåga påverkar elevernas skolvardag. I boken visar hon hur lärare i grundskolans verksamheter kan bemöta sina elever för att  kompensera och stötta. 

Hennes egna erfarenheter varvas med teori och forskning. Det gör boken användbar, både för den enskilda läraren och för diskussioner i arbetslaget samt med elevhälsan.

Innehåll

Förord
Inledning
Kapitel 1: Våra exekutiva förmågor
Kapitel 2: Skolans uppdrag
Kapitel 3: Hur lyckas vi med inkludering?
Kapitel 4: Extra anpassningar, särskilt stöd och batteritid
Kapitel 5: Användbara modeller
Kapitel 6: Elevhälsan
En kort sammanfattning
Litteratur

Mer information

Vikt 0.204 kg
Bokbindning

Mjuka pärmar

Sidor

120

Utgivning

6 december 2019

Utlåtanden

”Utifrån sin egen praktik som lärare visar Veronica läsaren sina erfarenheter av att skapa situationer och lärande genom empati och en ständig nyfikenhet. Initierat beskrivs de funktioner som är nödvändiga för att kunna förstå misslyckanden och vad som är viktigt för att åstadkomma en lyckad skolgång.” 

David Edfelt, leg psykolog och författare

 

”En superbra ”hands on”-bok som jag verkligen skulle rekommendera till någon som vill ha mer kunskap om arbetet med elever som utmanar oss”.

Cecilia Lind, specialpedagog

Recension BTJ

BTJ-logga, Bibliotekstjänst.

Gustafsson, Veronica
Elever som utmanar oss
Publiceras i BTJ-häftet nr 3, 2020.
Lektör Marianne Ericson

Recension
Veronica Gustafsson är lärare, specialpedagog och föreläsare. I Elever som utmanar oss varvar hon egna erfarenheter med teori och forskning. Författaren använder sig av fyra fiktiva elever när hon beskriver olika situationer i skolan. Dessa elever har så stora problem att det är en utmaning att undervisa dem på samma sätt som resten av klassen. Gustafsson vill öka pedagogernas medvetenhet om hur t.ex. minskad impulskontroll eller initiativförmåga påverkar elevernas vardag.

Hon visar exempel på hur bristande generaliseringsförmåga kan vara ett stort problem när man upplever varje situation som ny, när man inte tar med sig tidigare erfarenheter. Den problematiska och viktiga frågan om inkludering diskuteras i boken. Gustafsson reder ut begreppen extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram på ett bra sätt. Jag tycker överlag att boken är värdefull och kan ligga till grund för diskussioner i många skolor. Den är intressant och välskriven.

Helhetsbetyg: 4

Blogginlägg, Stockholm, stad

Att bli utmanad är stimulerande eller i alla fall för många. I flera olika kartläggnings- och bedömningsverktyg understryks vikten av att lärare utmanar sina elever. Givetvis utifrån den nivå de befinner sig på. Utmana kan betyda olika saker. Det kan handla om att lära sig något nytt. Den kan innebära att lära sig något som är svårare i betydelsen att det är mer abstrakt, mer okänt, något man har svårt för och/eller något man vanligtvis inte är intresserad av. Det kan förstås även handla om arbetsformer och upplägg.

Sällan talar vi om att även vi lärare ska utmanas. Jag har precis läst en bok som handlar om elever som utmanar oss. Detta är också titeln på boken. Författare är Veronica Gustafsson, lärare och speciallärare.

Boken Elever som utmanar oss handlar om de elever som på olika sätt utmanar oss lärare. Elever som på ett eller annat sätt kräver att jag som lärare tvingas fundera över hur jag ska lägga upp undervisningen för att hen ska nå målen, lära sig det jag planerat att eleven ska lära sig eller kanske överhuvudtaget delta i undervisningen,  komma till skolan och/eller inte upplevas störande.

Jag tilltalas av författarens konstruktiva ansats. Uttrycket elever som utmanar oss är genialt särskilt mot bakgrund av att jag som lärare ska utmana mina elever så varför får inte eleverna utmana mig! Fokus ligger på att hitta lösningar som fungerar och återkommande termer (ord) är tillgänglighet, differentiering, samverkan, värdegrund och batteritid.

Redan i inledningen problematiserar Veronica kompensation vs träning; två aktiviteter som utgör viktiga moment i elevers lärande.  Givetvis måste den som lär sig något träna. Det gäller för både barn, unga och vuxna. Det gäller på fritiden likaväl som i skola och utbildning. Ibland räcker det dock inte med att träna. Detta kan vara fallet av många olika anledningar. Veronica problematiserar hur ett träning och träningsprogram kan förorsaka energiförlust, det vill säga leda till att träningen blir kontraproduktiv. Det är i dessa fall det blir intressant att kompensera för att spara energi. Veronica beskriver ett vanligt fenomen där eleven behöver lästräna och därför lägger mycket tid både i skolan och hemma till lästräning. Blir det för mycket tid så kan det leda till energiförluster som i sin tur släcker intresset för läsning och minskad motivation. Med det sagt menar Veronica inte att eleverna ska sluta träna utan att läraren ska ha en medvetenhet och strävan att balansera träning och kompensation.

Det inledande kapitlet handlar om exekutiva förmågor. Vi får lära oss mer om perceptionsstörningar och vad de kan innebära; mentaliseringsförmåga och vad brister i denna betyder för individen samt hur central koherens visar sig i svårigheter att sätta samman detaljer till en helhet. En svagare central koherens visar sig exempelvis i att eleven kan ha svårt att följa en röd tråd i en text eller ett samtal.

Veronica återger också rön från forskning och rapporter. En är Vetenskapsrådets rapport Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Rapporten utgörs av en studie, en metaanalys, av forskning om vilka stödinsatser, arbetssätt/pedagogiska undervisningsmetoder som främjar uppfyllelsen av lärande och kunskapsmål hos elever i behov av särskilt stöd. Främst fem arbetssätt analyserades och dessa var kamratlärande, explicit undervisning, metakognitiva strategier, samarbetslärande samt individuellt lärande. De tre första ger goda effekter. Det betyder att jag som lärare (i min undervisning) ska arbeta med kamratlärande, explicit undervisning och metakognitiva strategier. I boken får jag också exempel på hur jag som lärare kan lägga in detta i undervisningen.

Ett kapitel handlar om extra anpassningar, särskilt stöd och batteritid. Att tala om batteritidger mig en konkret bild av vad de handlar om. Jag har börjat tala om min egen energinivå som vilken batteritid jag har kvar. Ibland har jag mycket och ibland har jag endast lite batteritid kvar och då behöver jag förstås på något sätt ladda mina batterier!

Veronica Gustafsson ger i sin bok en bra bild av de utmaningar jag som lärare kan ställas inför men hon beskriver också utmaningarnas bakgrund och hon ger exempel på verktyg jag som lärare kan använda. Själv har jag en bakgrund som speciallärare och har arbetat i många olika skolsammanhang som vanlig specialundervisning, SU-grupper (särskild undervisningsgrupp), skoldaghem och terapiskola. Boken är framskriven ur ett konstruktivt perspektiv. Ja, läraren möter utmaningar men det finns mycket att göra för att varje elev ska lära sig det vi förväntas lära ut. Det är bara det att jag som lärare ibland måste tänka till lite extra, behöver kunna lite extra och måste anstränga mig lite extra!

Toura Hägnesten, Stockholms stad – Läs- och språksatsningen

Blogginlägg, Pedagog Mölndal

Pedagog MölndalAlla individer är unika. Så inleds boken ”Elever som utmanar oss” av Veronica Gustafsson och inledningen gör att nyfikenheten väcks. För visst är det så, att våra elever är unika vilket är fantastiskt och något man vill uppmuntra. Men i en inkluderande skola kan detta också bli en utmaning. Med boken vill författaren skapa en förståelse hos läraren kring varför elever misslyckas i olika sammanhang, hon vill också visa hur man praktiskt kan stötta sina elever på bästa sätt.

Vikten av goda relationer
Veronica Gustafsson skriver så målande om hur vi pedagoger fungerar vilket uppskattas när man känner att energin är slut och man tycker att man ”har provat allt”. Det är ju våra utmanande elever som gör oss till bättre pedagoger, men det är också dessa som håller oss vakna på nätterna ibland. En relation som både ger oss mycket, men samtidigt tar så mycket ifrån oss.

Jag kan också känna igen mig i hennes beskrivning av sitt egna yrkesliv. Hon har sökt sig till de barn som kräver något mer, något annat – och hon lyfter också fram vikten av att upprätthålla en god relation. Jag har sedan 1,5 år tillbaka läst till speciallärare och har halva utbildningen kvar, jag kommer efter 10 år i förskolans värld få nya utmaningar som lärare på Katrinebergs grundsärskola. Utbildningen har också gett mig en förståelse för hur viktiga relationer är, både med elever och vårdnadshavare. En god relation är tillåtande och respektfull, dialogen är grunden.

Författaren av boken betonar även hur viktigt det är med empati, inte bara inför eleverna utan även inför kollegor. ”Jag måste ha förståelse för att rädsla, skam och skuld letar sig in även i professionen ibland” (s. 8-9). Den goda relationen är ett återkommande tema i boken och Veronica hänvisar till exempel till Ross Greene vars signum är att ett barn gör rätt om de kan. Detta förhållningssätt kan bidra till att det kan skapas en distans mellan elev och lärare, man tar ett avstånd till känslorna som uppstår och försöker hitta andra mer framgångsrika metoder till det som tidigare misslyckats.

Veronica Gustafsson lyfter också fram ett ämne som alltid är en ”het potatis” i diskussioner kring elever i behov av särskilt stöd; diagnoser. Hon menar på att enbart diagnosen säger henne väldigt lite om ett barn, egentligen bara om vilken grund man kan stå på men inget om hur denne eleven fungerar i sin vardag. Veronica tar upp hur viktigt det är med att göra en omfattande och grundläggande kartläggning för att veta vilka insatser som behövs göras samt i vilka sammanhang.

En användbar bok med praktiska exempel
Boken är uppdelad i sex kapitel där författaren ger sin bild av vilka delar som är viktigt i arbetet med dessa elever. I kapitel 1 tar hon upp de exekutiva förmågorna och hur bristen på dessa kan se ut i skolvärlden. Ibland tar Veronica upp några ”fall” där hon beskriver eleven och hur problematiken ser ut för denne i skolan. Dessa exempel kan man mycket väl använda sig av i diskussioner med sitt arbetslag eller elevhälsoteam.

Förutom de praktiska exemplen så är det ibland förstärkt med citat ifrån elever hon mött där det blir väldigt målande bilder av hur skolvardagen faktiskt kan se ut och man blir förvånad av hur olika man kan se på ett fenomen.

Slutsatsen av kapitel 1 är hur viktigt det är att eleven får uppleva framsteg och få höra när hen lyckas med sina mål. Självkänslan stärker våra elever och ger dem en positiv knuff framåt i sitt skolarbete. Vi hjälper inte våra elever när vi berättar för dem vad de misslyckas med och hur detta påverkar omgivningen. Ibland behöver vi se självklarheter som ett sätt att eleven lyckats göra rätt.

Kapitel 2 tar upp skolan som en organisation men och som en plattform där det måste finnas möjlighet till pedagogiska samtal. Skollagen är väldigt tydlig i dessa frågor och här finns inga tveksamheter kring hur ansvaret ser ut för att se till att stöd ges till alla barn. Att skylla på bristande resurser hjälper inte våra elever utan vi får se till att göra så gott vi kan, detta gäller såklart alla i det svenska skolsystemet. Vi behöver vara medvetna om vilka konsekvenser det blir för individen om denne inte uppnår sin potential i skolan, å andra sidan får vi vara med på den fantastiska resan när eleverna kommer till sin fulla rätt och blommar ut – vilken ynnest! Vidare tar kapitlet upp en tillbakablick på elever i behov av stöd och beskriver olika synsätt ur ett historiskt perspektiv.

Inkludering, anpassningar och metoder
I kapitel 3 får vi bekanta oss med begreppet inkludering som kan vara ett svårdefinierat begrepp. Därför menar Veronica Gustafsson att detta begrepp måste diskuteras ute på våra skolor. Man behöver till exempel ställa sig frågan om det räcker med att alla elever befinner sig i samma klassrum för att de ska vara inkluderade? Författaren hänvisar också till ett material ifrån SPSM där man kan värdera sin lärmiljö på olika sätt, detta är något jag varmt rekommenderar och materialet ”Handledning till värderingsverktyg för tillgänglig utbildning” är dessutom kostnadsfritt. Värderingen resulterar sedan i att en handlingsplan skrivs.

Nästa kapitel handlar om hur extra anpassningar/stöd kan se ut rent praktiskt. Här får vi många konkreta exempel vilket uppskattas så att man får något att relatera till. Här möts vi också av ett fantastiskt citat som kan få oss att tänka om i arbetet med dessa elever: ”When a flower doesn’t bloom, you fix the enviroment in which it grows, not the flower.” – Alexander den Heijer. Vidare beskrivs hur man kan genomföra en pedagogisk utredning samt ett eventuellt efterföljande åtgärdsprogram. Exempel på hur dessa två moment kan se ut finns som bilagor längst bak i boken, väldigt uppskattat tycker jag och inspirerande.

Kapitel 5 består av metoder som är mycket användbara när vi möter elever som utmanar oss. Den första metoden är Ross Greenes metod som består av att först göra en kartläggning av elevens nedsatta förmågor och sedan ha ett empatisamtal med eleven för att tillsammans hitta en lösning. Kartläggningen fokuserar på de situationer som är problematiska, man gör också prioriteringar; vilket problem behöver vi fokusera först på? I det efterföljande samtalet ska pedagogen försöka förstå sin elev istället för att försöka förändra sin elev. Det är också viktigt att berätta om pedagogens syn på problemet för eleven och sedan ska man formulera en lösning som alla parter tror på.

En annan metod som beskrivs är sociala berättelser, här hjälper man elever att förstå olika situationer genom att skriva ner dem. Ritprat är en tredje metod som tas upp, här ritar man istället för att prata. Detta används bland annat för att förbereda elever när det finns ett behov för det eller när man behöver förklara en situation som inträffat. När man behöver vara ännu tydligare eller om eleven är lite äldre kan man använda sig av ett seriesamtal, ett samtal som äger rum i serierutor med hjälp av tecknade figurer. Detta samtal görs tillsammans med eleven.

Skolresultat och psykisk hälsa
Hur hänger folkhälsan ihop med skolresultat? Det får vi bekanta oss med i kapitel 6, här tas forskning upp som visar att skolresultat hänger ihop med barn och ungdomars psykiska hälsa. Tyvärr visar forskning också att den psykiska ohälsan ökar bland våra barn och denna hälsan hänger starkt ihop med om barnet klarat en grundskoleutbildning och gymnasieutbildning. Detta ger oss en stor motivation till att stödja våra elever, framtiden! Kapitlet beskriver även hur en fungerande elevhälsa ser ut och vilka bitar som behöver finnas på plats. Viktiga bitar är till exempel samverkan och ett systematiskt kvalitetsarbete.

En bok för alla skolformer
Sammanfattningsvis rekommenderar jag boken till alla pedagoger i alla skolformer. Den är lättläst och med mycket praktiskt innehåll som gör att man koppla ihop till teori eller sin egen praktik. Man kan till exempel läsa ett kapitel i taget i sitt arbetslag och använda som diskussionsunderlag. Det kan också vara ett viktigt samtalsunderlag på arbetsplatsträffar eller i andra sammanhang där medarbetare och chef möts. Jag skulle dock vilja lägga till en sak i textens titel: ”Elever som utmanar oss – och utvecklar oss”. Det är så jag känner, dessa härliga barn som ger oss så mycket tillbaka!

Erika Ringström
Lärare Katrinebergs grundsärskola

 

Du gillar kanske också…

E-post
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Ta del av erbjudanden och nyheter i mejlen