Page 11

Fridtjuv smakprov

Inledning 1908 förde Svenska Akademien ovanligt livliga diskussioner om vem som skulle få årets Nobelpris i litteratur. Uppgiften var svår. Arton starka viljor skulle enas om ett gemensamt namn och priset måste vara välförtjänt. Detta år ville flera ge priset till en svensk, Selma Lagerlöf. En av ledamöterna, historikern och politikern Harald Hjärne, reste sig dock med kraft mot detta förslag. Han ansåg inte att Lagerlöf var en lämplig kandidat. Hjärnes protest var besynnerlig. Han var egentligen en stor beundrare av Selma Lagerlöf och tidigare år hade han rentav förespråkat att just hon skulle få priset. Men sedan dess hade en viktig sak inträffat. Hon hade skrivit en bok – Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige – som var avsedd att användas som läsebok i folkskolorna. Boken var enligt Hjärne inte lämplig som skolbok. Saken förvärrades av att läseboken hade tillkommit på uppdrag av två folkskollärare: Alfred Dalin och Fridtjuv Berg. Ett Nobelpris till Selma Lagerlöf skulle ge de båda folkskollärarna en fjäder i hatten, och det ville Hjärne absolut inte medverka till. Deras inflytande var redan alldeles för stort. Bland de faror, som hota vår fosterländska framtid, betraktar jag det öfverhandtagande folkskollärarväldet såsom en af de ingalunda minsta. Fridtjuv Berg och Dahlin ha varit nog sluga att lägga beslag på S. L. för sina pedagogiska fraser, som bl. a. åsyfta att försvaga och om möjligt uttränga våra historiska minnens inflytande på de breda folklagrens uppfostran och undervisning. … Om vi nu gifva S. L. Nobelpriset, skänka vi enligt min mening reklamen för dylika sträfvanden ett välkommet 9


Fridtjuv smakprov
To see the actual publication please follow the link above