Erika Kyrk eger

Erika Kyrk Seger

Den digitala synvändan – från quickfix till reflektion

När Erika Kyrk Seger började arbeta med digitala verktyg i förskolan för tio år sedan var det mycket tal om tips och appar. Nu är det hög tid att ta nästa steg, anser hon. I antologin Digitalt meningsskapande finns många tankar om hur, när och varför digitala verktyg kan fördjupa lärandet i förskolan – och var fallgroparna finns.

– Det digitala i förskolan handlar inte om barn som sitter passiva vid en skärm och tittar på något. När det fungerar som det ska är det istället något som skapar fler möjligheter för barnets eget utforskande i samspel med andra, säger Erika Kyrk Seger som är redaktör för boken.

Men för att de digitala hjälpmedlen ska bli meningsfulla och lyfta lärandet krävs både kunskap och tid för reflektion. Här hoppas Erika Kyrk Seger att den nya antologin ska fungera som ett stöd på vägen. Behovet av att lära mer och få en ökad medvetenhet kring frågorna är stort, tror hon, inte minst efter att de digitala kompetenserna i somras blev en del av förskolans läroplan.

– När man står på golvet som förskollärare är det svårt att hinna lyfta blicken och ta in helhetsperspektivet i det man gör. Man behöver få hjälp att tänka.

En rad skribenter medverkar. Bland annat skriver forskaren Elza Dunkels om varför skärmtid är ett begrepp utan mening, förskolläraren Emma Lewis berättar hur hon jobbar med lärplattor och projektor och ateljéristan Ingela Åström tar upp vikten av att se nyttan med digitala verktyg i förskolan. 

I antologin finns inga tips på appar. Den typen av quickfix tycker Erika Kyrk Seger att vi borde vara försiktiga med. Istället ger boken exempel på hur man kan jobba med digitala verktyg i ett vidare och mer reflekterat lärande.

Ett kapitel handlar om ett barn som hittar en vårtbitare. Ateljéristan Mia Mylesand gör i ordning olika stationer där barnen kan utforska vårtbitaren med både analoga och digitala verktyg; bland annat med hjälp av ett digitalt mikroskop och med målarfärger.

Boken lyfter också fram hur den digitala tekniken kan bli en hjälp i det kollegiala lärandet, vilket pedagogistan Linda Mjölner lyfter i sitt kapitel.

– Numera kan vi enkelt dela med oss till varandra.
Vi kan till exempel bygga ihop vårt dokumentationsarbete i en sammansatt form, tillsammans och successivt. Alla kan vara med och bidra med hjälp av molntjänster
– från rektor och utvecklingsledare till pedagoger på flera avdelningar.

Digitaliseringen gör också att det går lätt och snabbt att få fram forskningsstöd och vetenskapliga texter som är relevanta för de problem som pedagogerna brottas med för tillfället.

  På så vis bidrar det digitala till att höja nivån på kompetensutvecklingen.

Föreställningen om att digitaliseringen gör att barnen är mindre utomhus avfärdar Erika Kyrk Seger.

– Det går utmärkt att vara utomhus med en lärplatta också. Du kan geocacha, du kan filma i skogen. Att ställa det analoga mot det digitala är fel, anser hon.

– Tanken är ju inte att vi sluta göra det analoga, det vi alltid har gjort. Istället ska vi lägga till det digitala där det är lämpligt. Eller som forskaren Susanne Kjällander, som skriver förordet i boken, menar att frågan snarare borde ställas: ”När är det inte lämpligt att använda digitala hjälpmedel?”

Risken att det digitala används som avledning eller barnpassning är en annan farhåga som fått fäste i
debatten.

– Visst förekommer det även på förskolor och det är sorgligt. Men det är snarare ett symtom på ett systemfel som handlar om för stora barngrupper och för många trötta pedagoger, och är knappast de digitala verktygens fel, säger Erika Kyrk Seger och fortsätter: 

– Det motstånd som finns i samhället mot digitala verktyg i förskolan tror jag beror på att det ibland finns en oreflekterad överkonsumtion av digitala verktyg och att det som sker egentligen handlar om att samhället förändras och att vi inte riktigt hänger med. I jakten på den digitala kompetensen kan det lätt bli så. Därför har boken också ett kritiskt perspektiv som handlar om vikten av att förstå sitt uppdrag ur ett samhällsperspektiv.

E-post
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Ta del av erbjudanden och nyheter i mejlen