Slöjdlärare Martina Rylander Lundström som är redaktör till boken Slöjd i en digital skola

Martina Rylander Lundström

Digitalt skapande hör hemma i slöjden

– Digitaliseringen påverkar alla ämnen, även slöjden. Det är svårt att tro att den som väl har börjat använda digitala möjligheter i sin undervisning kommer att gå tillbaka och arbeta helt analogt.

Det säger Martina Rylander Lundström, som är redaktör för boken Slöjd i en digital skola.

Hur kom det sig att du blev redaktör för den här antologin?
Jag är aktiv på Twitter och det är även den Martina Lundström som arbetar med förskolefrågor och har gett ut en bok på Lärarförlaget. Vi får ibland varandras meddelanden och en gång fick jag även ett mejl från Lärarförlaget om hennes bokprojekt. På det sättet fick jag kontakt med förlaget, som då undrade om inte jag också ville skriva en bok.

Jag hade inte tänkt tanken förut, men kom fram till att jag ville skriva om slöjd, med de personer som nu är medförfattare. Eftersom jag har kunskap om skolämnet slöjd och skolans digitalisering så låg det nära till hands att förena dessa båda områden.

Hur blev du själv en digital slöjdlärare?

Jag gillade slöjd i skolan och tycker om att arbeta med olika uttryck. Sedan gick jag en teknisk inriktning i gymnasiet och sydde egna kläder på fritiden innan jag kom på att jag ville bli lärare. Som slöjdlärare började jag engagera mig i skolans digitalisering och det ledde till att jag började jobba heltid med skolutveckling inom slöjd och digital teknik.

Vad handlar boken om?

Den ger olika perspektiv på hur digitaliseringen påverkar slöjdämnet.

Varför är den viktig?

Slöjd är ett roligt och viktigt ämne, som inte alltid har den status det förtjänar. Nu är det mycket fokus på PISA och där syns inte de estetiska ämnena alls. Jag vill att slöjdlärare ska sträcka på sig och känna att de gör ett bra jobb.

Jag vill också skapa ett intresse för slöjden inom andra ämnen. Pratar man om att skapa ett makerspace i skolan finns det redan lokaler för det i slöjden och man kan ha bra samarbeten med andra lärare, inte minst inom teknikämnet.

Vem är boken skriven för?

Slöjdlärare, blivande slöjdlärare och rektorer.

Hur gjorde du urvalet?

IT är ett så stort begrepp som rymmer kommunikation, säkerhetsfrågor och internet, och digitalt skapande är en del i det. I boken ville jag lyfta olika perspektiv på skolämnet slöjd i en digital skola. De skribenter som är med valde jag utifrån det jag läst och hört om dem på sociala medier.

Några av författarna skriver om makerkultur, vad är det?

Det handlar om skapande där programmering och modern teknologi står i fokus. Makerkulturen har blivit som en rörelse där det skapas ytor, fysiska platser som kallas makerspace, dit man kan gå för att skapa eget och utbyta erfarenheter. Det finns skolor i Sverige som har lokaler utformade för makerspace, där elever kan arbeta med digitalt skapande.

Hur tänker du kring digital teknik i slöjden?

Det är viktigt att ha en lekfull inställning och våga prova. Man kan exempelvis brodera med konduktiv tråd och programmera lamporna så att de blinkar, eller samarbeta med tekniklärare för att kombinera design och teknik. I läroplanen är programmering mer knutet till matematik och teknik, men när man använder det i slöjden kan man ha ett lekfullt förhållningssätt och prova sig fram.

Dessutom kan lärare i slöjd ha stor nytta av digitala verktyg i sin undervisning, filmer och digitala portföljer används i hög grad i slöjdundervisningen.

Hur ser du på erfarenhetsutbyte?

Det är jätteviktigt! Det kan vara svårt att utveckla ämnet på egen hand om man är ensam slöjdlärare på en skola, så nätverk är lösningen. Många delar med sig i olika Facebookgrupper, även Nationellt centrum för slöjdundervisning har en grupp.

Ett kapitel handlar om programmering?

Alla behöver få en förståelse för att mycket inom teknologi och programmering liknar det vi gör i slöjden, man behöver ha en plan och ett tänk om det föremål man vill skapa samt en beskrivning för hur man ska gå tillväga. I Finland har de kommit långt med att integrera teknik och slöjd.

Vilka råd vill du ge till lärare?

Läs boken, var nyfiken och våga prova! Vissa tycker inte att digitalisering hör ihop med slöjd, men har man väl börjat jobba digitalt vill man inte gå tillbaka. Man kan till exempel låta eleverna filma när läraren visar hur man trär symaskinen och sedan sprida det. Då kan många elever få hjälp av det, vilket frigör tid för läraren.

Hur har bokprojektet varit för dig?

Det har varit jätteroligt att få sätta mig in i ett ämne som intresserar mig och att involvera andra i att skriva, men nytt för mig att leverera texter i den här omfattningen. Det svåraste har varit att få tiden att räcka till.

Namn: Martina Rylander Lundström
Utbildning: Legitimerad lärare i svenska och slöjd
Arbetar som: Projektledare på Axiell Education, ett företag som säljer digitala tjänster till skolor och skolbibliotek
Familj: Man och fyra pojkar
Ger energi: Att göra nya saker. Och att träna för Vasaloppet.
Senaste kulturupplevelse: Höstsalongen på fotografiska museet i Stockholm
Kuriosa: Martina hade ett undulatpensionat under en sommar när hon var 10 år