Page 9

Fridtjuv smakprov

Förord Besök på arkiv kan ibland leda till mer eller mindre oväntade upptäckter. För ett antal år sedan stötte jag på en grå klippbok på TAMArkiv, innehållandes dödsrunor om Fridtjuv Berg. De gulnade nyhetsklippen visade att begravningen, som ägde rum 1916, varit en stor händelse. I Dagens Nyheter var det en förstasidesnyhet. Eftersom jag innan dess var relativt okunnig och, ärligt talat, ganska ointresserad av personen Fridtjuv Berg, blev jag förvånad. Visst var jag redan innan dess medveten om att han hade varit en central person i skolans historia. Han spelade exempelvis en stor roll för diskussionen om enhetsskolan, stavningsreformen, lärarnas löner och frågan om så kallade vanartade barn. Men när jag bevittnade klippboken med alla dessa dödsrunor fick jag ändå upp ögonen för att han, historiskt sett, haft en position som i dag närmast är bortglömd. Namnet Fridtjuv Berg har senare stelnat till en kliché, och någon mer systematisk forskning om honom har inte bedrivits sedan 1960-talet. Någon biografi över honom har aldrig skrivits. Ursprungligen tänkte jag att själva begravningen var ett ämne för en artikel om kollektiva minnespraktiker och professionell gemenskapsbildning. Men när jag började gräva vidare i det omfångsrika släktarkiv på Riksarkivet som familjen Berg lämnat efter sig, insåg jag att här fanns material till mycket mer än så. Snarare än att skriva en artikel om Fridtjuv Bergs död, borde det gå att skriva en bok om hans liv. Bokens resultat har diskuterats vid ett antal seminarier under arbetets gång, vid Linköpings universitet (Tema Barn), Örebro universitet (Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap), Umeå universitet (Institutionen för idé- och samhällsstudier), 7


Fridtjuv smakprov
To see the actual publication please follow the link above