Page 12

Fridtjuv smakprov

10 handtag och motverka de krafter, som kunna främja bättre riktningar inom vår folkbildning.1 Detta torde vara ett ganska unikt brev. Det är inte var dag ett Nobelpris i litteratur motarbetas för att det skulle kunna ge för mycket prestige åt lärarkåren i ett land. Men Hjärnes motvilja mot folkskollärarna i allmänhet och Fridtjuv Berg i synnerhet, var inte ny. 1906 hade Fridtjuv som nyutnämnd ecklesiastikminister drivit igenom en stavningsreform som inneburit en förenkling av det svenska språkets stavning. Reformen var pedagogiskt motiverad: avsikten var att göra det enklare för barnen att lära sig läsa och skriva. Hjärne hade varit en av många ivriga kritiker av reformen, som sades innebära en förflackning och infantilisering av det svenska språket. Att han nu ville förhindra ett Nobelpris till Selma Lagerlöf handlade alltså inte om en kamp om den goda litteraturen. Det var snarare uttryck för en annan kamp: vem ska ha makten över den svenska skolan? För Hjärnes del tycks det närmast ha varit ett självändamål att stoppa folkskollärarkårens frammarsch. Som citatet ovan visar antogs folkskollärarnas sociala ställning och inflytande ha stigit i så hög grad att det rentav kunde beskrivas som en samhällsfara. Hjärnes bild av folkskollärarnas svällande makt var naturligtvis överdriven, men den saknade inte helt verklighetsbakgrund. Kring förra sekelskiftet hade folkskollärarkårens utbildning, politiska inflytande och ställning i samhället på många sätt förbättrats, jämfört med hur det sett ut bara några decennier tidigare. Kårens politiska representation hade ökat, den hade organiserat sig kollektivt i form av en nationell förening (Sveriges allmänna folkskollärareförening, SAF), läromedel skrevs i ökande utsträckning av folkskollärare själva, och så vidare. Samtidigt var processen knappast entydig; folkskollärarna var i många sammanhang fortfarande ringaktade och ifrågasatta. På det stora hela brukar man ändå tala om denna tid som präglad av professionalisering. Detta var en tid när kåren i ökande utsträckning tog makten över sitt yrke och den institution som kallas skolan.2 Makten över skolan är det allmängiltiga tema som den här boken kretsar kring. En serie frågor som hanteras är: hur går det egentligen


Fridtjuv smakprov
To see the actual publication please follow the link above