Lekfullt samspel

215 kr

Läs ett smakprov

Kari Pape

ISBN: 9789188149114 Kategori:

Innehåll

Kari Pape

Lekfullt samspel – i förskolan

Barn tillbringar en stor del av sin barndom i förskolan. Hur kan vi skapa en praktik där deras behov av lek, samspel och gemenskap står i centrum? Det är kärnfrågan för förskoleutvecklare Kari Pape som har samlat sina erfarenheter, både från eget arbete i förskolan och som processhandledare i olika förskolor runt om i Norge.

I den här boken lyfter Kari Pape pedagogernas ansvar för att prioritera leken. Hon betonar också hur viktigt det är att pedagogerna är delaktiga i barnens lek, som ett stöd för dem som inte riktigt är med i gemenskapen.

Och hur pratar pedagogerna om barnen? Varför är det lättare att uttrycka sig kränkande mot ett barn när andra hör på, än det är att säga ifrån till kollegan som bemöter barnen på ett sätt man själv inte tycker är okej?

Lekfullt samspel i förskolan innehåller många exempel från praktiken, frågor att reflektera över och konkreta råd på hur ett arbetslag kan gå tillväga för att förändra sin praxis. Boken handlar om vuxnas syn på barn, men också om vilken syn barn får på vuxna.

”Kari Pape beskriver fint hur pedagoger kan göra sig lekbara för de barn som vill ha och behöver vuxnas bidrag i leken.” Maria Samrell, utvecklingschef

Innehåll
Inledning till den svenska utgåvan
Kärnan i förskolan

Prolog
Del 1. Vad är en bra barndom i förskolan?
Del 2. Från plan till praktik

Del 1
Vad är en bra barndom i förskolan?

Kapitel 1
Solsidor och skuggsidor i förskolan
Förskolans solsida
Förskolans skuggsida
Förskolans kultur påverkar barndomen

Kapitel 2
Leken är central i en bra barndom
Leken låter sig inte fångas
Olika synsätt på lekens betydelse
Lek – eller lek och lärande
Leken inrymmer även allvar
Hur står det till med leken i förskolan?
När leken blir ett pausinslag
Myter om barns lek

Kapitel 3
Lekgemenskap och inkluderande miljöer
Tillhörighet i lekgemenskapen
Vänskap uppstår genom lekfullt samspel

Kapitel 4
Social kompetens och en bra barndom
Empati
Positivt socialt beteende
Självhävdelse
Självkontroll
Lek, glädje och humor
Att ge barn vad de behöver
Att ge barn mer av det de inte behöver
Bristande social kompetens
Självbild och social kompetens

Kapitel 5
Vuxnas roll i upplevelsen av en bra barndom
När vuxna befinner sig på vänstra sidan
Vuxna som övervakar barns lek
När vuxna befinner sig på höga sidan
Barnsyn och vuxensyn
Vuxna behöver relationskompetens

Kapitel 6
Våra prioriteringar spelar stor roll för barndomen
När tiden inte ägnas åt barnen
Är allt vi gör lika viktigt för barnen?
Ge lek och lekfullt samspel första prioritet
Det krävs kunskap och bra planering

Kapitel 7
En bra barndom – likvärdighet i praktiken
Från fostran till bildning
Från lydnad till ansvarstagande
Sammanfattning

Del 2
Från plan till praktik

Kapitel 8
Utvecklingsarbete handlar om att skapa förändring
Vad kommer först, hållning eller handling?
Förändringar tar tid

Kapitel 9
Att leda arbetslag i förändring av praxis
Utveckla en professionell gemenskap
Från privat till gemensam syn
Att våga säga ifrån till varandra
Att dela kunskap
Val och prioriteringar när det ”kokar”

Kapitel 10
Ta pulsen på lekmiljön i den egna förskolan
Förskolechefens och förskollärarens roll
Dokumentera aktiviteten under leken

Kapitel 11
Processorienterad plan för att stärka lekgemenskapen
Förskolechefen leder processen
Fokus på lek och lekfullt samspel
Fokustid
Temalådor

Kapitel 12
Praktikberättelser stärker lek och lekfullt samspel
Betydelsen av att få med alla
Vad är en praktikberättelse?
Svar på kartläggningskulturen
Förskolechefens roll
Sammanfattning

Kapitel 13
Systematiskt arbete med enskilda barn
Att ersätta dåliga erfarenheter med bra
Att skapa trygga ramar
Att stötta barn genom lekfullt samspel
Processplan för enskilda barn
Att stärka barns självbild

Kapitel 14
Ta med föräldrar i arbetet och dela kunskaper
Processorienterad plan för föräldrarna
Att samarbeta om uppföljningen

Epilog
Positiva erfarenheter från olika projekt
Till slut

Litteratur

Information

Vikt 0.43 kg
Bokbindning

Mjuka pärmar

Sidor

268

Utgivning

14 juni 2016

Recension

Samspel i leken

Kari Pape är förskollärare med en master i förskolepedagogik. Hon har en gedigen bakgrund i förskolans värld och har de senaste åren arbetat med olika utvecklingsprojekt i förskolan. Utifrån de erfarenheterna har hon fått underlag till boken Lekfullt samspel i förskolan.

Forskning visar att barn som fungerar bra i samspel med andra också upplever att de blir bemötta med respekt, vilket stärker barnens självbild. För en del barn är det svårare att bli delaktiga på egen hand och därför måste vi vuxna finnas där och stötta och vägleda. Det är också viktigt att de vuxna är delaktiga i leken på ett humoristiskt och inbjudande sätt så att barnens initiativ och lekfullhet tas tillvara.

För att kunna göra detta måste vi vuxna vara utrustade med relationskompetens (Jesper Juul), ett begrepp som används i relationer där den ena av två parter är professionell utövare av omsorg. Om förhållandet är dåligt är det den vuxna som måste initiera en förändring till det bättre.

Kari Pape har sett många olika exempel på hur det aktiva arbetet med att utveckla barnens lek ser ut. Hon pratar om vikten av att utveckla en professionell gemenskap. Att man i arbetslaget måste få en gemensam förståelse kring vilken syn man har på olika förehavanden i förskolan, som leken. Till exempel genom att bestämma att man under delar av dagen har fokus endast på den.

Ett sätt att få en gemensam bild är genom att skriva praktikberättelser, vilket innebär att varje person i arbetslaget skriver ner en eller ett par situationer som skett under dagen som sedan diskuteras i arbetslaget. Detta för att försöka skapa en gemensam förståelse kring hur man ska förhålla sig i olika situationer men också för att lära sig av tidigare ageranden. Förskolläraren och förskolechefen har ett stort ansvar att stötta och uppmuntra i det processarbetet.

Andra delen av boken beskriver hur man processinriktat kan arbeta steg för steg för att främja och utveckla barns lek med relativt enkla metoder. Vi får följa pedagogernas arbete i olika delar, vilket jag tyckte var väldigt intressant. Efter varje kapitel finns reflektionsfrågor med fokus på viktiga delar som man behöver diskutera och reflektera kring i arbetslaget. Det är en utmärkt bok att använda sig av vid ett utvecklingsarbete kring leken. Metoden kan naturligtvis också tillämpas inom andra områden då boken ger kon­kreta råd och tankar kring hur man kan förändra sin praxis i förskolan.

Malin Jönsson i tidningen Förskolan nr 3 2017

 

ny_rec_btj

Pape, Kari
Lekfullt samspel i förskolan
Publiceras i BTJ-häftet nr 18, 2016
Lektör Katharina Jacobsson

Recension
Författaren och förskoleutvecklaren Kari Pape anser att pedagoger i förskolan måste skapa meningsfullhet och relationer som bidrar till barns delaktighet och möjlighet till utveckling av social kompetens. I Lekfullt samspel i förskolan delar författaren med sig av det som hon anser vara betydelsefullt för att skapa processer där vuxna och barn samspelar i vardagen för att en inkluderande gemenskap ska gro. I bokens första del problematiseras kring vad en bra barndom i förskolan är och hur vuxnas prioriteringar och val av förhållningssätt i sig påverkar hur barn upplever sin vistelse i förskolan. Här finns intressanta reflektionsfrågor för förskolepersonal att fördjupa sig i. Andra delen baseras på hur en praktik kan skapas där barn och vuxna kan mötas på ett sätt som gynnar barnen i längden. En professionell gemenskap, fokus på lek och samspel samt ledningens betydelse är avsnitt som kryddar denna del. Boken utgör ett mycket bra processtöd för förbättringsarbete.

 

Vad sägs om att läsa en nästan 300 sidig bok om lekens betydelse för en bra barndom? Arbetar du inom förskolan borde det vara svårt att tacka nej till mitt erbjudande. Låter det totalt ointressant? Då är du med största sannolikhet en av de som verkligen behöver läsa boken, enligt Karin Pape, författare till ”Lekfullt samspel i förskolan”. Hon menar att en av de viktigaste frågorna för förskolan borde vara hur leken kan prioriteras och främjas. Leken är nämligen en väg fram till att alla barn ska finnas med i den sociala gemenskap som är så viktigt för barnens välbefinnande och lärande.

Kari Pape är förskollärare och har en master i förskolepedagogik. Hon arbetar även som föreläsare, rådgivare och processhandledare i kommuner och förskolor i Norge. Boken är en svensk översättning av ”Jakten på den gode barndomen” som gavs ut i Norge 2013.

Boken är uppdelad i två delar. Den första delen behandlar vad som utmärker en bra barndom i förskolan. Pape hänvisar till forskning och styrdokument samtidigt som vi får ta del av olika skildringar från hennes tid i förskolan. Det blir en god mix av teori och praktik som båda belyser vikten av en inkluderande miljö där lekfullhet kan ses som ett nyckelbegrepp. I bokens andra del beskrivs hur arbetet att skapa en sådan miljö kan gå till. Här lyfter Pape fram förskollärarnas ansvar att tillsammans med förskolechefen driva på detta arbete. Det handlar om att utveckla en professionell gemenskap och en gemensam syn. Att våga säga ifrån till kollegor, diskutera normer och praxis och på så vis dela kunskap. Målet är att upprätta en processorienterad plan för att stärka lekgemenskapen på förskolan.

Boken är välskriven och tydlig. Berättelserna från verksamheten gör att Papes resonemang känns verklighetsnära och trovärdigt. För att kunna stärka lekens ställning i förskolan behöver pedagogerna ha en gemensam barnsyn. Barn och vuxna bör betraktas som likvärdiga individer men:

I mötet mellan barn och vuxna är det alltid den vuxna som har ansvaret. Det är av stor betydelse att som vuxen ha klart för sig vilken stor makt man har att definiera barnet genom att tillskriva det bra eller dåliga intentioner och egenskaper och på så sätt skapa de ramar som barnet ska växa och utvecklas inom.

Att befinna sig i sin professionella roll och arbeta för en god relation handlar om att utveckla sin relationskompetens. Vi som arbetar under förvaltningen Förskola och skola i Örebro kommun har i kommunens utbildningssatsning ”Det goda mötet” mött begreppet tidigare. I boken ”Glädjens pedagogik” (Linder & Breinhild Mortensen, 2008) lyfts relationskompetens som en oerhörd viktig komponent i pedagogrollen, precis som även Pape uppmärksammar. Förutom vikten av att arbeta för goda relationer finns fler andra gemensamma nämnare i böckerna. Att använda sig av humor, glädje och optimism i verksamheten är andra exempel.

Att verksamheten ska byggas på lekfulla samspel är egentligen en självklarhet, då den svenska läroplanen anger just detta. Bland allmänheten är kunskaper om lek tämligen låga och det florerar många missuppfattningar om lekens natur, även bland förskolans personal menar Pape.

Ett viktigt kännetecken på lek är att den är en frivillig aktivitet som barnen själv väljer att delta i. Leken är på låtsas, den ligger utanför det vi uppfattar som ”den verkliga” världen.

Pape slår fast att lek är inget som kommer av sig själv, som bara flyter på och är självgående. Det är heller ingen medfödd förmåga utan något som utvecklas i relation till andra. Barn som aldrig är med i lek blir heller inte bra lekare. Saknas kunskaper finns det en risk för att förskolan utvecklar en praxis där de barn som verkligen behöver hjälp missgynnas.

I boken beskrivs olika svårigheter som är lätta att känna igen från förskolans verksamhet. Jag tänker särskilt på känslan av otillräcklighet och att ”släcka bränder”. Här är Pape tydlig: är vi få vuxna är det extra viktigt att fokusera på rätt saker. Vad använder vi egentligen tiden till? Det är en stor utmaning att våga prioritera (eller delegera) bort vissa saker för att kunna vara närvarande och deltagande i barnens lek. Ett annat dilemma som beskrivs är kunskapen finns men den kommer inte ut i handling. Pape har inget direkt svar på vad det kan bero på men hon lyfter fram förskollärarnas ansvar för att driva på förändringsarbetet.

Min största behållning av boken var att jag fick ett fördjupat synsätt på lekens betydelse för att utveckla en grundtrygghet och självkänsla. Är du intresserad av att fördjupa dina kunskaper och utveckla ditt förhållningssätt så läser du bokens första del. Varje kapitel innehåller en mängd olika frågor att använda som reflektions- och diskussionsunderlag. Som arbetslag går det säkert att komma långt i utvecklingsarbetet genom att arbeta med dessa frågor. Väljer man att arbeta efter bokens andra del till punkt och pricka har man ett stort och gediget arbete framför sig. Det är inget lätt jobb att utföra en systematisk reflektion kring förskolans egen praxis, men det är ett oerhört viktigt arbete. Jag måste erkänna att det var lite kämpigt att komma igenom den sista delen av boken men är det ett konkret verktyg man söker så har man verkligen hittat rätt.

Självklart ska alla barn få möjligheten att ta steget in i lekens förtrollande värld. Alla barn ska få ta del en lekgemenskap. Samtidigt står vi pedagoger inför många tuffa utmaningar såsom större barngrupper (där barnen både är yngre och har längre vistelsetid), fler och utökade kunskapskrav, dokumentationskraven ökar… listan kan göras lång. Finns det dessutom en kultur på förskolan som inte främjar lek och lekfullt samspel så kan uppförsbacken vara riktigt tuff. Jag tänker att Papes bok kan fylla en viktig funktion för att ge leken den ställning som den förtjänar.

Pedagog Örebro – http://extra.orebro.se/pedagogorebro/bloggspar/bokblogg/bokblogglekfulltsamspeliforskolan.5.5787f283159daa7a96c172f.html

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Ta del av erbjudanden och nyheter i mejlen
SkickaTEXT
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Ta del av erbjudanden och nyheter i mejlen