Page 9

Det synliga barnet - smakprov

4. Att ge barn utrymme rätt till den dag som är. Janusz Korczak ur Hur man älskar ett barn (2016) Människan är inte en passiv observatör av en omvärld. Människan är en del av världen och står därmed i relation till allt som ingår i den – människor, ting, natur, skapade alster, digital programvara med mera. Kommunikation överförs ständigt inom världen: från människan till världen, från världen till människan. Lärandet pågår hela tiden och i flera riktningar samtidigt. Förskolan utgör också en del av världen, där barnen är i ständig kommunikation. Barn är aktiva. De söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande. Dessutom söker och erövrar barn kunskap genom att iaktta, samtala och reflektera, som det står i läroplanen. Lärande är med andra ord inget vi pedagoger behöver sätta igång. Däremot är det vi som har ansvar för att koppla lärandet till de nationella målen och det systematiska kvalitetsarbetet, vilket i sin tur kommer att påverka barns lärande på platsen förskolan (Balldin, 2010). De nationella målen, tiden, människorna, miljöerna och materialen – allt detta har vi pedagoger tillgång till för att reglera den del av världen som barn möter i förskolan. Att våga släppa in barnen i den regleringen handlar om att våga släppa taget. Inte om att släppa ansvaret, utan precis tvärtom. Det är inte helt ovanligt att barn och vuxna värderar platser olika. Medan barn värderar platser efter funktion, vad man kan använda dem till, värderar vuxna ofta platser utifrån hur de är planerade och organiBarnets ATT GE BARN UTRYMME 49


Det synliga barnet - smakprov
To see the actual publication please follow the link above