Om att äta snö... och glass
Många barn älskar att äta snö. Kylan känns så skön i munnen. Det är en lek – munnen är ett av våra första sätt som människor att forma kunskap, det är därför bebisar alltid stoppar saker i munnen som ett sätt att förstå världen.
Vi vuxna säger ofta till barnen att inte äta snö eftersom det finns risker med att äta smutsig snö.
Istället för att säga nej kan vi erbjuda barnen att äta ”säker” snö, för när vi vänder ryggen till kommer de ändå att skotta in snö i munnen. Om det inte finns någon ren snö kan vi frysa vatten (eller något annat) för att göra is, eller riva is, göra hemgjord glass eller något annat.
Här nedan finns ett experiment som beskriver hur en lätt kan göra hemgjord glass.
Suzanne Axelsson har skrivit boken Riskfylld lek och undervisning.
En bok för pedagoger i förskola, fritidshem och skola.
Det viktigaste är att kunna möta barnen lekbehov på ett säkert sätt och att inte tillåta sina personliga åsikter att driva deras lek in i något gömställe, vilket kan resultera i en farlig eller mindre säker lekupplevelse.
Hemgjord glass
Tid
10 – 20 minuter
Nyckelbegrepp
kemi, frysning, faser av materia, lösningar, fryspunktssänkning, emulsion, blanda
Material
Mätskedar
Mätkopp
Socker, mjölk/vispgrädde (eller veganskt alternativ), vaniljextrakt
(slå upp ett recept eller designa ditt eget)
Salt
Isbitar
2 små förslutbara påsar
1 stor förslutbar påse
Vantar eller en liten handduk
Timer eller klocka (om ni vill mäta tiden)
Instruktioner
Fyll den ena lilla påsen med dina glassingredienser. Lägg den sedan i den andra lilla påsen och förslut väl.
Tillsätt 5 dl isbitar och ½ dl salt i den stora påsen.
Placera påsen med glassingredienserna inuti den stora påsen och förslut den.
Skaka påsen i cirka 5 minuter, kontrollera ingrediensernas konsistens.
Använd handduken/vantar för att förhindra att händerna blir för kalla.
Njut av glassen.
Varför?
Is måste absorbera energi för att smälta, vilket förändrar vattnets fas från fast till vätska. När vi använder is för att kyla ingredienserna till glass, absorberas energin från ingredienserna och från den yttre miljön, till exempel barnens händer som skakar påsen. När vi tillsätter salt sänker det isens fryspunkt, så att ännu mer energi måste tas upp från omgivningen för att isen ska smälta. Detta gör isen kallare än vanligt, vilket är hur glassen fryser.
Flingsalt eller salt med stora kristaller, istället för de små kristallerna i bordssalt, tar längre tid att lösas upp i vattnet runt isen, vilket möjliggör en jämnare kylning av glassen.
Ytterligare experiment kan göras med att göra samma procedur men utan salt i isen, olika sorters salt, olika sorters ingredienser.
Observera att mängden glass är liten, så antingen är barnen nöjda med en liten smakbit, eller så kan ni göra flera samtidigt.
Om författaren, Suzanne Axelsson:
Suzanne Axelsson har mer än 25 års erfarenhet inom förskola som pedagog, rektor och skolchef. Hon är också internationell pedagogisk konsult samt förskollärareutbildare vid Stockholms universitet. Hennes specialområden är lyssnande, filosofi med barn och Indigenous Knowledge. Hon vägleder även arbete med att skapa miljöer för demokratiskt lärande och lek.
Lek, lyssnande, neurodiversitet, hållbarhet och mycket mer skriver Suzanne om på sin blogg, Interaction Imagination, och håller i facebookgruppen "The Original Learning Approach".
