Page 9

Smakprov Yrkeskandidatens mångfald

bildning: skolförlagd utbildning och gymnasial lärlingsutbildning. I båda fallen utgör arbetsplatsförlagt lärande (apl) en del av utbildningen, där gymnasieskolorna har ansvaret för elevernas utbildning i samarbete med arbetsplatserna. På en rad punkter har det visat sig att de lärlingsråd som har ansvaret för att främja lärlingsutbildningarnas kvalitet ger en splittrad bild över hur de uppfattar sitt ansvar (Lemar & Olofsson, 2010). Yrkesämnenas kunskapsbas med influenser från gymnasieskolan och från ett mångfacetterat arbetsliv ger avtryck i lärlingsutbildningarnas ämnesinnehåll, arbetsmetoder, bedömning av elevernas lärande och uppföljning. Ansvariga aktörers skilda kompetenser och förhållningssätt, snarare än en stringent utbildning, kan bli avgörande för elevens lärande. Att yrkeslärare från och med 2010 inte behöver ha lärarutbildning för att, utan tidsbegränsning, anställas i skolan innebär att lärare och handledare utan formell utbildning i frågor kring bedömning och betygsättning, kommer att ha ett gemensamt ansvar att sätta betyg på yrkeselevers prestationer. Det pekar på en tredje aspekt som är viktig att studera: vad som bedöms och hur bedömningarna går till i skola och arbetsliv. Inte minst aktualiseras forskning om bedömning inom yrkesutbildning av en ny betygsskala och nya kunskapskrav. I relation till traditionella skolämnen har ämnesdidaktisk forskning utvecklats över tid, medan intresset för yrkesdidaktik i allmänhet har varit lågt och frågor om yrkesdidaktik i huvudsak representerats av tyska studier, där framför allt Felix Rauner (Bannwitz & Rauner, 1993; Rauner, 2006) varit inflytelserik sedan 1980-talet och på senare tid även norska forskare som Hilde Hiim och Else Hippe (Hiim, 2014, 2015; Hiim & Hippe, 1991, 2001). Det finns emellertid exempel på tidiga förespråkare för att skolan inte enbart ska ta ansvar för allmänna skolämnen. Frans Peter von Knorring (1857) skrev om behovet av ”ensaksskolor” efter folkskolan för yrken som husbyggare, sjöman med flera. Georg Kerschensteiner (1911) skrev likaså om behovet av annat än boklig bildning och han förespråkade därför en arbetsskola som även ansvarade för yrkesutbildning – till exempel har Philipp Gonon (2009) skrivit om hans betydelse i relation till yrkesutbildningen i Europa. I Ryssland fanns Pavel Blonskij (1919/1973) och Lev Vygotskij (1926/1999) som också förespråkade en arbetsskola där yrkesutbildning för ungdomar utgjorde en del. Den tekniska utvecklingen och industrialiseringen skapade behov av andra kunskaper än dem den introduktion 17


Smakprov Yrkeskandidatens mångfald
To see the actual publication please follow the link above