Ulla Wiklund

Ulla Wiklund

”Den som förväntar sig en tråkig metodikbok tar miste. ”Föra tanken vidare” är så mycket mer – där förs intressanta resonemang om kunskap och lärande, om forskning och historia, förstenade arbetssätt och oanade möjligheter.”

Läs Marianne Söderbergs hela intervju med Ulla Wiklund i Norrbottens-Kuriren

Namn: Ulla Wiklund
Familj: Maken Janne, döttrarna Johanna och Josefin
Bor: På Södermalm i Stockholm
Utbildning: Rytmiklärarutbildning och forskarutbildning
Arbetar: Utvecklingskonsult, eget företag Reflektum AB, kultur och utbildning i utveckling, och författare.
Fritidsintressen: Reflektion, blommor, musik och litteratur, konst, resor och reflekterande promenader.

”Mitt arbetssätt kan bota skoltrötthet”

Reflekterande arbetssätt kan bota eleverna från skoltrötthet, konstaterar Ulla Wiklund som arbetat med skolutveckling och kompetensutveckling i många år. Därför handlar hennes nya bok Föra tanken vidare om reflektion i undervisningen, inte bara om den.

Alla barn har rätt att känna att deras röst är viktig och att de har något att komma med. I botten handlar det om att värna grunden för det demokratiska samhället, anser Ulla Wiklund.

– ”Räcka-upp-handen-leken” ger inte alla barn möjlighet att tänka efter och svara på lärarens fråga. Men det gör parreflektion. Det är en hjälp för läraren och går att tillämpa i alla ämnen, säger hon.

Parreflektion är en del av ett reflekterande arbetssätt som Ulla Wiklund kallar ”Föra tanken vidare” – ett förhållningssätt som skapar en plattform för läraren att utveckla sin undervisning och elevernas delaktighet. Under sina år som skolutvecklare har hon samlat på sig många exempel på hur reflekterande arbetssätt förändrat undervisningen och lärarnas yrkesroll, förbättrat resultaten och elevernas delaktighet.

Nu har hon skrivit en bok för lärare och skolledare i alla skolformer, men kanske främst för dem i grundskolan.

– Egentligen har jag skrivit den för elevernas skull. Oftast är det undervisningen som begränsar dem från att utveckla alla sina förmågor i klassrummet. Jag hoppas lärarna ska våga pröva lite av det som står i boken, för det kommer att göra skillnad för elevernas glädje i skolan. Jag är övertygad om att de reflekterande arbetssätten är ett sätt att bota skoltröttheten.

 I boken beskriver du två metoder. Vad innebär de i korthet?
– Parreflektionen är ett sätt att individualisera och avancera och ger en himla överblick i klassen. Det blir ett annat sätt att vara lärare, man blir duktigare på att observera processer hos eleverna och välja insatser utifrån vad de behöver. Det gör att eleverna känner större frihet i klassrummet, det blir inte så mycket rätt och fel.

– Portföljen innebär att reflektera över några frågor varje lektion, sedan sammanställa svaren efter ett tag och reflektera över dem tillsammans med kollegor. Den har jag tillämpat med lärare, och lärare har tillämpat den med elever under många år. Reflektion är en del av kunskapsutvecklingen, och gör att man får syn på saker man annars inte ser. Erfarenheten från skolorna visar att det lätt kan ingå i arbetslagets uppgifter, trots att lärarna är tyngda av annan dokumentation. Det tar inte så mycket tid och lärarna tycker det är positivt att de får jobba med sig själva.

I boken intervjuas flera lärare om sina erfarenheter och sin utveckling.

– Ja, när en erfaren lärare börjar pröva något nytt, och det stämmer med den egna erfarenheten, blir det så intressant. Men det mest intressanta är innehållet i det barnen säger, och att de är säkra på deras röster blir hörda.

Vilken är den största utmaningen för lärare just nu?
– Att få ihop läroplanens intentioner med bedömningsarbetet, och att inte hamna i någon form av matriser som gör bedömningen fyrkantig. Lärare tycker inte det finns tid att låta eleverna reflektera sin kunskap genom exempelvis estetiska uttrycksformer, eller att variera redovisningsformerna. Trots att det står i läroplanen att man ska arbeta just så.

– Om lärarna vågar utveckla sin undervisning blir eleverna mer delaktiga och vill vara aktiva. Det gör skillnad, också på resultaten. I en skola där jag arbetat med lärarna höjdes resultaten i nationella proven i matematik betydligt.