Page 14

Smakprov Yrkeskandidatens mångfald

Den egna reflektionen är betydelsefull och behövs för att sätta ord på elevens upplevelser vid apl. När reflektionen sker tillsammans med andra kan det medföra att den egna reflektionen får nya infallsvinklar, samtidigt som det skapar möjlighet till lärande genom att ta del av andras erfarenheter och tankar (Ekebergh, 2015). Ett vanligt sätt att ha kontakt mellan elever, lärare och handledare under apl är dagboks- eller loggskrivande, vilket inte alltid upplevs som konstruktivt och utvecklande (Wegener, 2014). Reflektion vid apl sker oftast individuellt eller tillsammans med handledare och lärare i ett sammanhang utanför själva arbetsplatsen. Reflektionen kan upplevas som mer angelägen om den får ske i direkt anslutning till händelser i själva arbetssituationen eller när eleven har rast och möjlighet att tänka igenom sitt utförande. Ofta sker reflektionen över apl i skolmiljön eftersom det är svårt att erbjuda tid och plats till reflektion ute på arbetsplatserna (Aarkrog, 2006). En snabb återkoppling på reflektionen kan vara det stöd som antingen ger eleven bekräftelse eller får eleven att utföra uppgiften på annat sätt. De olika kulturer som lärare i skolan och handledare i arbetslivet representerar kan försvåra en fungerande helhet mellan den arbetsplatsförlagda och den skolförlagda delen av yrkesutbildningen. Men samtidigt kan de olikheter som finns innebära möjligheter för lärare och handledare att komplettera varandra för att hjälpa eleverna till ett utvecklat lärande (Kilbrink & Bjurulf, 2013; Wegener, 2014). Min utgångspunkt är att det finns ett behov av möjlighet till reflektion över yrkeskunnande i samband med apl samt att reflektion tillsammans med andra kan stimulera och utveckla tankarna kring vad yrket innebär. Personal inom vård och omsorg möter i sitt dagliga arbete komplexa situationer som är unika och svåra att förutsäga. Min mångåriga erfarenhet som lärare inom vård- och omsorgsområdet har gjort mig uppmärksam på vikten av reflektion med snabb återkoppling och på att elever i många fall har svårigheter att överföra erfarenheter och lärande mellan de olika delarna av utbildningen. Möjligheten att använda ett digitalt redskap väckte mitt intresse att ta reda på vilket yrkeskunnande som elever väljer att reflektera över i en sådan kanal samt om den återkoppling som ges kan bidra till det yrkeskunnande som eleverna ger uttryck för. Studien (Berg Christoffersson, 2015) genomfördes i en klass i årskurs 2 på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram och den digitala dialogen pågick under de fyra veckor då eleverna genomförde sin apl. 114 kapitel 7


Smakprov Yrkeskandidatens mångfald
To see the actual publication please follow the link above