Page 17

Fridtjuv smakprov

6. En skola för alla klasser 125 en skola för alla klasser Fridtjuv Berg fick sitt offentliga genombrott som skoldebattör 1883 med den sedermera klassiska broschyren Folkskolan såsom bottenskola. Han var 32 år gammal, och publikationen lämnade ett avtryck som ingen annan av hans texter. Debutskriften blev på sätt och vis hans karriärmässiga höjdpunkt och hans mest kända verk, åtminstone på lång sikt. En orsak till att broschyren blev klassisk är att den formulerar ett ideal som många har sympatiserat med: att alla samhällsklasser ska gå i samma skolform under de första skolåren. Grundtanken är att folkskolan ska utgöra en gemensam grund, eller botten, varpå alla andra skolformer reser sig. Man kan säga att bokens klassikerstämpel kommer av dess självklara karaktär, dess artikulering av ett värde som många har instämt i. Men man kan också vända på myntet: broschyren blev klassisk för att dess ideal visade sig så svårt att förverkliga. Parallellskolesystemet, där olika skolformer nyttjades av skilda samhällsklasser, var synnerligen livskraftigt, och det var egentligen först på 1960-talet som en gemensam bottenskola, nu kallad grundskola, blev verklighet. Visionen om en skola för alla samhällsklasser kontrasterade på ett markant sätt mot hur skolsystemet var uppbyggt där olika skolor brukades av olika samhällsklasser. I folkskolan gick folkets stora massa, barn till bönder och arbetare, pojkar och flickor. De bättre ställda gick i större utsträckning i flickskola eller läroverk, den senare endast avsedd för pojkar. Lärarna i de olika skolformerna hade markant olika utbildning. Folkskollärarna hade folkskola och seminarieutbildning. Lärarna på flickskolorna var ofta utbildade på Högre allmänna lärarinneseminariet, en fyraårig utbildning med hög


Fridtjuv smakprov
To see the actual publication please follow the link above