Page 19

Fridtjuv smakprov

127 en skola för alla klasser Idén om en gemensam skola för alla barn hade också uttrycks på svensk mark, exempelvis av Geijer, Fryxell och Wallin. Ett antal av förespråkarna för en skola för alla samhällsklasser var dessutom personligen bekanta med Fridtjuvs far Anders Berg. Den kanske viktigaste av dessa var Torsten Rudenschöld, som Fridtjuv beskrivit som ”vår största pedagog.”5 Enkelt uttryckt är han förknippad med t vå bidrag i utbildningshistorien. För det första ville han införa lärarledd undervisning i stället för den växelundervisning som byggde på att elever hjälpte till med undervisningen. Denna kamp mot växelundervisningen påverkade Fridtjuvs far Anders Berg, men var på det stora hela överspelad för Fridtjuvs generation. För det andra ville Rudenschöld, exempelvis i arbetet Tankar om ståndscirkulation, se en ökad social rörlighet, något som kunde ske genom att folkskolan utvecklades. Fridtjuv arbetade under många år med en biografi över Rudenschöld, men lyckades aldrig färdigställa den. Uppdraget att skriva den hade han fått från publicisten S A Hedlund, redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och gift med Rudenschölds dotter Stina.6 S A Hedlund hade också själv skrivit om folkskolan. I uppsatsen ”Om grunderna för uppfostran” från 1864 argumenterade han för värdet av en allsidig uppfostran.7 Skolan skulle inte tidigt börja med yrkesundervisning. Det skulle rentav vara kontraproduktivt, eftersom en person utan allsidig utbildning inte ens skulle bli duktig inom sitt specifika gebit. Ett barn som enbart satsade på musiken skulle resultera i en musiker som förvisso var tekniskt skicklig, men som samtidigt var fattig på idéer, egoistisk och kroppsligt klen. Barnet behövde således en allmän utbildning, och denna skulle enligt Hedlund tillgodoses av en specifik skolform: folkskolan. Den skulle vara gemensam för alla och fortsätta längre än den nu gjorde. Ungefär till 12–14 år borde den räcka, menade Hedlund. Samma uppfattning hade pomologen Olof Eneroth, som under 1860-talet skrev fyra texter som samlades i en tjock volym med titeln Om folkskolan i Sverige. Folkskolan skulle inte vara lärdomsskola, konstskola, handelsskola, slöjdskola eller lantbruksskola: den skulle tvärtom vara ”en grund och botten, hvarpå alla dessa skolor må hvila.”8


Fridtjuv smakprov
To see the actual publication please follow the link above