Titti Olsson

Titti Olsson

Titti Olsson, du har skrivit Ute året runt – utomhuspedagogikens möjligheter, en reportagebok om utomhuspedagogik för pedagoger i förskola, förskoleklass och de första åren i grundskolan. Den rör sig från norr till söder och visar hur pedagoger använder sig av utomhuspedagogik i alla årstider och väder.

Vilka perspektiv/erfarenheter vill du förmedla?
Boken är ett inlägg i debatten om utomhuspedagogik, att den är viktig och gör nytta. Den går att utöva överallt, både på landet och i stan, och är ett utmärkt sätt att närma sig barns sätt att vara.

Vad hoppas du att läsaren tar med sig?
Jag hoppas att man blir inspirerad och ser hur roligt arbetssättet är. Flera pedagoger har berättat om hur de tidigare arbetade traditionellt med att de vuxna hittade på teman, som ”Den här terminen ska vi jobba med ekorren” och hur mycket roligare de tycker att det är när de utgår från det som barnen blir nyfikna på.

Reportagen beskriver dels hur förskolans/skolans egen gård används, dels den närliggande miljön. Vad är viktigt att tänka på när det gäller gården respektive den övriga utemiljön?
På gården är det viktigt att tänka på barns revir och se till att det finns något spännande nära huset. På förskolan Vinden i Lund tackade de nej till en sandlåda och har istället en stor hög med sand utan sarg. Där kan allt ske, samspel och kreativitet, och barnen orienterar sig vidare därifrån. Det är bra för barn i alla åldrar, äldre barn kan bygga och konstruera i sand – bara man utrustar sandhögen med bra redskap.

Forskning visar att om man har en bra gård och ser möjligheter där söker man samma möjligheter utanför gården – man vill ha mer! En naturmiljö i form av en skogsbacke eller en trädgård är i första hand alltid barnens frirum och där kan de vuxna bli medupptäckare. Naturmarken tillför något annat än en gård med enbart prefabricerade lekredskap, som inte går att förändra.

De olika kapitlen speglar olika årstider och olika landsändar. Hur ser du på att förutsättningarna för utomhuspedagogik skiljer sig åt så mycket?
Förutsättningarna är egentligen inte så olika, väder och vind måste man förhålla sig till oavsett var man är och se till att barnen håller sig varma och torra. Men utomhuspedagogik är egentligen ett arbetssätt där man utgår från att barnen får förstahandsintryck genom egna upplevelser. Det är ett  sätt att lära som man också kan ta med sig in.

Fyra intervjuer med forskare/experter. Kan du återge något av det de bidrar med?
Alla poängterar att lärandet måste utgår från barnens perspektiv, att barnens lek är central, och att lärandet bör utgå från barns sätt att vara till och upptäcka världen.

Finns det något uttalande i boken som sammanfattar det utomhuspedagogiska arbetet?
Ja, Maria Stigsdotter Drott, som är konstnär med ett starkt engagemang för utemiljöer, säger ”det är viktigt att ge varje barn möjligheten att finna uttrycket för sin egen röst”. Det är grunden i det utomhuspedagogiska arbetet och det löper som en röd tråd genom boken.

Hur påverkas barnens lärande av att befinna sig i naturen?
När man är i naturen kan vad som helst hända, vädret och årstidsväxlingarna gör att den ena dagen aldrig är den andra lik. Då stimuleras nyfikenheten. Barn som får utmana sig själva utomhus utvecklas på många sätt, alltifrån att träna balans till att förstå världen. Dessutom är miljön mer tillåtande utomhus och barn leker mer jämlikt ute – både över köns- och åldersgränser. Om någon har svårt att sitta still och behöver gå ett varv stör det inte på samma sätt som inne. Utomhusmiljön ger barn större frihet att lära på sitt eget sätt och utbudet av material är så mycket större än inne.

Hur ser du på utomhuspedagogik i förskolan jämfört med i skolan?
Utevistelsen är en naturlig del av förskolemiljön, så det är en större utmaning att arbeta med utomhuspedagogik i skolan. Men då blir det ännu viktigare att anta barnperspektivet och ställa frågan: Hur lär barn? Och i de lägre årskurserna där en lärare har helhetsansvaret kan man arbeta tematiskt över ämnesgränserna. Då är utomhuspedagogik perfekt!

Vad har varit mest givande med att skriva den här boken? Var det något som förvånade dig?
Genom att besöka olika förskolor och skolor har jag fått se bredden av vad utomhuspedagogik kan vara, alltifrån hur en förskola bussar ut barnen till olika naturområden på grund av platsbrist till hur en skola arbetar med utomhusmatematik. Jag blev glad över att se att barn- och hälsoperspektivet har fått en sådan föranrkring i förskolor och skolor idag.

Dessutom blev jag överraskad över hur många svenska förskolor har kopplat ihop Reggio Emilias pedagogiska filosofi med utomhuspedagogiken, när de ser gården som en tredje pedagog. Det skulle vara intressant att fördjupa!

Har du något råd till lärare och förskollärare som vill utforska utomhuspedagogiken?
Gör det inte för stort! Det räcker att öppna dörren och titta ut – vad är barn nyfikna på? Låt barnens frågor styra och upptäck utemiljön tillsammans med dem. Världen börjar utanför dörren.

Namn: Titti Olsson
Arbetar som: Journalist och redaktör på Tankesmedjan Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Familj: Två döttrar och en distinkt äldre kattherre
Intressen: Är en yoga-utövare och körsångare som älskar att umgås med andra människor. Vill gärna vara ute i skogen också, men det är lite svårt på Lundaslätten.
Kuriosa: Mottog i december 2015 en medalj för högklassig journalistik inom samhälls- och stadsplaneringsfrågor av Stockholms Byggnadsförenings stiftelse för Olle Engkvist-priset. Blev samma vecka diplomerad instruktör för taoistisk yin-yoga.