Du nämnde att man kan utse en specifik person, en samordnare, i relation till en elev som inte är i skolan. Vem kan det vara? Tänker att det kan vara svårt att få klasslärarens eller mentorns tid att räcka till.

Det är helt rätt att lärare ofta har svårt att få tiden att räcka till så det är klokt att tänka till. Jag brukar säga en vettig vuxen, det kan vara en socialpedagog, fritidsledare, elevassistent eller liknande. Ibland har vi anställt någon tillfälligt endast för detta syfte och då sökt person med liknande intresse som eleven. Det viktigaste är att man tänker att det ska vara samma person så länge stödet behövs för risken är om man byter att det blir bakslag. Ytterligare en besvikelse/misslyckande så steget bakåt kan bli för stort. 

 

Vilka krav har vi på oss att bedriva hemundervisning när vi har en hemmasittare? Finns det nackdelar med hemundervisning?

Det finns inga så tydligt utskrivna krav utan det är texten nedan man har att förhålla sig till. Det krävs samtycke av elev och vårdnadshavare till elev under 18 år för att särskild undervisning i hemmet ska få ske. Hemundervisning är ett begrepp som inte finns i lagen. Nackdelar som jag ser är två viktiga, det ena är att se på vad det gör med eleven om det som skapar obehag hos eleven (ev skola) kommer in i hemmet men det jag som rektor ser som mest problematiskt är arbetsmiljöfrågan för min personal. Den risk och utsatthet som kommer av att arbeta i den miljön, i någons hem. Finns vårdnadshavare eller annan vuxen på plats?  

 

Skollagen: Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Elever som inte vårdas på sjukhus, men som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid, har rätt till särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. Särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats är inte en del av skolväsendet utan utgör en särskild utbildningsform. Det innebär att sådan undervisning aldrig kan vara en del av utbildningen i exempelvis grundskolan eller gymnasieskolan. Särskild undervisning anordnas som ersättning för den undervisning i skolan som eleven skulle ha deltagit i om eleven inte hade varit sjuk. Särskild undervisning är inte heller en form av särskilt stöd, och beslut om sådan undervisning tas inte inom ramen för ett åtgärdsprogram. Distansundervisning som får ges som särskilt stöd utgör inte heller särskild undervisning. Begreppet ”hemundervisning”, som ibland används i dagligt tal, finns inte i skollagstiftningen.

Särskilda utbildningsformer omfattas bara av gemensamma bestämmelser i skollagen om det står uttryckligen i lagtexten. Det innebär att en stor del av skollagen inte är tillämplig vid särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. En del bestämmelser är dock tillämpliga, exempelvis att barnets bästa ska vara utgångspunkt och bestämmelserna om huvudmannens skyldighet att förebygga och motverka kränkande behandling.

Källor: 1 kapitlet 1-2 och 10 §§, 6 kapitlet 1 §, 22 kapitlet 5-8 §§, 24 kapitlet 20 § skollagen.

Det är huvudmannen för den skola som eleven i vanliga fall går i som ska anordna särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats för en elev som har rätt till sådan undervisning.

Källa: 24 kapitlet 22 § skollagen.

 

 

Hur många procents frånvaro, som riktlinje, tänker vi som "tidig upptäckt"?

10%

Som jag ser det bör man ha en frånvaropolicy med en närvarohantering som gör att man agerar på något sätt redan redan vid första frånvarotillfället och att man sedan har en rutin för när, vad och hur man agerar på olika ska steg. Det finns kommuner/huvudmän som har 20% som gräns för när man måste rapportera till huvudman, nämnden eller liknande. Det viktigaste är att man reagerar och har rutiner för vad man gör på vägen så man inte väntar med det till den gräns man satt.

När jag pratar om tidig upptäckt av svårigheter för snabbt insatta åtgärder pratar jag om svårigheter i skolan som kan leda till att en elev senare får frånvaro som ex läs- och skrivsvårigheter.

 

 

En del skolor i vår kommun har startat Närvaroteam, hur ser du på fördelarna eller nackdelarna kring att man utser några som ansvarar kontra att det är de pedagoger som arbetar närmast eleven?

Jag har sett både god och mindre bra exempel på kommunövergripande närvaroteam. Fördelen är att det förhoppningsvis finns stor kompetens samlad i en grupp som då kan stödja skolorna i deras arbete med och kring eleven. Utmaningen blir när det blir så att skolan och pedagogerna närmast tror att närvaroteamet är istället för dem, att de ska göra jobbet, det funkar sällan. Det är personalen på plats på skolan som måste etablera relation med eleven. Om ett närvaroteam jobbar direkt med eleven måste det vara otroligt genomtänkt hur man slussar över till skolan. Jag tycker ett sådant team mera ska ha en handledande roll för det är sällan jag sett kommuner eller andra huvudmän ha ekonomi att fortsätta låta teamets medlemmar jobba över tid med elever. 

 

 

Jag tänker mig att man inte bara arbetar med eleven utan också med vårdnadshavare. Vad är viktigt att tänka på då?

Du har helt rätt. Det viktiga är att jobba på relation och bygga förtroende. Visa respekt för vårdnadshavare och deras bild, visa tilltro till deras förmåga som vårdnadshavare. Få dem att känna sig viktiga i detta arbete. Var noga med information och delaktighet. Ställ frågor. Ta bort skuld och skam. Visar det sig som det händer att det kan vara att en vårdnadshavare försvårar ert arbete, försök då istället att bara jobba med eleven.  

 

 

Har du råd att ge kring i vilket stadie som det är läge att korta ner skoldagarna om man identifierat tidiga tecken på att eleven tenderar att stanna hemma från skolan. När eleven uttrycker att den inte orkar. Eller är det fel att korta ner dagarna?

Det viktigaste är att de föregås av en ordentlig kartläggning. När det är gjort så slutar det oftast med att man inte kortar dagarna utan att man arbetar så att eleven ska orka. Tillgänglighet handlar just om detta. Dålig jämförelse kanske men vi tar inte en värktablett bara om vi har en trasig tand utan vi lagar tanden, annars kommer värken tillbaka när tabletten verkat ur. Så ta reda på VAD det är som gör att eleven inte orkar och fundera och diskutera sedan HUR ni kan avhjälpa detta. 

Man kan inte säga vid vilken ålder det är lämpligt då varje elev och situation är unik men en tumregel är att ju tidigare man tar bort saker ju mer begränsar man elevens möjligheter att senare klara helheten om/när den mår/fungerar bättre. 

 

 

Jag upplever ofta att vi tappar eleven mer efter att vi erbjuder anpassat schema. Finns det någon forskning kopplat till detta?

Jag vet ingen sådan forskning men har genom åren sett många exempel på det och när så sker ser jag ofta några typiska och tydliga orsaker. Det ena är att man anpassat utan att eleven varit tillräckligt delaktig, det andra är att det blir ett för eleven dåligt schema med håltimmar eller "meningslös" utfyllnadstid. Det är viktigt att elev förstår syfte och mål och kopplingen till hur det ska hjälpa eleven att klara skolan.