Har ni bara gruppundervisning i din skola eller även 1:1 undervisning?

Vi har en kombination av arbetsmetoder där vi varierar helklass, grupp, par och enskilt arbete. Vi har också elever som får i sin undervisning stöd av en direktpedagog. Så för att svara på din fråga, ungefär 90 % av vår undervisning bygger på gruppundervisning under ledning av klasslärare med stöd av resurser i klass.

Vilka vidareutbildningar bland lärare/elevassistenter kan du se har varit de mest givande och bidragit till den elevsyn ni nu har på skolan?

Jag upplever att vårt kollegiala lärande tillsammans, där vi i strukturerade former har problematiserat "vårt hur" i olika perspektiv har haft en stor bidragande orsak till vår elevsyn. En annan satsning som vi gjort nyligen var att arbeta kring värdeskapande lärande tillsammans med Maria Wiman som har fördjupat och inspirerat oss med nya kunskaper kring hur vi kan arbeta värdeskapande och tänka kring elevsyn.  

Vad är det bästa du har med från speciallärarutbildningen och vad var minst bra och behöver ändras?

Speciallärarutbildningen var den bästa utbildning jag har gått! Det gav allra mest när vi hade året med fördjupning mot specialiseringen. Innehållsmässigt gav utbildningen många redskap i hur vi kan tänka för att skapa ett kunskapsfokuserat arbetssätt. Jag bär med mig den didaktiska frågan "vad är det man kan, när man kan?" I detta hade jag önskat mer fördjupning i vår relation till huret för att få förankring i vad jag som enskild pedagog behöver göra för att nå ständig progression. Rent konkret: mer problematisering av vår syn på människan och intellektuell funktionsnedsättning.

Skulle även önska att du utvecklar begreppet "lärmiljö" för ämnesområdeselever. Hur tycker du att en gynnsam lärmiljö kan se ut?

Denna fråga var bra, och svår att svara på kortfattat. Jag tänker att alla elever, behöver få möjlighet i sin lärmiljö till utmaning och socialt utbyte med jämnåriga. Lärmiljön behöver anpassas så vi skapar möjligheter till lärande. Med anpassningar tänker jag att vi behöver vara noga med att utvärdera och ta oss till nästa steg för att nå självständig och ökade kunskaper och färdigheter för livet. Med andra ord inte ha ett statiskt förhållningssätt i vår utformning av lärmiljön.

Det ställer en också en förväntan på att vi behöver skapa en plattform för användandet av kommunikation och att lösa problem tillsammans. En gynnsam lärmiljö är av sådan karaktär att den skapar förutsättningar för det. Alla behöver utveckla förmågan att möta samhället och förändringar i livet. Jag förespråkar generellt ett öppet klimat i verksamheter, där vi kan få tillfällen till spontana möten, så öppna upp klassrumsdörren. Låt elever mötas spontant!